Emil Erdtman, doktorand på Certec

Emil Erdtman doktorerar hos Certec vid Lunds tekniska högskola med inriktning mot Universell utformning.

Rubriken för forskningsprojektet är “förändringsprocesser för ett universellt utformat samhälle”.

Här bloggar Emil om sina framsteg och vedermödor som doktorand.

Doktorandbloggen: Intervjustudie om universell utformning


“Det är en stor hjälp i det konkreta förändringsarbetet att utgå från en gemensam definition. I våras blev en europeisk standard (EN 17161) klar för hur arbetet med universell utformning ska gå till inom en organisation eller verksamhet. För att verkligen något ska hända i samhället kan en sådan standard vara en vägledning att hålla sig i” , skriver Emil Erdtman, doktorand hos Certec vid Lunds universitet.

Första sommaren som doktorand har gått och jag har försökt att som vanliga människor vara ledig och ta det lugnt. Före sommaren genomförde jag två intervjuer – inklusive en pilot – och nu efter semester har jag avverkat tre till. Återstår tre av de planerade åtta intervjuerna. Den första delstudien i mitt avhandlingsarbete är nämligen en intervjustudie om hur det går med förverkligandet av universell utformning i Sverige, med andra ord vilken ställning universell utformning har samt möjligheter och dilemman med konceptet.

Läs merDoktorandbloggen: Intervjustudie om universell utformning

Första delstudien påbörjad

Här kommer det tredje blogginlägget på min väg som doktorand, alltså utbildning till forskare. Avhandlingsarbetet, som sker i samarbete med Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början, ska:

”öka kunskapen om hur universell utformning genomförs i samhället och bygga förståelse för hur en inkluderande process för tillgänglighet kan göras likvärdig, jämlik och gynna alla människors delaktighet och därmed eliminera stigmatisering och exkludering av personer med funktionsnedsättning”

Så står det i den ursprungliga studieplanen. Sedan sist har jag fortsatt att slipa på forskningsplanen för de fyra delstudierna som förhoppningsvis går att genomföra under lika många år.

Första delstudien

Jag har nu påbörjat min första delstudie om vilken ställning universell utformning har i Sverige, samt de dilemman och möjligheter som finns med konceptet. Självklart blir det mycket inläsning av bakgrundsmaterial (har skaffat gratisprogrammet Zotero för att sortera referenser), men själva underlaget till studien består av intervjuer med cirka tio personer som har olika perspektiv på – och professionell erfarenhet av – universell utformning. De arbetar alla med universell utformning på något sätt inom akademi, näringsliv, myndighet och civilsamhälle, och har alltså olika ingångar till området.

Intervjuerna

Jag har under mitt liv som journalist genomfört många intervjuer, men måste denna gång fundera igenom upplägget extra noga. Det jag gör måste motiveras och förklaras i den vetenskapliga artikeln. Det finns också regler kring hur forskningsintervjuer ska genomföras. Den som intervjuas bör få information om syftet med projektet och skriva på ett samtyckesformulär. Av det framgår bland annat att den som intervjuas ställer upp frivilligt och kan avbryta deltagandet när helst den vill.

Till intervjuerna har jag gjort en frågeguide som täcker in hur universell utformning tolkas som begrepp, hur universell utformning används i praktiken och hur genomförandet sker i det svenska samhället, enligt de bestämmelser som tagit inom funktionshinderspolitiken, politiken för gestaltad livsmiljö, forskningspolitik och upphandlingsregler.

Grundfrågorna är samma för alla, men sedan kan följdfrågorna variera beroende på personens inriktning, intresse och specialkunskaper. 

Nyttan med delstudien

Förhoppningsvis kan delstudien – som publiceras som en vetenskaplig artikel – belysa olika sätt att tolka och förstå begreppet universell utformning, men också sätta det i samband med den pågående implementering. Min bedömning av det aktuella läget och de dilemman och utmaningar som finns ska bidra till tydliggörande av universell utformning och den aktuella situationen för generell tillgänglighet i Sverige.

Den vetenskapliga artikeln skrivs på engelska, men genom projektet Rätt från början kommer mycket material även på svenska. Vi kan komma och föreläsa om universell utformning om någon önskar det.

