Webbinarium: Hur kan alla barns röster bli hörda i skolan?

Alla elever har rätt till en inkluderande utbildning. Men trots att Funktionsrättskonventionen gäller i Sverige sedan 2009 och Barnkonventionen blivit svensk lag får barn och unga med funktionsnedsättningar sällan komma till tals i beslut som handlar om deras liv och skolgång.

I ett webbinarium den 6 november presenterades olika metoder och verktyg för att involvera barn med funktionsnedsättning i skolan. Att alla barn får komma till tals och att de får det stöd de behöver i skolarbetet är en förutsättning för att rätten till en inkluderande utbildning ska kunna förverkligas.

I ovanstående spelare kan du ta del av webbinariet i sin helhet!

Webbinariet arrangerades av Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början i samverkan Malmö mot diskriminering och projektet Aktion som metod. Båda projekten drivs med stöd av Arvsfonden.

Arbetet för en mer inkluderande och tillgänglig skola handlar bland annat om att skolor och lärmiljöer ska vara tillgängliga redan från början, att befintliga hinder undanröjs och att det finns ett effektivt skydd mot diskriminering när det behövs – att även barn som upplever bristande tillgänglighet får komma till tals och få sina rättigheter tillgodosedda.

Malmö mot Diskriminering och projektet Aktion som metod utvecklar metoder och verktyg där barn som blivit utsatta för diskriminering får göra sina röster hörda. Vid webbinariet presenterade Therese Svensson, jurist på Malmö mot Diskriminering, den färska rapporten Fråga barnet vad det behöver.

Rapporten ger en nulägesbeskrivning av anmälningar om bristande tillgänglighet mot barn i företrädesvis skolan som handlagts av Malmö mot Diskriminering under året. I samtliga beslutsfattarled har brister utifrån ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv identifierats.

Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början utvecklar bland annat metoder för universell utformning av lärmiljöer, där elever för möjlighet att komma till tals tidigt i utvecklingsprocessen.

Rätt från början är ett projekt som drivs i samverkan med Certec vid Lunds tekniska högskola.

Medverkande:

Therese Svensson, jurist på Malmö mot Diskriminering
Diana Chafik. projektledare Rätt från början
Emil Erdtman, doktorand, Certec och projektmedarbetare i Rätt från början
Tor Gustafsson, kommunikatör, Rätt från början

Samverkan med Codesign för mer inkluderande lärmiljöer

Under hösten har Rätt från början samarbetat med arkitektbyrån Codesign i ett projekt om att utforma inkluderande lärmiljöer i samverkan med elever.

Bilden visar diskussioner vid ett mötesbord med representanter från Rätt från början och Codesign.
Förberedande workshop i Codesigns lokaler den 20 oktober.

Codesign har tillsammans med Rädda barnen utvecklat metoden Bygga’re Tryggare, som beskriver ett sätt att redan från början fånga upp elevernas behov av trygga skolmiljöer inför nya skolbyggnadsprojekt. Metoden har fokuserat på erfarenheter från barn som upplevt olika typer av stressfyllda livshändelser.

– Vi vill utöka metoden med ett tillgänglighetsperspektiv. Det här blir som ett nytt lager för oss som kan användas i pågående och kommande skolprojekt, berättar Emilie Heinlo, verksamhetsutvecklare på Codesign.

Digital workshop

Rätt från början följer ett pågående skolprojekt, men har även haft workshops i oktober och november tillsammans med Codesign för att undersöka hur lärmiljöer kan göras mer tillgängliga för elever med funktionsnedsättningar.

Vid en digital workshop den 4 november diskuterade medverkande från funktionsrättrörelsen, Codesign och Rätt från början vilka utmaningar som möter elever med funktionsnedsättningar genom olika miljöer under en helt vanlig skoldag.

På bilden guidar Emilie Heinlo, verksamhetsledare på Codesign, workshopdeltagarna genom olika skolmiljöer.
Digital workshop med medverkande från funktionsrättsrörelsen den 4 november. Emilie Heinlo, verksamhetsledare på Codesign, guidar workshopdeltagarna genom olika skolmiljöer.

