“Myndigheterna har inte hängt med”

FN har rekommenderat den svenska regeringen att se till att krav på tillgänglighet blir systematiskt inkluderade i alla avtal om offentlig upphandling.

Hur får vi till ett hållbart och systematiskt arbete med att ställa krav på tillgänglighet i samband med upphandling av digitala produkter och tjänster? Det var en huvudfråga vid det rundabordssamtal som Funktionsrätt Sverige arrangerade den 28 januari tillsammans med G3ict och Microsoft.

Vid rundabordssamtalet redogjorde Ima Placencia Porrero från EU-kommissionen för den europeiska tillgänglighetslagen och hur den på ett samspelar med det nya upphandlingsdirektivet.

– Direktiven interagerar på ett väldigt smidigt sätt. När du köper produkter och tjänster som täcks av tillgänglighetslagen måste du använda tillgänglighetskraven som finns med i upphandlingsdirektivet. Men du behöver också ställa ytterligare krav.

– Låt mig vara väldigt tydlig. Att köpa in tillgängligt enligt upphandlingsdirektiven är inte ett val – det är en skyldighet, betonade Ima Plancencia Porrero.

Ima Plancencia Porrero underströk också att inköpare behöver ta hänsyn till nationell lagstiftning men även standarder när de preciserar tillgänglighetskraven. Exempelvis går det att ställa krav på att organisationer arbetar utifrån standarden EN 17161 om tillgänglighet genom universell utformning.

“Myndigheterna har inte hängt med”

Det stora problemet är att få myndigheterna att leva upp till kraven och ställa tillgänglighetskrav rutinmässigt vid inköp av digitala produkter och tjänster. Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige berättade om en undersökning från Myndigheten för delaktighet som visar att endast en liten andel av myndigheterna (15 procent) systematiskt ställer tillgänglighetskrav vid upphandling.

Funktionsrätt Sverige har gjort en egen undersökning av hur arbetet med tillgänglighetskrav följs upp i myndigheter och kommuner. Vid rundabordsseminariet berättade Mia Ahlgren om några av de framgångsfaktorer som tillfrågade kommuner lyft fram.

–  Det är väldigt tydligt att frågan behöver prioriteras politiskt och att det systematiska arbetet med att ställa tillgänglighetskrav behöver fortsätta även efter ett val. En kommun lyfte vikten av att anställa personer med funktionsnedsättning i kommunen. Då blir det lättare att förstå och få gehör för frågorna.

För att driva på arbetet håller EU-kommissionen nu på att uppdatera en guide för hur sociala frågor kan lyftas i samband med upphandling, En informationssatsning görs också i Sverige, där Upphandlingsmyndigheten nyligen presenterat webbverktyg på sin webbplats. Här finns exempelvis tips om att myndigheterna kan använda kriterier för universell utformning vid upphandling. Det ser något bättre ut i kommuner och regioner,

Ima Plancencia Porrero berättade hur den europeiska lagstiftningen kan användas.

– Myndigheterna har inte hängt med i att man nu ska ställa krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Därför satsar vi hårt på att sprida den här kunskapen, sade Ellionor Triay Strömvall från Upphandlingsmyndigheten vid rundabordssamtalet.

Universell utformning lyfts ändå fram i avsnittet om socialt hållbar upphandling i den svenska upphandlingsstrategin. Där står följande:

“Det är viktigt att upphandlande myndigheter och enheter i ett tidigt skede av upphandlingsprocessen tillämpar principen om s.k. universell utformning, dvs. tänker strategiskt för att säkerställa att produkter och tjänster kan användas av så många som möjligt och inte på förhand utesluter vissa användare”

Inkluderande design hos Microsoft

Vid rundabordssamtalet berättade Stina Biärsjö från Microsoft om företagets erfarenheter av att integrera universell utformning i verksamheten och skapa produkter som kan användas av alla.

Bilden visar Stina Biärsjö från Microsoft
Stina Biärsjö lyfte fram Microsofts arbete med inkluderande design.

– Om vi inkluderar personer med olika perspektiv får vi fram bättre produkter. Ett bra exempel på inkluderande design är en avancerad läsare. 2015 fick en grupp titta på hur elever med dyslexi kan arbeta bättre. Gruppen bestod av lärare, forskare logopeder och personer från Microsoft. Funktionen skulle vara för elever med dyslexi men används idag brett i samhället, berättade Stina Biärsjö.