Workshop i Almedalen

Projektet Rätt från början arrangerade en workshop under Almedalsveckan vid mötesplatsen Full delaktighet. Förutom Tor Gustafsson och jag själv medverkade forskaren Kirsten Rassmus-Gröhn, som undervisar i universell utformning på Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet och i sin forskning bland mycket annat utvecklat haptiska (som upplevs med känseln) hjälpmedel tillsammans med barn med synnedsättning.

Här är länk till video från workshopen.

Från torsdagen den 4 juli tar doktoranden semester. Det blir spännande att se om vågornas kluck och sandens mjuka matta kan skingra allt forskargrubbel. Förmodligen blir det tidvis så, men också en hel del uppdykande tankar kring universell utformning och hur detta intressanta ämne ska tacklas forskningsmässigt. Kom gärna med inspel och idéer till mig på emil.erdtman@funktionsrätt.se

Forskningsplanen växer fram

Emil Erdtman med nyckelbricka från Lunds universitet
Emil Erdtman med nyckelbricka från Lunds universitet

Jag antogs formellt den 1 april som doktorand vid Certec i Lund med syfte att öka kunskapen om hur universell utformning kan genomföras i samhället.  

Det jag framför allt håller på med just nu är att utarbeta, bearbeta, omarbeta… min forskningsplan.

Ibland känns det trögt, men förmodligen har jag framöver nytta av att tänka igenom upplägg och frågeställningar ordentligt – även om de kan komma att modifieras längs vägen. Den som är intresserad får gärna be om att få se planen i nuvarande skick för att kanske komma med goda råd och tips. 

“Kreativa metoder är givande “

Jag har fortsatt att gå den kurs jag skrev om i förra inlägget, Concepts, theories and experimental practices in art, technology and design på Konstfack/KTH. I april hade vi en tvådagars workshop om skrivande med Emma Cocker som är (skrivande) konstnär och lärare vid School of Art & Design,  Nottingham Trent university.

Det jag lärde mig är att kreativa metoder kan bidra till det vetenskapliga skrivandet och att man inte bör dela upp sitt skrivande så strikt i skilda praktiker utan låta dem korsbefrukta varandra (jag skriver till exempel poesi på fritiden, men har sett det som helt väsensskilt från akademiskt skrivande). Vi gjorde även några övningar kring läsande, som jag tyckte var givande. 


“Avhandlingar kan se väldigt olika ut”

Kursdagarna i maj handlade om avhandlingsstruktur. Två och två analyserade vi en utvald avhandling, i mitt fall A little bit of TLC (2011) skriven av arkitekten Sophie Handler – om hur äldre kan ges – eller ta – mer plats i det offentliga rummet (bland annat genom subversiva aktioner och motståndshandlingar). Avhandlingen använder färgkoder för olika texttyper och dessutom mycket bild- och fotomaterial.

Ja, avhandlingar kan se väldigt olika ut. En grupp presenterade en avhandling i koreografi, som var oerhört snyggt designad men kanske inte innehöll vad man i vanliga fall tänker på som en doktorsavhandling (med fotnoter, referenslistor o s v). Alla avhandlingar behöver argumentera på ett tydligt sätt och bidra till sitt kunskapsfält, men olika ämnesområden har olika traditioner av uttryck och befinner sig på olika delar av skalorna problemfinnande-problemlösande samt beskrivande-spekulerande (rationaliserande).

“Ta med sax och tejp”

Övningen Meadow of Precursors
Övningen Meadow of Precursors

Ett mycket givande inslag på kursen var gästföreläsningar av två italienska professorer i arkitektur och en brittisk feministisk arkitektforskare, som ifrågasatte våra normer om platser och bostäder. Hon ledde oss också i övningen ”Meadow of precursors” – en ”äng” (ett papper) med våra samlade föregångare/förebilder. En bra sak jag lärde mig var att i förväg be folk att ta med sax och tejp. Även om inte dessa användes var man just därför inställd på ”lek” och interaktiv övning. 

Samtal på introduktionskursen – från nanopartiklar till mögel på havre

Jag har även varit i Lund och fick nyckelbrickan som syns på bilden i början av det här inlägget.

Nu under maj pågår en obligatorisk introduktionskurs för alla nya doktorander på Lunds tekniska högskola. Det antas cirka 100 nya doktorander varje år. Sammanlagt har LTH cirka 600 doktorander och hela Lunds universitet knappt 3000. Förutom allmänna frågor om forskarstudier tar introduktionskursen upp vad det innebär att ha en handledare.

