Kunskapen brister hos de aktörer som har ansvar för genomförandet av konventionens rättigheter.
Det är ett av de problem som lyftes fram vid ett webbinarium om Tillgänglighet enligt Funktionsrättskonventionen den 27 oktober. Ett annat problem är att det idag kostar för lite för de aktörer som bryter mot konventionen.
– Effekterna av att göra fel är för små. Då får man inte tillräckligt genomslag för jämlik tillgänglighet, säger Ola Linder, jurist på Independent Living Institute.
Webbinariet arrangerades av Funktionsrätt Sverige i samverkan med Rätt från början och Independent Living Institute. Du kan se hela webbinariet spelaren nedan (del 1 och del 2).
Medverkande: Ola Linder, jurist, Independent Living Institute, Mia Ahlgren, Funktionsrätt Sverige, Diana Chafik, Tor Gustafsson, och Emil Erdtman från projektet Rätt från början.
Tre delar i arbetet för tillgänglighet
I Allmän kommentar nr 2 förklarar FN vad tillgänglighet är och beskriver tre delar av av det tillgänglighetsarbete som Sverige och andra konventionsstater alltid ska göra. Universell utformning ska tillämpas när allt nytt skapas i samhället, men samtidigt ska Sverige och andra stater arbeta med att gradvis ta bort hinder för tillgänglighet som redan uppkommit. Det ska också finnas ett skydd mot diskriminering i lagstiftningen.
– Själva rättigheten är rätten till tillgång (right to access) till platser som används av allmänheten. Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta på lika villkor i samhället, förklarade Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige.
Vad kan vi lära oss av Norge?
Webbinariet avslutades med en utblick till Norge, som har använt begreppet universell utformning i samhällsstyrningen längre än Sverige – men på ett annat sätt än hos oss.
– I Norge har de lyft in principen om universell utformning i lagstiftningen och då blir det mer detaljerat och mätbart. Det här kan kanske vara problematiskt om det bara uppfattas som minimikrav, säger Emil Erdtman från projektet Rätt från början och doktorand vid Lunds tekniska högskola.
I allmän kommentar nr 2 står att ”universell utformning gör samhället tillgängligt” – universell utformning betraktas alltså snarast som ett medel med tillgänglighet som mål. Det åtskillnaden görs inte lika tydligt i Norge.
Men vad kan vi då lära av Norge? Ja, en av de saker som Emil Erdtman lyfter fram är att det i Norge görs flera samhällsekonomiska analyser som visar hur mycket man tjänar på att bygga rätt från början. Det är inte lika vanligt med den typen av underlag i Sverige.
Vill du veta mer om Funktionsrättskonventionen i Sverige? Det här webbinariet ingår i en serie webbinarier med utgångspunkt i civilsamhällets gemensamma rapport Respekt för rättigheter? Rapporten beskriver hur Sverige lever upp till Funktionsrättskonventionen inom olika områden. Tidigare webbinarier finns tillgängliga via den här länken.