Input till framtida projekt och processtöd

– Vi fick jättemycket tankar, goda råd och erfarenheter som vi kommer att kunna koka ner och stoppa in i framtida projekt. Det var jätteroligt, sade Emilie Heinlo efter workshopen.

Codesign har redan använt erfarenheter från samarbetet med Rätt från början i ett pågående skolprojekt. Under våren 2021 kommer Rätt från början att publicera ett processtöd som vänder sig till alla aktörer som arbetar med att skapa inkluderande miljöer inom utbildning, arbetsliv och bostad.

Smarta städer är universellt utformade

Rapport från NVC
Ny rapport om universell utformning presenterades

Den 27 november arrangerade Nordens välfärdscenter den digitala konferensen Smart cities are universally designed cities.

Vid konferensen presenterades projekt som på olika sätt jobbar med stadsplanering utifrån allas behov, inklusive personer med funktionsnedsättning.

Ny rapport om universell utformning

Från Nordregio presenterades en ny forskningsrapport om rätten till tillträde och universell utformning i Norden. I Sverige talade intervjupersonerna om universell utformning som en process för att nå tillgänglighet, vilket framställdes som lite udda i det nordiska sammanhanget. Av studien framgick också att Funktionsrättskonventionen framgångsrikt förändras både policyer och praktiker.

Att involvera medborgare

Alla projekt som presenterades har på olika sätt involverat medborgare.

I Oslo satsar man på att alla ska ha tillgång till sittplatser, vatten och toaletter. Nu finns bänkar med armstöd och olika höjd, medan det gått trögare med de offentliga toaletterna. Under lång tid har man i Oslo strävat efter ett bilfritt centrum, vilket gett fler handikapparkeringsplatser  eftersom nödvändig biltrafik trots allt tillåts.

En fråga som kom upp i diskussionen var hur man hittar medborgare att involvera. Från ett norskt projekt för att bygga om en ganska oanvänd bollplan berättades att vid den första dialogen föreslog deltagarna bara någon enstaka sittbänk. För att vidga visionen krävdes mer strategiska, kreativa processer.

En dansk arkitekt berättade hur viktigt det är att planera tillgängligheten från början. När en hel torgyta höjdes några centimeter från början fungerade sedan lutningar och entréer som tänkt. Det hade inte kunnat åtgärdas i efterhand.

Exempel från Borås och Tammerfors

Från Sverige deltog Borås och Östersund som exempel på kommuner där processer för universell utformning genomförs i samarbete med bland annat funktionshinderråden. I Borås kommun arbetar en person med planeringsfrågor utifrån funktionshinder och en annan med mer individuellt stöd, vilket gett bra synergieffekter.

I finländska Tampere (Tammerfors) har stadens tillgänglighetskoordinator bytt namn till jämlikhetskoordinator, vilket staden Vaasa snart tar efter, att döma att diskussionerna på konferensen.

Text: Emil Erdtman

Webbinarium om tillgänglighet enligt Funktionsrättkonventionen – “Effekterna av att göra fel är för små”

Kunskapen brister hos de aktörer som har ansvar för genomförandet av konventionens rättigheter.

Det är ett av de problem som lyftes fram vid ett webbinarium om Tillgänglighet enligt Funktionsrättskonventionen den 27 oktober. Ett annat problem är att det idag kostar för lite för de aktörer som bryter mot konventionen.

–  Effekterna av att göra fel är för små. Då får man inte tillräckligt genomslag för jämlik tillgänglighet, säger Ola Linder, jurist på Independent Living Institute.

Webbinariet arrangerades av Funktionsrätt Sverige i samverkan med Rätt från början och Independent Living Institute. Du kan se hela webbinariet spelaren nedan (del 1 och del 2).

Medverkande: Ola Linder, jurist, Independent Living Institute, Mia Ahlgren, Funktionsrätt Sverige, Diana Chafik, Tor Gustafsson, och Emil Erdtman från projektet Rätt från början.

Tre delar i arbetet för tillgänglighet

I Allmän kommentar nr 2 förklarar FN vad tillgänglighet är och beskriver tre delar av av det tillgänglighetsarbete som Sverige och andra konventionsstater alltid ska göra. Universell utformning ska tillämpas när allt nytt skapas i samhället, men samtidigt ska Sverige och andra stater arbeta med att gradvis ta bort hinder för tillgänglighet som redan uppkommit. Det ska också finnas ett skydd mot diskriminering i lagstiftningen.