Behöver bli mer systematiskt

Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige knöt ihop rundabordssamtalet och betonade vikten av att arbetet med tillgänglighetskrav blir en naturlig del av offentliga aktörers arbete med upphandling.

– Det finns tre standarder som är framtagna på uppdrag av EU-kommissionen som kan användas. Inköpare kan exempelvis ställa krav på att användarna involveras i produktionen av varor och tjänster genom att använda standarden EN 17161, som beskriver ett systematiskt sätt att arbeta med tillgänglighet genom universell utformning. Vi har också fått positiva besked från EU-kommissionen att man ska utveckla verktygen för hur man kan ställa tillgänglighetskrav. Att politiker prioriterar frågan om hållbar upphandling är väldigt viktigt, avslutade Mia Ahlgren.

Här kan du se rundabordssamtalet i efterhand:

Personer med funktionsnedsättning blir sällan involverade av kommunerna

Det är inte särskilt vanligt att användare involveras vid design- och utveckling av IT-tjänster i Sveriges kommuner. Än mindre vanligt är att personer med funktionsnedsättning är med i utvecklingsprojekten. Det visar en enkät som företaget Funka har skickat till landets kommuner och som gjort tillsammans med studenter vid Uppsala universitet. Endast 12 procent av de svarande uppger att personer med funktionsnedsättning ibland blir involverade.

Enkäten visar att det är vanligast att användare involveras i slutfasen av utvecklingsprojekten och att många rekryteras via personliga kontakter.

Processtöd för universell utformning

Enkäten visar också att kommunerna saknar rutiner för hur användare ska bli delaktiga i utvecklingsprocesserna. 70 procent svarar nej på frågan om deras kommun har riktlinjer för involvering av användare.

Enkätundersökningen ingår i projektet Att involvera användare, som drivs med stöd av Nordiskt Välfärdscenter.

Under 2020 publicerade Rätt från början en enkät som visade att Sveriges kommuner behöver mer kunskaper kring hur de kan arbeta med involvering av användare genom universell utformning som ett konkret arbetssätt. Bland annat finns det idag en europeisk processtandard som kan användas som vägledning för inkluderande utvecklingsprocesser genom universell utformning.

Projektet Rätt från början kommer under 2021 att ta fram ett processtöd för universell utformning.

Rätt från början på Delaktighetsdagen: “Dags att börja prata om universell utformning som ett sätt att arbeta”

Bilden visar Emil Erdtman
Emil Erdtman

Den 18 januari arrangerade Myndigheten för delaktighet, MFD, heldagskonferensen Delaktighetsdagen – i år med fokus på hur universell utformning kan användas som ett sätt att arbeta med hållbar utveckling och för att förverkliga Agenda 2030. Rätt från börjans doktorand och medarbetare Emil Erdtman deltog i ett panelsamtal och betonade att universell utformning inte bara är ett tänkesätt.

– Det är dags att vi börjar prata om universell utformning som ett konkret sätt att arbeta. Genom projektet Rätt från början har vi sammanfört funktionsrättsrörelsen med företag och andra organisationer för att utveckla kunskapen i konkreta utvecklingsprojekt. Vi har exempelvis tagit fram “personas” tillsammans med ett stort bostadsföretag, som de kan utgå ifrån när de designar framtidens bostäder. Vi jobbar också med en designbyrå som bygger om en grundskola.

Det finns hjälpredor

Emil Erdtman berättade också att det finns “hjälpredor” i arbetet, bland annat en ny europeisk processtandard, SS-EN 17161, där universell utformning beskrivs som en arbetsprocess för att skapa tillgängliga lösningar. En poäng med standarden är att visa hur organisationer kan bli mer inkluderande och vidga spektrumet av användare för sina produkter och tjänster. Standarden kan även användas för att skapa ett hållbart arbetsliv.

– Om man utgår från de som redan finns på en arbetsplats cementerar man lätt vissa företeelser. En bra checkfråga i arbetet med universell utformning är därför: Vilka är det som inte är här idag? sade Emil Erdtman, som framhöll vikten av att se universell utformning och hållbarhet som nära sammanlänkade.

