Vasakronan är Sveriges största fastighetsbolag med drygt 300 anställda och med närmare 200 fastigheter värda 170 miljarder enligt den senaste värderingen.
Företaget har deltagit i projektet UUA – Universell utformning av arbetsplatser, som leds av Akademikerförbundet SSR i samarbete med bland annat Funktionsrätt Sverige och flera stora företag. Rätt från början har träffat Sara Johansson, som jobbar med arbetsmiljö och rekrytering på Vasakronan, har haft uppdrag för UUA och bland annat medverkat i en av Rätt från börjans konferenser.
Vad har du lärt dig via UUA?
– Jättemycket. Vi kanske inte använder själva termen universell utformning hela tiden och det kan också tas emot på olika sätt, men en förändring är att vi på Vasakronan tidigare utgick från de befintliga arbetstagarna och anpassade efter deras olika längd, vikt och styrka men nu involverar fler för att få in fler perspektiv, säger Sara Johansson.
Ett arbetssätt inom universell utformning är att utgå från användare med störst behov för att komma fram till något som passar alla. Kommer man till exempel in med en stor (och tung) permobil genom en dörr så kommer de allra flesta in. Men människor ska inte behöva pekas ut som en viss typ av användare.
Se personen istället för funktionsnedsättningen
Universell utformning handlar också om att räkna med att alla kan få – och med tiden får – någon funktionsnedsättning.
– Och då måste man ju kunna fortsätta jobba. Vi kan inte utgå från att den som har en funktionsnedsättning inte kan jobba. Att tänka i de banorna kan också hjälpa oss som passar in i normen att se personen istället för funktionsnedsättningen när vi träffar någon för första gången.
Enligt hemsidan vill Vasakronan bedriva en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar verksamhet. Visionen är ”den goda staden där alla människor trivs”. Alla ska känna sig inkluderade i fastigheterna som även ska vara estetiska, trygga, säkra och främja hälsa och välmående. Målet är också att vara en attraktiv arbetsgivare med mångfald och en inkluderande företagskultur.
Sara Johansson menar att det inte varit helt enkelt att veta hur man ska rekrytera bredare, till exempel nå personer med funktionsnedsättning. Hon tror inte att det förekommer någon medveten diskriminering på företaget, men konstaterar att det kan vara svårt att veta om de som ansöker har någon funktionsnedsättning – om det inte omnämns i personligt brev eller CV.
– Kanske utestänger vi omedvetet vissa.
Sara Johansson tar rekryteringsannonser som exempel. Hur ska de utformas så att alla känner sig lika välkomna att söka. Ska det till exempel finnas en ljudfil med annonsen?
– Visst finns hjälpmedel som läser upp text men samtidigt borde det vara bekvämare för vissa att slippa läsa via hjälpmedel, funderar Sara.
Viktigt med förebilder
Det handlar också om att sända vissa signaler. Om exempelvis hemsidan bara har bilder eller figurer som liknar vissa personer kan andra känna att detta företag nog inte är något för dem. På liknande sätt sänder sammansättningen man ser på ett kontor vissa signaler. För några år sedan påpekade en besökare att det inte fanns någon som hen kunde identifiera sig med på kontoret, möjligen städpersonalen – men den var heller inte där samtidigt.
– Förebilder och identifikation är viktigt när man söker jobb, menar Sara. Ser man någon som är som en själv tänker man att detta kan nog vara ett jobb som passar även mig.
Hela organisationen behöver tänka om
För Sara handlar universell utformning om att ställa frågor, att lära sig nytt och tänka bredare än vad man är van vid. Ledningen måste vara redo att förstå andra perspektiv och tänka om – och sedan lära nytt och göra om. Men det gäller egentligen hela organisationen. Alla medarbetare måste vara öppna för att ifrågasätta sina egna idéer och möta människor som är olika en själv och lyssna på deras erfarenheter.
Men Sara tror inte på traditionella inlevelseövningar där man provar att sitta i rullstol några minuter och går runt med ögonbindel.
– Om du inte är beroende av rullstol så vet du ju hela tiden att du när som helst kan resa dig. Du förstår inte vad själva beroendet innebär och hur det känns. Istället för att ”gå i någon annans skor” är det bättre att lyssna på olika berättelser om hur du kan uppleva miljöer, funderar hon.
Nytt huvudkontor med flexibla arbetsplatser
Vasakronans hela affärsidé handlar att utforma arbetsplatser där människor trivs och utvecklas. Det är detta Vasakronan hjälper sina kunder med. Därför är det en utmaning att själv leva upp till idealen. Detta har ställts på sin spets när företaget nyligen öppnade ett nytt huvudkontor i Stockholm. Här tänker man mycket på ljuset och att förmedla en känsla av natur genom gröna växter, men även på ljudmiljö och doft.
Det finns också många olika typer av arbetsplatser som ger stor möjlighet till variation för alla medarbetare. Det läggs mycket fokus på att den teknik och de digitala hjälpmedel som finns på kontoret ska vara enkla att använda och därmed minska risken för ”digital stress”.
– Man ska helt enkelt må bra där, säger Sara.
I processen med nytt kontor har man försökt ta in så många perspektiv som möjligt, bland annat genom en stor referensgrupp.
– Men vi märker såklart i efterhand att vi inte tänkt på allt, säger Sara. I praktiken är det omöjligt att tänka på alla perspektiv och skapa en arbetsplats som passar alla. Men vår styrka är att vi är öppna för att göra om och hela tiden förändra miljöerna. Och att det budgeteras för ständiga förändringar.
Alla anställda behöver involveras
Sara betonar att alla anställda måste involveras så tidigt som möjligt när en ny arbetsplats designas eller byggs om. Det duger inte att först ta fram ett lösningsförslag som man ber om synpunkter på, Istället är det själva problemet som ska läggas fram och lösningarna diskuteras med dem som berörs.
Ett exempel på involverande process på Vasakronan var en stor ”open space”- övning där hela företaget deltog. Alla idéer dokumenterades och togs sedan upp i ledningens affärsplanering.
– Det fick effekten att några sedan kunde se att deras förslag hade förverkligats och bidragit till företagets mål. Många fick känna att man lyssnar på dem och att det de sagt varit viktigt.
Men att involvera många människor tar tid. Vasakronan tog till rejält med tid och resurser för projektplaneringen inför flytten. Och vissa lösningar får kosta lite mer om de är inkluderande och höjer kvaliteten.
– Tidspress är ofta en större utmaning än budgeten, säger Sara Johansson.
Ambitionen är att överträffa minimikraven
Sara Johansson menar att det inte alltid räcker att följa gällande regelverk och riktlinjer. För att arbetsplatsen verkligen ska fungera för alla behövs ibland lösningar som går utöver minimikraven. Enligt de krav som ställs idag räcker det exempelvis att ett brandlarm har ljud när det finns sprinklers i lokalen. Det behöver inte ha någon ljussignal.
– Men en viktig fråga som vi tappar bort då är hur vi skapar en miljö där en person med en hörselnedsättning känner sig trygg, säger Sara.
I rollen som byggherre har Vasakronan en ambition att överträffa minimikraven, men det är inte alltid det lyckas.
– Här har också våra politiker en viktig uppgift att hela tiden se över och skärpa riktlinjer och lagkrav.
Text: Emil Erdtman