Samverkan med Codesign för mer inkluderande lärmiljöer

Under hösten har Rätt från början samarbetat med arkitektbyrån Codesign i ett projekt om att utforma inkluderande lärmiljöer i samverkan med elever.

Bilden visar diskussioner vid ett mötesbord med representanter från Rätt från början och Codesign.
Förberedande workshop i Codesigns lokaler den 20 oktober.

Codesign har tillsammans med Rädda barnen utvecklat metoden Bygga’re Tryggare, som beskriver ett sätt att redan från början fånga upp elevernas behov av trygga skolmiljöer inför nya skolbyggnadsprojekt. Metoden har fokuserat på erfarenheter från barn som upplevt olika typer av stressfyllda livshändelser.

– Vi vill utöka metoden med ett tillgänglighetsperspektiv. Det här blir som ett nytt lager för oss som kan användas i pågående och kommande skolprojekt, berättar Emilie Heinlo, verksamhetsutvecklare på Codesign.

Digital workshop

Rätt från början följer ett pågående skolprojekt, men har även haft workshops i oktober och november tillsammans med Codesign för att undersöka hur lärmiljöer kan göras mer tillgängliga för elever med funktionsnedsättningar.

Vid en digital workshop den 4 november diskuterade medverkande från funktionsrättrörelsen, Codesign och Rätt från början vilka utmaningar som möter elever med funktionsnedsättningar genom olika miljöer under en helt vanlig skoldag.

På bilden guidar Emilie Heinlo, verksamhetsledare på Codesign, workshopdeltagarna genom olika skolmiljöer.
Digital workshop med medverkande från funktionsrättsrörelsen den 4 november. Emilie Heinlo, verksamhetsledare på Codesign, guidar workshopdeltagarna genom olika skolmiljöer.

Input till framtida projekt och processtöd

– Vi fick jättemycket tankar, goda råd och erfarenheter som vi kommer att kunna koka ner och stoppa in i framtida projekt. Det var jätteroligt, sade Emilie Heinlo efter workshopen.

Codesign har redan använt erfarenheter från samarbetet med Rätt från början i ett pågående skolprojekt. Under våren 2021 kommer Rätt från början att publicera ett processtöd som vänder sig till alla aktörer som arbetar med att skapa inkluderande miljöer inom utbildning, arbetsliv och bostad.

Smarta städer är universellt utformade

Rapport från NVC
Ny rapport om universell utformning presenterades

Den 27 november arrangerade Nordens välfärdscenter den digitala konferensen Smart cities are universally designed cities.

Vid konferensen presenterades projekt som på olika sätt jobbar med stadsplanering utifrån allas behov, inklusive personer med funktionsnedsättning.

Ny rapport om universell utformning

Från Nordregio presenterades en ny forskningsrapport om rätten till tillträde och universell utformning i Norden. I Sverige talade intervjupersonerna om universell utformning som en process för att nå tillgänglighet, vilket framställdes som lite udda i det nordiska sammanhanget. Av studien framgick också att Funktionsrättskonventionen framgångsrikt förändras både policyer och praktiker.

Att involvera medborgare

Alla projekt som presenterades har på olika sätt involverat medborgare.

I Oslo satsar man på att alla ska ha tillgång till sittplatser, vatten och toaletter. Nu finns bänkar med armstöd och olika höjd, medan det gått trögare med de offentliga toaletterna. Under lång tid har man i Oslo strävat efter ett bilfritt centrum, vilket gett fler handikapparkeringsplatser  eftersom nödvändig biltrafik trots allt tillåts.

En fråga som kom upp i diskussionen var hur man hittar medborgare att involvera. Från ett norskt projekt för att bygga om en ganska oanvänd bollplan berättades att vid den första dialogen föreslog deltagarna bara någon enstaka sittbänk. För att vidga visionen krävdes mer strategiska, kreativa processer.