Till nästa gång ska både student och handledare besvara frågor om hur man ser på mål och ambitioner med forskarutbildningen, hur dess kvalitet ska bedömas, men också på vilket sätt man förväntas kommunicera och hur båda parter tror att rollerna kommer att utvecklas, utvärderas och omförhandlas under de fyra åren. Även hur framgång ska bedömas och eventuella felgrepp hanteras tas upp i frågeformuläret. 

På kursen hamnade jag i en samtalsgrupp med bland annat någon som höll på med nanopartiklar och någon med mögel på havre. Vad vi har gemensamt är väl själva studieprocessen – och alla dess våndor – samt att en forskarutbildning ska fostra till ett vetenskapligt tänkande och lära ut fungerande studiemetoder. Det betonades också att skattefinansierad forskarutbildning ska bidra till samhället och ge någonting tillbaka (även om det kan vara på lång sikt).

Det kan skilja sig åt hur mycket kurser man behöver läsa och i vilken ordning. Som Certec-doktorand är kursvalet väldigt öppet, något som känns fantastiskt bra, men ju fler valmöjligheter desto svårare kan det bli. Vilka kurser jag ska ta till hösten är till exempel fortfarande en öppen fråga. Pågående kurs fortsätter visserligen till november, men jag behöver mer metod- och teorikunskap. 

Missa förresten inte Rätt från börjans nya sammanfattning av vad universell utformning är, vår bedömning om den nyss lämnade styrutredningens syn på universell utformning samt frukostseminarium om en ny standard för universell utformning den 3 juni kl 9-12. 


Välkommen till doktorandbloggen!

Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början har nu en doktorand hos Certec vid Lunds tekniska högskola. Tjänsten påbörjades den 1 mars och i bloggform kommer jag här på rattfranborjan.nu att berätta om framsteg och vedermödor i doktorerandet, månad för månad.

Syftet med det är att ni som är intresserade – främst inom funktionsrättsrörelsen – ska kunna följa processen. Kanske går det så småningom att koppla en forskargrupp av intresserade personer till doktorandtjänsten.

Tanken är att den svenska funktionsrättsrörelsen genom detta avhandlingsarbete ska lära sig mer om hur förändringsprocesser för ”ett samhälle för alla” ska kunna främjas.

Studieplan och antagning

Studieplanen för mitt projekt är nu godkänd och registrerad, men kommer att kunna revideras under arbetets gång. Rubriken är ”förändringsprocesser för ett universellt utformat samhälle” och målet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur universell utformning genomförs i samhället.

Det handlar också om att bygga förståelse för hur en inkluderande process för tillgänglighet kan göras likvärdig, jämlik och gynna alla människors delaktighet och därmed eliminera stigmatisering och exkludering av personer med funktionsnedsättning. Forskningen ska sedan kunna ligga till grund för utformning av politik och riktlinjer.

Begreppet universell utformning

1985 myntade den amerikanska arkitekten Ronald Mace begreppet Universal design (Universell utformning, UU) för att beteckna den utformning som tar hänsyn till alla människor, även personer med olika funktionsnedsättningar. Vid denna tid utvecklades disciplinen Disability Studies med sin syn på funktionshinder som hinder i den omgivande miljön, och den amerikanska antidiskriminerings- och tillgänglighetslagen Americans with disabilities Act (ADA).

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, definieras Universell utformning i artikel 2 som: ”sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning”.

I artikel 4f i konventionen åläggs staterna att främja universell utformning.

Universell utformning är en bärande komponent i konventionen och den förändringsprocess i samhället som konventionen ytterst syftar till – en utveckling från att vilja förändra människan (med funktionsnedsättning) till att förändra samhället. Standarder och lagstiftning är sedan folkrättsliga åtaganden som regering och riksdag valt att anta. Bland annat är universell utformning en inriktning i den funktionshinderpolitik som riksdagen antog 2017.

Involvering av funktionshinderperspektiv i samskapande processer

Universell utformning handlar om att nå acceptans för att alla människor är olika och del av en mångfald, men en förutsättning är att personer med funktionsnedsättning involveras i utvecklingsprocesserna. Frågan är sedan när och på vilket sätt detta bäst ska ske för bästa resultat. Blir design som konstrueras utifrån behov som människor med funktionsnedsättning har automatiskt fungerande för alla?

