Nu presenteras guiden till universell utformning

Bilden visar en grupp människor i olika åldrar, med en mångfald av klädstilar, former och färger

Välkommen till ett digitalt frukostmöte där Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början presenterar en guide till hur du kan arbeta med universell utformning i din organisation.

Tid: den 22 september kl 08:30 – 10:00

Plats: Distansmöte via Zoom

Guiden har tagits fram i samverkan med Certec vid Lunds tekniska högskola och är tänkt att fungera som ett processtöd för dig som arbetar med universell utformning inom organisationer eller företag – i myndighetsvärlden, i kommuner och regioner, inom civilsamhället eller i privat sektor.

Universell utformning lyfts fram i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det kan användas som en utgångspunkt i arbete med inkludering.

Vid presentationen medverkar representanter för våra samarbetspartners Certec, Ikano bostad och Akademikerförbundet SSR för att diskutera hur universell utformning kan användas inom arbetslivet, vid bostadsbyggande och i utbildningssammanhang.

I guiden beskrivs universell utformning som ett processinriktat och samskapande arbetssätt för ett mer inkluderande samhälle. Ett arbete som behöver inkludera användare som annars riskerar att hamna utanför.

Länk till anmälan:
https://funktionsratt.se/om-oss/kalendarium/lansering-processtod-om-universell-utformning/

Universell utformning i fokus hos Vasakronan: “Alla anställda behöver involveras”

Kontorsinteriör från Vasakronan.
Foto: August Dellert

Vasakronan är Sveriges största fastighetsbolag med drygt 300 anställda och med närmare 200 fastigheter värda 170 miljarder enligt den senaste värderingen.

Företaget har deltagit i projektet UUA – Universell utformning av arbetsplatser, som leds av Akademikerförbundet SSR i samarbete med bland annat Funktionsrätt Sverige och flera stora företag. Rätt från början har träffat Sara Johansson, som jobbar med arbetsmiljö och rekrytering på Vasakronan, har haft uppdrag för UUA och bland annat medverkat i en av Rätt från börjans konferenser.

Vad har du lärt dig via UUA?

Jättemycket. Vi kanske inte använder själva termen universell utformning hela tiden och det kan också tas emot på olika sätt, men en förändring är att vi på Vasakronan tidigare utgick från de befintliga arbetstagarna och anpassade efter deras olika längd, vikt och styrka men nu involverar fler för att få in fler perspektiv, säger Sara Johansson.

Ett arbetssätt inom universell utformning är att utgå från användare med störst behov för att komma fram till något som passar alla. Kommer man till exempel in med en stor (och tung) permobil genom en dörr så kommer de allra flesta in. Men människor ska inte behöva pekas ut som en viss typ av användare.

Se personen istället för funktionsnedsättningen

Universell utformning handlar också om att räkna med att alla kan få – och med tiden får – någon funktionsnedsättning.

Och då måste man ju kunna fortsätta jobba. Vi kan inte utgå från att den som har en funktionsnedsättning inte kan jobba. Att tänka i de banorna kan också hjälpa oss som passar in i normen att se personen istället för funktionsnedsättningen när vi träffar någon för första gången.

Enligt hemsidan vill Vasakronan bedriva en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar verksamhet. Visionen är ”den goda staden där alla människor trivs”. Alla ska känna sig inkluderade i fastigheterna som även ska vara estetiska, trygga, säkra och främja hälsa och välmående. Målet är också att vara en attraktiv arbetsgivare med mångfald och en inkluderande företagskultur.

Sara Johansson menar att det inte varit helt enkelt att veta hur man ska rekrytera bredare, till exempel nå personer med funktionsnedsättning. Hon tror inte att det förekommer någon medveten diskriminering på företaget, men konstaterar att det kan vara svårt att veta om de som ansöker har någon funktionsnedsättning – om det inte omnämns i personligt brev eller CV.

Kanske utestänger vi omedvetet vissa.

Sara Johansson tar rekryteringsannonser som exempel. Hur ska de utformas så att alla känner sig lika välkomna att söka. Ska det till exempel finnas en ljudfil med annonsen?  

Visst finns hjälpmedel som läser upp text men samtidigt borde det vara bekvämare för vissa att slippa läsa via hjälpmedel, funderar Sara.

