Barn med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i alla beslutsfattande processer som rör dem. Det är en grundläggande tanke som kommer till uttryck i såväl Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen.
Så ser det sällan ut idag. Men om personal på skolor, i vården eller i domstolar ska göra kvalitativa beslut som handlar om barn behöver de bli bättre på att lyssna på barnen – och inta ett barnperspektiv. Det betonas i rapporten Fråga barnet vad det behöver, som nyligen presenterats av Malmö mot diskriminering.
Ovanligt att barn blir inkluderade
Ett centralt problem är att beslutsfattare sällan inkluderar barn i beslutsprocessen. Besluten fattas istället ofta ovanför deras huvuden, inom skola och omsorg men även i privatlivet.
– Så skulle vi aldrig göra mot en vuxen människa. Vi skulle aldrig säga att ”vi har ett möte här om dig – men vi behöver inte inkludera dig”. Det finns en syn att barn är ett bihang till föräldrarna. Vi vill vända på det och sätta barnet i centrum. Då växer barn, även om de får negativa besked, säger Therese Svensson, jurist vid Malmö mot diskriminering och en av rapportförfattarna.
Therese betonar att inkludering inte behöver betyda att det alltid blir som barnet vill – utan att barn ska få komma till tals.
Bristande tillgänglighet vanligt i skolan
– Vi har faktiskt mött vårdnadshavare som börjat gråta när vi valt att prata med barnet, eftersom det är så ovanligt att barnets perspektiv får komma fram.
I rapporten betonas att upplevelsen av att faktiskt ses som en individ med rättigheter och att komma till tals i sig kan utgöra en stor del av upprättelseprocessen i diskrimineringsärenden. Många av de diskrimineringsärenden som kommit in till Malmö mot diskriminering handlar om bristande tillgänglighet i skolan.
– Det är sällan barnet tillfrågas om ett åtgärdsprogram i skolan. Man utvärderar inte tillsammans med barnet eller ens med företrädare för barnet. Sen ska man komma ihåg att vi har resursstarka föräldrar som anmäler till oss. Jag vill inte spekulera hur mörkertalet ser ut, säger Therese Svensson.
Upplevelserna bakom anmälningarna
Syftet med rapporten har varit att lyfta fram röster och upplevelser bakom anmälningarna om diskriminering. Att ge plats för olika upplevelser, behov och perspektiv.
Samtidigt betonar rapportförfattarna att Diskrimineringslagens förbud mot bristande tillgänglighet inte räcker för att barns rättigheter ska bli tillgodosedda. Diskrimineringsskyddet behöver kombineras med barnrättsperspektiv och ett systematiskt, förebyggande arbete – så kallade “aktiva åtgärder” – där samhällsaktörer låter barnens röster komma till tals.
Malmö mot diskriminering håller på att ta fram en konkret dialogmetod som kan användas för att säkerställa ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv. Metoden beskriver en dialog där barnets behov får vara vägledande och där flera viktiga aktörer runt barnet inkluderas.
Aktiva åtgärder och universell utformning
Universell utformning är en princip som kan användas i det förebyggande arbetet och som kan förverkligas i samskapande processer med alla berörda aktörer.
– Universell utformning går hand i hand med aktiva åtgärder. I skolan kan UDL användas som ett verktyg för att förebygga diskriminering, säger Therese Svensson.