Funktionsrättskonventionen slår fast att funktionshinderrörelsen ska medverka i staternas politik och lagstiftning, men också att de människor som berörs ska involveras i processerna för Universell utformning.

Men hur går egentligen lyckade förändringsprocesser baserade på universell utformning till? Och vem är egentligen användaren och vilken roll har och ska de ha? Vad bidrar användaren med och hur uppfattas och hanteras användarerfarenhet? Hur ska slutligen användarerfarenhet utveckla och berika förändringsprocesser? Och inte att förglömma: hur inkluderas erfarenhet och kunskap som ”icke-användare” har? Det är några av frågorna jag ska ge mig i kast med.

Kurs på Konstfack påbörjad

Den 12 mars 2019 påbörjade jag min första kurs på doktorandnivå, Concepts, theories and experimental practices in art, technology and design (7,5p) på Konstfack. Kursledare är Hélène Frichot, arkitekt och disputerad i filosofi. Cirka tio doktorander deltar i kursen och bakgrunderna är mycket varierade – koreograf, kompositör, slöjdare, stadsplanerare och flera konstnärer och arkitekter. Samtidigt som mig har Lilian Müller antagits som doktorand på Certec och även hon deltar. Vi kommer att följas åt och säkerligen stötta varandra.

Gästföreläsningar hölls av Moa Matthis (om rasistisk bildkommunikation), Bo Westerlund (om involverande designskapande processer), Anette Göhtlund (om blicken och etnografisk metod) och Martin Ávila (om designteorier). Flera tog upp feministiska och postkoloniala perspektiv och lyssnade intresserat på mina kommentarer utifrån funktionshinderperspektivet.

Första inlämningsuppgiften

Inför kursen skulle vi skicka in en artikel som chockat eller åtminstone skakat om oss teoretiskt. Jag valde Out of Place, Knowing One’s Place: space, power and the exclusion of disabled peopleav Rob Kitchin.

I denna över 20 år gamla artikel vidgas den sociala modellen av funktionshinder till platsen och rummet som viktiga begrepp i formerandet av funktionshinder. Exkluderingen av personer med funktionsnedsättning – eller ”disabled people” som man säger i brittiska Disability Studies, har tidigare beskrivits som en historisk process, men författaren lägger till att även rummet och rumsligheter (spatialities) reproducerar och upprätthåller funktionshinder i miljön – och även utgör ett förtryck. Människor isoleras och marginaliseras inte bara socialt utan även rumsligen.

Koncept och teorier

I inlämningsuppgiften ingick att beskriva två koncept. Jag valde Universal Design och Involvement.

Vi skulle också beskriva ett teoretiskt paradigm i vår forskning. Jag tog upp det paradigmskifte som skedde när Disability Studies introducerade en ny syn på funktionshinder – från att tidigare ha varit inriktat på att förändra och bota kroppen till att förändra samhällsstrukturerna.

Vi skulle också berätta om ett intressant projekt vi varit involverade i. Jag valde den sommarskola om funktionshinder och mänskliga rättigheter som anordnats av Funktionsrätt Sverige (och Raoul Wallenberg Institutet) 2017 och 2018. Där möttes verksamma jurister, forskare och studenter, främst inom juridik. De fick här ett avslappnat tillfälle att lära känna och diskutera med aktivister från funktionsrättsrörelsen. 2018 hölls ett rättegångsspel (Moot Court) med två ”lag”. Övningen syftade till att lära sig mer om att hantera de rättsliga verktygen i Funktionsrättskonventionen.

Fyra delstudier

Avhandlingen kommer bestå av fyra delstudier och jag har hittills mest funderat över den första delstudien, som enligt plan ska vara klar i december. Det ser ut att bli en litteratur- och intervjustudie om vilka universell utformningsprocesser som pågått och pågår i Sverige.

Vilka aktörer har varit involverade och varför? Vilka processer, aktörer och faktorer ligger bakom? Har förändringen drivits av samskapande processer. Det pågår (förmodligen) flera Universell utformningsprocesser i Sverige, som jag inte känner till, till exempel inom boende, arbetsliv och utbildning, men kanske även inom konst, kollektivtrafik eller fritidsaktiviteter.

Du som läser detta och känner till tidigare, pågående eller kommande projekt där man tänker sig att arbeta utifrån universell utformning får väldigt gärna höra av dig till emil.erdtman@funktionsratt.se eller skriva en kommentar nedan.