Emil Erdtman är processledare i projektet Rätt från början, men skriver också en avhandling om universell utformning vid Certec på Lunds universitet.

Ett praktiskt verktyg

Andreas Johansen är utvecklingsledare för universell utformning på fastighetskontoret i Göteborgs Stad. Han höll med Emil Erdtman om vikten av att universell utformning används som ett praktiskt verktyg.

– Alla som har samlats här är överens om att delaktighet är viktigt, men universell utformning är det verktyg som hjälper oss förstå hur vi ska göra för att skapa delaktighet. Det är ett verktyg som visar hur vi på ett systematiskt sätt kan möta den mångfald som faktiskt finns i samhället idag.

Lösningar som “träffar där de ska”

Malin Ekman Aldén, generaldirektör för MFD, deltog också i paneldiskussionen och betonade att universell utformning kan vara ett viktigt instrument som hjälper till att lösa stora samhällsutmaningar i kommunerna och samhället i stort.

– Man behöver hitta lösningar i kommunerna som fungerar för merparten av de som bor där. Det viktiga är att hitta sätt att få med så många behov som möjligt och också involvera de som representerar behoven genom hela utvecklingsprocessen. Då vinner man bra lösningar som träffar precis där de ska, men också medborgare i kommunen som bidrar till att utveckla det gemensamma arbetet, sade Malin Ekman Aldén.

Funktionsrätt Sverige: “Varför saknas universell utformning i forskningspropositionen?”

Logotyp Funktionsrätt Sverige

I förra veckan presenterades regeringens forsknings- och innovationsproposition, som anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren.

Propositionen fokuserar på fem stora samhällsutmaningar, däribland jämlik hälsa och ett demokratiskt och starkt samhälle. Funktionsrätt Sverige tycker att propositionen innehåller många bra förslag, men kritiserar den generella avsaknaden av perspektivet att göra rätt från början genom universell utformning.

– Funktionsrätt Sverige menar att universell utformning är något som är helt avgörande för att lyckas möta de svåra samhällsutmaningar som pekas ut i propositionen, oavsett om det handlar om att bryta segregationen i olika delar av samhället eller att säkerställa att distanslösningar för arbete och utbildning kan användas av alla, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Vinnova hade ett särskilt uppdrag

Sverige har åtagit sig att genomföra Funktionsrättskonventionen. Ett åtagande i konventionen är att främja forskning och utveckling inom universell utformning. Vinnova har under åren 2017 – 2020 haft ett särskilt uppdrag om cirka 80 miljoner för att arbeta med tillgänglighetsdesign och universell utformning, men den här propositionen inte innehåller en enda krona till universell utformning.

Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige
Elisabeth Wallenius: “Universell utformning är avgörande för att lyckas möta de svåra samhällsutmaningar som pekas ut i propositionen”.

– Det tycker vi är oacceptabelt. Men det är också mycket förvånande, eftersom principen om universell utformning ger så tydlig vägledning i arbetet med hållbar utveckling, att genomföra Agenda 2030 och fullgöra löftet om att ”Ingen ska lämnas utanför, säger Elisabeth Wallenius.

Regeringen lyfte fram arbetet med universell utformning

Lena Hallengren

Den 3 december uppmärksammades den internationella funktionsrättsdagen världen över. Socialminister Lena Hallengren inledningstalade vid Myndigheten för delaktighets och länsstyrelsernas heldagskonferens Nationell Samling – Internationella funktionshinderdagen 2020. Lena Hallengren lyfte bland annat fram regeringens arbete med universell utformning.

–  Mycket av det där som inte är så synligt att jobba med universell utformning – det präglar oss ganska mycket just nu. Min roll är ju att vara pådrivande och det handlar ju inte minst om det arbete som sätter igång nu när styrutredningen är lämnad, med universell utformning. Det är så klokt tänkt. Gör rätt från början! Men när man inte har gjort rätt från början är det ett enormt omfattande arbete. Då finns det resurser avsatta för att kunna stimulera till att vidta olika former av åtgärder och det är ett arbete som innebär att vi ska styra myndigheter och departement så att det här arbetet ska komma igång.