–  Själva rättigheten är rätten till tillgång (right to access) till platser som används av allmänheten. Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta på lika villkor i samhället, förklarade Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige.

Vad kan vi lära oss av Norge?

Webbinariet avslutades med en utblick till Norge, som har använt begreppet universell utformning i samhällsstyrningen längre än Sverige men på ett annat sätt än hos oss.

I Norge har de lyft in principen om universell utformning i lagstiftningen och då blir det mer detaljerat och mätbart. Det här kan kanske vara problematiskt om det bara uppfattas som minimikrav, säger Emil Erdtman från projektet Rätt från början och doktorand vid Lunds tekniska högskola.

I allmän kommentar nr 2 står att “universell utformning gör samhället tillgängligt” universell utformning betraktas alltså snarast som ett medel med tillgänglighet som mål. Det åtskillnaden görs inte lika tydligt i Norge.

Men vad kan vi då lära av Norge? Ja, en av de saker som Emil Erdtman lyfter fram är att det i Norge görs flera samhällsekonomiska analyser som visar hur mycket man tjänar på att bygga rätt från början. Det är inte lika vanligt med den typen av underlag i Sverige.

Vill du veta mer om Funktionsrättskonventionen i Sverige? Det här webbinariet ingår i en serie webbinarier med utgångspunkt i civilsamhällets gemensamma rapport Respekt för rättigheter? Rapporten beskriver hur Sverige lever upp till Funktionsrättskonventionen inom olika områden. Tidigare webbinarier finns tillgängliga via den här länken.

Låt alla barns röster bli hörda!

Therese Svensson, barnrättsjurist hos Malmö mot diskriminering

Barn med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i alla beslutsfattande processer som rör dem. Det är en grundläggande tanke som kommer till uttryck i såväl Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen.

Så ser det sällan ut idag. Men om personal på skolor, i vården eller i domstolar ska göra kvalitativa beslut som handlar om barn behöver de bli bättre på att lyssna på barnen – och inta ett barnperspektiv. Det betonas i rapporten Fråga barnet vad det behöver, som nyligen presenterats av Malmö mot diskriminering. 

Ovanligt att barn blir inkluderade

Ett centralt problem är att beslutsfattare sällan inkluderar barn i beslutsprocessen. Besluten fattas istället ofta ovanför deras huvuden, inom skola och omsorg men även i privatlivet.

– Så skulle vi aldrig göra mot en vuxen människa. Vi skulle aldrig säga att “vi har ett möte här om dig  – men vi behöver inte inkludera dig”. Det finns en syn att barn är ett bihang till föräldrarna. Vi vill vända på det och sätta barnet i centrum. Då växer barn, även om de får negativa besked, säger Therese Svensson, jurist vid Malmö mot diskriminering och en av rapportförfattarna.

Therese betonar att inkludering inte behöver betyda att det alltid blir som barnet vill – utan att barn ska få komma till tals. 

Bristande tillgänglighet vanligt i skolan

– Vi har faktiskt mött vårdnadshavare som börjat gråta när vi valt att prata med barnet, eftersom det är så ovanligt att barnets perspektiv får komma fram.
I rapporten betonas att upplevelsen av att faktiskt ses som en individ med rättigheter och att komma till tals i sig kan utgöra en stor del av upprättelseprocessen i diskrimineringsärenden. Många av de diskrimineringsärenden som kommit in till Malmö mot diskriminering handlar om bristande tillgänglighet i skolan.

– Det är sällan barnet tillfrågas om ett åtgärdsprogram i skolan. Man utvärderar inte tillsammans med barnet eller ens med företrädare för barnet. Sen ska man komma ihåg att vi har resursstarka föräldrar som anmäler till oss. Jag vill inte spekulera hur mörkertalet ser ut, säger Therese Svensson.

Upplevelserna bakom anmälningarna

Syftet med rapporten har varit att lyfta fram röster och upplevelser bakom anmälningarna om diskriminering. Att ge plats för olika upplevelser, behov och perspektiv.