Bild på Sara Johansson
Sara Johansson

Viktigt med förebilder

Det handlar också om att sända vissa signaler. Om exempelvis hemsidan bara har bilder eller figurer som liknar vissa personer kan andra känna att detta företag nog inte är något för dem. På liknande sätt sänder sammansättningen man ser på ett kontor vissa signaler. För några år sedan påpekade en besökare att det inte fanns någon som hen kunde identifiera sig med på kontoret, möjligen städpersonalen – men den var heller inte där samtidigt.

Förebilder och identifikation är viktigt när man söker jobb, menar Sara. Ser man någon som är som en själv tänker man att detta kan nog vara ett jobb som passar även mig.

Hela organisationen behöver tänka om

För Sara handlar universell utformning om att ställa frågor, att lära sig nytt och tänka bredare än vad man är van vid. Ledningen måste vara redo att förstå andra perspektiv och tänka om – och sedan lära nytt och göra om. Men det gäller egentligen hela organisationen. Alla medarbetare måste vara öppna för att ifrågasätta sina egna idéer och möta människor som är olika en själv och lyssna på deras erfarenheter.

Men Sara tror inte på traditionella inlevelseövningar där man provar att sitta i rullstol några minuter och går runt med ögonbindel.

Om du inte är beroende av rullstol så vet du ju hela tiden att du när som helst kan resa dig. Du förstår inte vad själva beroendet innebär och hur det känns. Istället för att ”gå i någon annans skor” är det bättre att lyssna på olika berättelser om hur du kan uppleva miljöer, funderar hon.

Nytt huvudkontor med flexibla arbetsplatser

Vasakronans hela affärsidé handlar att utforma arbetsplatser där människor trivs och utvecklas. Det är detta Vasakronan hjälper sina kunder med. Därför är det en utmaning att själv leva upp till idealen. Detta har ställts på sin spets när företaget nyligen öppnade ett nytt huvudkontor i Stockholm. Här tänker man mycket på ljuset och att förmedla en känsla av natur genom gröna växter, men även på ljudmiljö och doft.

Det finns också många olika typer av arbetsplatser som ger stor möjlighet till variation för alla medarbetare. Det läggs mycket fokus på att den teknik och de digitala hjälpmedel som finns på kontoret ska vara enkla att använda och därmed minska risken för ”digital stress”.

Man ska helt enkelt må bra där, säger Sara.

I processen med nytt kontor har man försökt ta in så många perspektiv som möjligt, bland annat genom en stor referensgrupp.

Men vi märker såklart i efterhand att vi inte tänkt på allt, säger Sara. I praktiken är det omöjligt att tänka på alla perspektiv och skapa en arbetsplats som passar alla. Men vår styrka är att vi är öppna för att göra om och hela tiden förändra miljöerna. Och att det budgeteras för ständiga förändringar.

Alla anställda behöver involveras

Sara betonar att alla anställda måste involveras så tidigt som möjligt när en ny arbetsplats designas eller byggs om. Det duger inte att först ta fram ett lösningsförslag som man ber om synpunkter på, Istället är det själva problemet som ska läggas fram och lösningarna diskuteras med dem som berörs.

Ett exempel på involverande process på Vasakronan var en stor “open space”- övning där hela företaget deltog. Alla idéer dokumenterades och togs sedan upp i ledningens affärsplanering.

Det fick effekten att några sedan kunde se att deras förslag hade förverkligats och bidragit till företagets mål. Många fick känna att man lyssnar på dem och att det de sagt varit viktigt.

Men att involvera många människor tar tid. Vasakronan tog till rejält med tid och resurser för projektplaneringen inför flytten. Och vissa lösningar får kosta lite mer om de är inkluderande och höjer kvaliteten.

Tidspress är ofta en större utmaning än budgeten, säger Sara Johansson.

Ambitionen är att överträffa minimikraven

Sara Johansson menar att det inte alltid räcker att följa gällande regelverk och riktlinjer. För att arbetsplatsen verkligen ska fungera för alla behövs ibland lösningar som går utöver minimikraven. Enligt de krav som ställs idag räcker det exempelvis att ett brandlarm har ljud när det finns sprinklers i lokalen. Det behöver inte ha någon ljussignal.

Men en viktig fråga som vi tappar bort då är hur vi skapar en miljö där en person med en hörselnedsättning känner sig trygg, säger Sara.

I rollen som byggherre har Vasakronan en ambition att överträffa minimikraven, men det är inte alltid det lyckas.