Inga besked om svensk strategi

Universell utformning finns alltså med på den politiska agendan och ministern hänvisade till styrutredningen för funktionshinderpolitiken, men hon gav inga besked om när det kommer en svensk strategi med utgångspunkt i Funktionsrättskonventionen, mer än att den “bereds inom regeringskansliet”.

Däremot väntas en ny europeisk strategi vara klar i vår. Det berättade Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige, som också talade i inledningen. Hon framhöll att funktionsrättsorganisationer har varit aktivt involverade i flera möten med EU-kommissionen under hösten. EU driver på för ökad kunskap om tillgänglighet genom universell utformning i standarder och lagar. 

Bristande kunskaper

Ett problem vid implementeringen av universell utformning är att kunskaperna brister hos de som ska se till att Funktionsrättskonventionen förverkligas. Tidigare under året publicerade Rätt från början en undersökning som visar att rättighetsbärarna har större kunskaper om universell utformning än skyldighetsbärarna –  statliga myndigheter, kommuner och regioner. Det är många tjänstemän som saknar kunskap om att arbetet för ett tillgängligt samhälle ska följa tre parallella spår.

–  Vi behöver ett tankeskifte och implementera universell utformning i allt nytt vi skapar. Men vi måste fortfarande ta bort befintliga hinder för tillgänglighet och ge ett effektivt, individuellt skydd mot diskriminering, sade Diana Chafik, projektledare för Rätt från början, vid ett seminarium vid samma konferens.

Diana Chafik framhöll också vikten av att människor som riskerar att lämnas utanför involveras i design- och utvecklingsprocesser.

–  För att kunna uppnå universell utformning måste vi samskapa med de människor som riskerar att hamna utanför och ta vara på deras kunskaper.

Vikten av att samskapa med alla potentiella användare framhävs också i den nya processtandarden SS-EN 17161. Standarden är fri att använda och den beskriver en process för att skapa tillgänglighet genom universell utformning. Just nu pågår ett arbete för att göra det möjligt för företag och organisationer att certifiera sig mot standarden.

Ny guide till inkluderande arbetsplatser

Framsidan av rapporten Guide till inkluderande arbetsplatser

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tillsammans med Myndigheten för delaktighet och Arbetsförmedlingen presenterat en guide till inkluderande arbetsplatser.

Guiden har tagits fram inom ramen för projektet Fler vägar in – Breddad rekrytering och presenterades den 4 december vid ett webbinarium om lärdomar från projektet.

Den nya guiden vänder sig till arbetsgivare som vill arbeta långsiktigt med nya tankesätt för inkludering i arbetslivet. Här introduceras Funktionsrättskonventionen och rättighetsperspektivet kopplat till arbetslivet, men guiden innehåller också information om Diskrimineringslagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Under hösten presenterade Arbetsmiljöverket nya föreskrifter om arbetsplatsens utformning, som helt tydligt utgår från principen om universell utformning och vikten av att “göra rätt från början”.

Utgår från universell utformning

Den första viktiga principen är universell utformning och vi hänvisar till konceptet UUA , sade Emanuel Galaup, utredare på Myndigheten för delaktighet (MFD).

Konceptet UUA -Universell utformning av arbetsplatser har fötts fram i ett projekt som just nu drivs av Akademikerförbundet SSR tillsammans med aktörer som Vasakronan och Funktionsrätt Sverige. Projektet betonar att vi inte har råd att gå miste om kompetensen hos personer med exempelvis olika ålder, funktionsnedsättningar, språkkunskaper eller ohälsa.

Kommuner och regioner måste rekrytera otroligt mycket kompetens de närmaste åren. Då har man inte råd att välja bort personer. Det som är bra för ytterligheterna är bra för alla på arbetsmarknaden, framhöll Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

“Vem arbetar inte här?”

Guiden innehåller också olika verktyg och praktiska tips för att öka medvetenheten om mångfaldsperspektivet i organisationen.

–  Man kan till exempel gå runt i små grupper och fota sin egen arbetsplats och ställa frågan: Vem jobbar inte här? Var finns informationen? Kan alla förstå och hur tar man sig fram?, förklarade Ulrika Lifvakt, handläggare på SKR.

Bilden visar Lars Lööw, överdirektör på Arbetsförmedlingen.
Lars Lööw, överdirektör på Arbetsförmedlingen.