Samtidigt betonar rapportförfattarna att Diskrimineringslagens förbud mot bristande tillgänglighet inte räcker för att barns rättigheter ska bli tillgodosedda. Diskrimineringsskyddet behöver kombineras med barnrättsperspektiv och ett systematiskt, förebyggande arbete – så kallade “aktiva åtgärder” – där samhällsaktörer låter barnens röster komma till tals.

Malmö mot diskriminering håller på att ta fram en konkret dialogmetod som kan användas för att säkerställa ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv. Metoden beskriver en dialog där barnets behov får vara vägledande och där flera viktiga aktörer runt barnet inkluderas.

Aktiva åtgärder och universell utformning

Universell utformning är en princip som kan användas i det förebyggande arbetet och som kan förverkligas i samskapande processer med alla berörda aktörer. 

– Universell utformning går hand i hand med aktiva åtgärder. I skolan kan UDL användas som ett verktyg för att förebygga diskriminering, säger Therese Svensson.

Vill du medverka vid en digital forskningsworkshop om universell utformning?

Rätt från börjans doktorand vid institutionen för designvetenskaper på Lunds universitet, Emil Erdtman, söker deltagare till en digital forskningsworkshop om hur konceptet universell utformning uttrycks och förstås inom bostad, arbete och utbildning.

Tid: den 7 december kl 13-15
Plats: Webbmöte via Zoom

Har du funderat på och jobbat med frågor om inkludering, tillgänglighet eller universell utformning inom något av fokusområdena bostad, arbete och utbildning?

I så fall är du välkommen att anmäla ditt intresse. Kanske har du varit involverad i någon process på din arbetsplats, i bostadsområdet eller som student på högskola eller vuxenutbildning – eller är allmänt engagerad i dessa frågor.

Workshopen kräver inga förberedelser, men deltagarna förväntas att öppet och ärligt bidra med egna erfarenheter och tankar. Privata och känsliga frågor om t ex diagnoser och egna funktionsnedsättningar kommer däremot inte att frågas om.

Intresseanmälan

Anmäl intresse senast 30 november till emil.erdtman@certec.lth.se och berätta kort varför du vill delta och vilket av de tre områdena du har mest erfarenhet av. Antalet är begränsat och ett urval görs för önskad mångfald i workshopen.

Om hantering av forskningsmaterial

Workshopen sker i det digitala verktyget Zoom där ljudet spelas in i forskningssyfte. Citat kan användas i forskningspublikationer och på konferenser, men utan namn eller andra identifierbara uppgifter. Ljudfilen inlåst enligt Lunds universitets regler för forskningsmaterial. I samband med workshop tillhandahålls ett samtyckesformulär som skrivs på och skickas/mailas tillbaka. Allt deltagande är frivilligt och kan avbrytas när som helst.

Rätt från början på Mål 11-veckan

Universell utformning kan användas som en utgångspunkt i arbete för hållbarhet och förverkligandet av Agenda 2030. Det här uppmärksammades i samband med den digitala Mål 11-veckan, som arrangerades av FORMAS den 19-22 oktober.

Projektet Rätt från början presenterades av projektledare Diana Chafik vid webbinariet Universell utformning – vad är det och hur kan det bidra till socialt hållbara städer och samhällen? Du kan se webbinariet nedan (startar vid projektets presentation).

SIS och Funktionsrätt Sverige söker företag som vill använda standard om universell utformning

Logga Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige och Svenska institutet för standarder, SIS, söker en eller flera projektpartners som vill få stöd i att använda en ny europeisk standard i sin organisation. Standarden det handlar om är EN 17161, en ny europastandard för att skapa tillgänglighet genom att integrera principen om universell utformning i organisationer och företag.

Standardens syftet är att det inkluderande arbetssättet ska bidra att skapa tillgängligare produkter som fler med olika behov, egenskaper och funktionsförmågor kan använda.

De projektpartners som hakar på projektet erbjuds stöd från experter i arbetet med att använda standarden i organisationen. Erfarenheten av processen kommer att ligga till grund för en vägledning som kan användas av fler organisationer.

Intresseanmälan ska vara inne senast den 22 oktober. Anmälningsformuläret finns tillgängligt via den här länken.

Skip to content