Här har också våra politiker en viktig uppgift att hela tiden se över och skärpa riktlinjer och lagkrav.

Text: Emil Erdtman

Ingen studiero utan tillgängliga lärmiljöer

Nu startar skolorna upp efter sommarlovet, men tyvärr är det många elever som exkluderas på grund av otillgängliga lärmiljöer.

Om våra elever ska få bättre studiero och uppnå bättre resultat behöver lärmiljöerna utformas utifrån alla elevers behov.

En del i lösningen är principen om universell utformning, som innebär att alla elevers behov ska finnas med i kalkylen redan från början när skolor och lärmiljöer utformas.

Det här skriver Rätt från början tillsammans med Funktionsrätt Sverige och företaget Ecophon i en gemensam debattartikel i Göteborgs-Posten.

Läs hela artikeln i Göteborgs-Posten

Ny licentiatavhandling: Hur uppfattas universell utformning i Sverige?

Förstasidan av avhandlingen
Foto: Yanan Li, FOU nu

Tillgänglighetsregler gör att människor kan komma in i en byggnad, medan universell utformning även fokuserar på hur du kan komma in. Universell utformning förutsätter en design som även handlar om att förverkliga olika värden – att exempelvis ge människor värdighet eller livsglädje.

Den här viktiga aspekten av universell utformning lyfts fram i Emil Erdtmans licentiatavhandling Mellan princip och praktik – Samtal om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige. Avhandlingen presenterades den 26 maj vid ett digitalt möte som arrangerades av Certec vid Lunds universitet, med den norske forskare Inger Marie Lid som diskussionsledare.

Argument och förhållningssätt

Syftet med avhandlingen är, vilket framgår av titeln, att belysa hur universell utformning uppfattas och vilka erfarenheterna varit av att praktisera universell utformning i Sverige.

– Det här är en fördjupning kring vad det finns för olika syn på universell utformning i Sverige. Min studie är inte ”uttömmande”, men den ger en bild av argument och förhållningssätt. Jag tror att både de som arbetar i kommuner och regioner med universell utformning och de som gör det inom design och arkitektur har nytta av att se denna bredd. De får sedan själv dra sina slutsatser, säger Emil Erdtman.

En utgångspunkt som ofta återkommit i Emils forskningsintervjuer var Funktionsrättskonventionens definition av begreppet. Enligt konventionens sätt att se handlar det om utformning ”som ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.”

De personer som intervjuats i studien upplevde generellt att universell utformning står för något gott och berikande, men också att det kan vara svårt att förstå vad det i praktiken innebär, exempelvis när det gäller uttrycket att något ska kunna användas ”av alla i största möjliga utsträckning”.

Forskningsdeltagarna gav en bild av universell utformning som en mycket flexibel design, vilket överraskade Emil Erdtman under arbetet.

– De missförstånd som vi ibland talar om när det gäller universell utformning – att det är ”en storlek för alla” och står i motsats till hjälpmedel – var det ingen av mina forskningsdeltagare som gav uttryck för. De tyckte snarare att universell utformning innebär en flexibel design som kan anpassa sig till individerna.

Åtskillnad mellan begrepp och företeelse

I diskussionsdelen i avhandlingen resonerar Emil kring svårigheten att ringa in en företeelse som universell utformning. Han beskriver hur relaterade begrepp som universell utformning, inkluderande design och tillgänglighet ges olika och överlappande innebörder, att de samspelar med och ofta även kommit att kontrasteras mot varandra. Emil skriver att diskussionen ofta kommer in på vad universell utformning är, men att den kanske snarare borde handla om vad olika aktörer är beredda att göra.

– När jag sysslat ett tag med detta insåg jag att det här med ordval kan stå i vägen för praktiken, något mina forskningsdeltagare också pratar om. Det verkar mänskligt att hänga upp sig på vilka ord som används, men egentligen tycker jag det är viktigare vad som görs. En sådan åtskillnad mellan begrepp och företeelse tyckte jag var ett viktigt grepp att göra i analysen, säger Emil Erdtman.

Vägledande, strävande och förenande

I analysen av sina forskningsintervjuer har Emil Erdtman funnit tre olika sätt att tala om universell utformning – universell utformning som vägledande, strävande och förenande.