Lars Lööw, överdirektör på Arbetsförmedlingen, underströk vid webbinariet hur viktigt det är att arbetsplatserna rustas för att möjliggöra inkludering och mångfald. Då behöver arbetsmarknadspolitiken läggas om.

–  Hela fokuset på arbetsmarknadspolitiken riktad till personer med funktionsnedsättning har handlat om att bara rusta individer, men om vi inte rustar arbetsplatsen för att vara utformad för människor som helhet så kommer vi inte att lyckas. Det blir också en viktig roll för arbetsförmedlingen framöver.

Stora Torget i Uppsala ska bli tillgängligt för alla

Bilden visar en skiss av Stora Torget, som nu ska förnyas.

Just nu pågår arbetet med att förnya Stora Torget i Uppsala. Principen om universell utformning är en av utgångspunkterna för utvecklingsprocessen.

I september hölls ett webbinarium och en workshop med Funktionsrätt Sverige och projektet Rätt från början. Representanter från Uppsala kommun och Karavan landskapsarkitekter medverkade.

Under hösten har Karavan gått vidare med workshops på plats på Stora Torget, tillsammans med personer med funktionsnedsättning. Redan i anbudsförutsättningarna har det tydligt framgått att det i tidigt skede ska genomföras platsbesök och intervjuer personer med funktionsnedsättning (experter) och att de ska få möjlighet att bidra med sina upplevelser och expertkunskaper om olika tillgänglighetsbehov.

Syftet är att hitta lösningar som – så långt det är möjligt – gör Stora Torget till en tillgängligt plats, utan behov specialutformningar eller särlösningar för enskilda grupper.

–  Vi har gjort vissa avvägningar och ska ha en återkoppling med experterna och höra deras synpunkter på vilka avvägningar vi har gjort. Den återkopplingen ska göras innan jul, berättar Helena Brämerson Gaddefors, projektledare på Uppsala kommun.

“Universell utformning är en central del i hållbar utveckling”

Bilden visar panelen, med deltagarna  i fyra separata rutor på en skärm. Diana Chafik längst upp till höger.
Panelen som avslutade konferensen “Nationell samling – internationella funktionshindersdagen”. Högst upp från vänster Tobias Rahm, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Diana Chafik, Funktionsrätt Sverige, Erik Lindqvist, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Heidi Englund, Stockholms stad.

Vad behöver vi göra för att leva upp till Agenda 2030 och löftet om att “Ingen ska lämnas utanför”?

Det var temat vid en avslutande paneldiskussion under en heldags webbkonferens som arrangerades av Sveriges länsstyrelser och Myndigheten för delaktighet på internationella funktionsrättsdagen den 3 december. Rätt från börjans projektledare Diana Chafik var med i panelen och lyfte fram universell utformning som ett viktigt verktyg för att förverkliga Agenda 2030.

–  Universell utformning är en central del i hållbar utveckling och måste tillämpas vid allt nytt som skapas i samhället. Vi måste involvera de människor som har störst behov. Då blir det bra för alla. Det handlar om att samskapa med de som riskerar att lämnas utanför och ta fram nya lösningar för att komma närmare ett samhälle för alla, sade Diana Chafik.

Diana Chafik fick möjlighet att avsluta med att uppmana organisationer att reflektera över sin verksamhet vid uppstarten efter pandemin.

–  Ta tillfället i akt och fundera över vilka som inte är med i er verksamhet och varför. Och vad kan ni göra för att förändra så att ingen lämnas utanför? Det finns en möjlighet att sätta igång med förändringen när vi måste tänka nytt.

I den här programpunkten presenterades också FN-förbundets projekt Lika unika akademi, som vill stärka funktionshinderperspektivet i arbetet med de globala målen för hållbar utveckling. Projektet har valt att fokusera på tre mål – God utbildning för alla (mål 4), Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8) och Minskad ojämlikhet (mål 10).

–  Sverige arbetar just nu med att genomföra rättigheterna i Funktionsrättskonventionen parallellt med att genomföra Agenda 2030. Genom att koppla rättigheterna i konventionen till Agenda 2030 får vi ett hållbart resultat, framhöll Tiina Nummi-Södergren, projektledare för Lika unika akademi.

Här är en länk till hela webbkonferensen på Youtube:

Skip to content