En dansk arkitekt berättade hur viktigt det är att planera tillgängligheten från början. När en hel torgyta höjdes några centimeter från början fungerade sedan lutningar och entréer som tänkt. Det hade inte kunnat åtgärdas i efterhand.

Exempel från Borås och Tammerfors

Från Sverige deltog Borås och Östersund som exempel på kommuner där processer för universell utformning genomförs i samarbete med bland annat funktionshinderråden. I Borås kommun arbetar en person med planeringsfrågor utifrån funktionshinder och en annan med mer individuellt stöd, vilket gett bra synergieffekter.

I finländska Tampere (Tammerfors) har stadens tillgänglighetskoordinator bytt namn till jämlikhetskoordinator, vilket staden Vaasa snart tar efter, att döma att diskussionerna på konferensen.

Text: Emil Erdtman

Webbinarium om tillgänglighet enligt Funktionsrättkonventionen – “Effekterna av att göra fel är för små”

Kunskapen brister hos de aktörer som har ansvar för genomförandet av konventionens rättigheter.

Det är ett av de problem som lyftes fram vid ett webbinarium om Tillgänglighet enligt Funktionsrättskonventionen den 27 oktober. Ett annat problem är att det idag kostar för lite för de aktörer som bryter mot konventionen.

–  Effekterna av att göra fel är för små. Då får man inte tillräckligt genomslag för jämlik tillgänglighet, säger Ola Linder, jurist på Independent Living Institute.

Webbinariet arrangerades av Funktionsrätt Sverige i samverkan med Rätt från början och Independent Living Institute. Du kan se hela webbinariet spelaren nedan (del 1 och del 2).

Medverkande: Ola Linder, jurist, Independent Living Institute, Mia Ahlgren, Funktionsrätt Sverige, Diana Chafik, Tor Gustafsson, och Emil Erdtman från projektet Rätt från början.

Tre delar i arbetet för tillgänglighet

I Allmän kommentar nr 2 förklarar FN vad tillgänglighet är och beskriver tre delar av av det tillgänglighetsarbete som Sverige och andra konventionsstater alltid ska göra. Universell utformning ska tillämpas när allt nytt skapas i samhället, men samtidigt ska Sverige och andra stater arbeta med att gradvis ta bort hinder för tillgänglighet som redan uppkommit. Det ska också finnas ett skydd mot diskriminering i lagstiftningen.

–  Själva rättigheten är rätten till tillgång (right to access) till platser som används av allmänheten. Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta på lika villkor i samhället, förklarade Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige.

Vad kan vi lära oss av Norge?

Webbinariet avslutades med en utblick till Norge, som har använt begreppet universell utformning i samhällsstyrningen längre än Sverige men på ett annat sätt än hos oss.

I Norge har de lyft in principen om universell utformning i lagstiftningen och då blir det mer detaljerat och mätbart. Det här kan kanske vara problematiskt om det bara uppfattas som minimikrav, säger Emil Erdtman från projektet Rätt från början och doktorand vid Lunds tekniska högskola.

I allmän kommentar nr 2 står att “universell utformning gör samhället tillgängligt” universell utformning betraktas alltså snarast som ett medel med tillgänglighet som mål. Det åtskillnaden görs inte lika tydligt i Norge.

Men vad kan vi då lära av Norge? Ja, en av de saker som Emil Erdtman lyfter fram är att det i Norge görs flera samhällsekonomiska analyser som visar hur mycket man tjänar på att bygga rätt från början. Det är inte lika vanligt med den typen av underlag i Sverige.

Vill du veta mer om Funktionsrättskonventionen i Sverige? Det här webbinariet ingår i en serie webbinarier med utgångspunkt i civilsamhällets gemensamma rapport Respekt för rättigheter? Rapporten beskriver hur Sverige lever upp till Funktionsrättskonventionen inom olika områden. Tidigare webbinarier finns tillgängliga via den här länken.

Skip to content