– Men de olika sätten att tala om universell utformning kan komplettera varandra. Vi kan ibland behöva en designprocess att hålla oss till, ibland en vision att sträva mot och ibland något som håller ihop alla spretande frågor och perspektiv. Men det är viktigt att i samarbeten och dialoger vara tydlig med vad man menar med universell utformning så att inte missförstånd uppstår, säger Emil Erdtman.


Tre sätt att tala om universell utformning

  • Några intervjuade, främst designers, pratade om universell utformning som en vägledande princip för en designprocess med tillgänglighet som mål, och där det är viktigt att involvera personer med funktionsnedsättning i processen.

  • Andra intervjuade såg universell utformning som en drivkraft och strävan mot ett inkluderande samhälle – ett ”samhälle för alla” utan behov av särlösningar. De som talade om universell utformning som en vision hade ett långsiktigt perspektiv och tog upp behovet av strukturella förändringar av samhället.

  • Ett tredje sätt att tala om begreppet är att betrakta universell utformning som ett slags förenande av olika policyperspektiv till en enhet. Här framstår universell utformning som en grundläggande etisk princip. Det kan handla om att koppla universell utformning till hållbar utveckling och Agenda 2030, men också hur universell utformning kan förena de olika diskrimineringsgrunderna eftersom det är ett intersektionellt perspektiv.

Läs avhandlingen här:
Mellan princip och praktik – Samtal om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige

Testa webbutbildning om universell utformning

Torsdagen den 27 maj “smyglanserade” Rätt från början en webbutbildningen om universell utformning, som tagits fram i samverkan med Certec vid Lunds universitet.

Testa gärna utbildningen via den här länken:
https://utbildning.rattfranborjan.nu

Utbildningen är tänkt som en första introduktion till universell utformning och vänder sig till funktionsrättsrörelsen, men även till alla andra som är intresserade.

Webbutbildningen kommer att uppdateras under den fortsatta projekttiden. Du kan lämna tankar och synpunkter till det fortsatta arbetet med utbildningen genom att lämna kommentarer i slutet av varje av varje avsnitt.

Licentiatavhandling presenterad vid Certec

Den 26 maj firades vår projektmedarbetare Emil Erdtman efter att ha lagt fram sin licentiatavhandling hos Certec vid Lunds universitet.

Avhandlingen heter “Mellan princip och praktik – Samtal om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige”..

Licentiatavhandlingen diskuterades vid ett digitalt seminarium under ledning av Inger Marie Lid, VID vitenskaplige högskola, Norge. Den kommer inom kort att finnas tillgänglig via Certecs webbplats.

Emil Erdtmans licentiatavhandling: Hur används universell utformning i Sverige idag?

Emil Erdtman med nyckelbricka från Lunds universitet
Emil Erdtman

Projektet Rätt från början samverkar med Certec vid Lunds tekniska högskola för att utveckla kunskapen om universell utformning inom bostad, arbetsliv och utbildning.

Den 26 maj kl 13.15-16.00 lägger vår projektmedarbetare Emil Erdtman fram sin licentiatavhandling en kvalitativ studie om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige.

Inger Marie Lid, VID vitenskaplige högskola, är diskussionsledare under seminariet.

Du kan följa presentationen den 26 maj via den här länken!

Debatt: Tillgänglighet måste byggas in i it-systemen redan från början

Logga GAAD

Den 20 maj firas den internationella it-tillgänglighetsdagen GAAD. Rätt från början och Funktionsrätt Sverige uppmärksammar den här dagen i ett gemensamt debattinlägg hos Computer Sweden och på sajten IDG.se:

“Ska vi nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter behöver politiker och branschen lägga om strategi och göra rätt från början.”, skriver Marie Sten, vice ordförande för Funktionsrätt Sverige och Rätt från börjans projektledare Diana Chafik.

I artikeln uppmanar vi makthavare som företagsledare, myndighetschefer och politiker att utgå från mångfalden varje gång ett beslut fattas, vare sig det handlar om satsningar på forskning och utveckling eller inköp av digitala produkter eller tjänster. 

Internationella IT-tillgänglighetsdagen GAAD har funnits i tio år och uppmärksammas med aktiviteter världen runt. Syftet med dagen är att sätta fokus på vikten av att alla människor inkluderas i det digitala samhället.

Ta del av hela debattartikeln på Computer Sweden

Läs mer om GAAD

Skip to content