“Vi måste erbjuda alla elever möjligheter att lyckas”


Universal Design of Learning, UDL, handlar om att göra rätt från början. När vi bygger nya skolmiljöer eller utformar skolpedagogiken ska vi redan från början planera för att eleverna är olika och har olika behov.

Det betonar Daniel Östlund, lektor i pedagogik vid Högskolan i Kristianstad, när han introducerar UDL vid Funktionsrätt Sveriges öppna kongressdag den 15 maj.

Vi måste erbjuda förutsättningar för alla elever att lyckas. Genom att arbeta med UDL kan man ta små steg i den riktningen.

Tankarna bakom UDL växte fram i USA under 1970-talet. Lärare som undervisade elever med omfattande funktionsnedsättningar insåg att många fler elever kunde ha nytta av metoder som redan användes inom specialundervisningen.

Ett ramverk för ökad inkludering

På 1990-talet utvecklades UDL till ett ramverk med ett antal grundläggande principer för undervisning och lärande. Principerna går ut på att erbjuda flexibilitet i lärandesituationen – det ska finnas flera olika likvärdiga sätt för eleverna att bli engagerade och stimulerade till lärande, ta till sig information och uttrycka sina inhämtade kunskaper.

– UDL är starkt förknippat med tanken om ökad inkludering, men det är ett relativt nytt begrepp i Sverige. Man kan börja i liten skala och ställa vissa frågor till sin undervisning: ”Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt lärande?” ”Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att utveckla kunskap och förmågor på olika sätt?” och ”Låter vi eleverna visa vad de har lärt sig på olika sätt?”.

Viktigt bygga bort hinder

Daniel Östlund återkommer till hur viktigt det är att redan från början bygga bort hinder för eleverna i undervisningssituationen.

– Om vi vet att det finns elever som exempelvis är ljud- eller ljuskänsliga eller elever som bara orkar arbeta tillsammans med andra under en begränsad tid – då måste vi arrangera skolsituationen på ett sätt som ger de eleverna möjlighet att lyckas.

Daniel Östlund tycker att det finns stora utmaningar för lärarutbildningarna. I grunden handlar det om insikten om att alla elever är olika och har olika behov.

”Det är gruppstorleken som har gått för långt”

– Vi borde kunna förbereda våra lärarstudenter bättre på att de kommer att möta elever med olika behov. Idén om att ”variation är normen” måste byggas in överallt i lärarutbildningen. Det står i januariöverenskommelsen att inkluderingen i skolan har gått för långt. Jag skulle vilja vända på det och säga att det är gruppstorleken och bristen på anpassningar som har gått för långt. Elever som dumpas i en klass utan att varken eleven eller den enskilde läraren får stöd – det är inte inkludering. Men det är tyvärr det vi ser i skolor idag, säger Daniel Östlund.

Läs mer

Forskningsplanen växer fram

Emil Erdtman med nyckelbricka från Lunds universitet
Emil Erdtman med nyckelbricka från Lunds universitet

Jag antogs formellt den 1 april som doktorand vid Certec i Lund med syfte att öka kunskapen om hur universell utformning kan genomföras i samhället.  

Det jag framför allt håller på med just nu är att utarbeta, bearbeta, omarbeta… min forskningsplan.

Ibland känns det trögt, men förmodligen har jag framöver nytta av att tänka igenom upplägg och frågeställningar ordentligt – även om de kan komma att modifieras längs vägen. Den som är intresserad får gärna be om att få se planen i nuvarande skick för att kanske komma med goda råd och tips. 

”Kreativa metoder är givande ”

Jag har fortsatt att gå den kurs jag skrev om i förra inlägget, Concepts, theories and experimental practices in art, technology and design på Konstfack/KTH. I april hade vi en tvådagars workshop om skrivande med Emma Cocker som är (skrivande) konstnär och lärare vid School of Art & Design,  Nottingham Trent university.

Det jag lärde mig är att kreativa metoder kan bidra till det vetenskapliga skrivandet och att man inte bör dela upp sitt skrivande så strikt i skilda praktiker utan låta dem korsbefrukta varandra (jag skriver till exempel poesi på fritiden, men har sett det som helt väsensskilt från akademiskt skrivande). Vi gjorde även några övningar kring läsande, som jag tyckte var givande. 


”Avhandlingar kan se väldigt olika ut”

Kursdagarna i maj handlade om avhandlingsstruktur. Två och två analyserade vi en utvald avhandling, i mitt fall A little bit of TLC (2011) skriven av arkitekten Sophie Handler – om hur äldre kan ges – eller ta – mer plats i det offentliga rummet (bland annat genom subversiva aktioner och motståndshandlingar). Avhandlingen använder färgkoder för olika texttyper och dessutom mycket bild- och fotomaterial.

Ja, avhandlingar kan se väldigt olika ut. En grupp presenterade en avhandling i koreografi, som var oerhört snyggt designad men kanske inte innehöll vad man i vanliga fall tänker på som en doktorsavhandling (med fotnoter, referenslistor o s v). Alla avhandlingar behöver argumentera på ett tydligt sätt och bidra till sitt kunskapsfält, men olika ämnesområden har olika traditioner av uttryck och befinner sig på olika delar av skalorna problemfinnande-problemlösande samt beskrivande-spekulerande (rationaliserande).

”Ta med sax och tejp”

Övningen Meadow of Precursors
Övningen Meadow of Precursors

Ett mycket givande inslag på kursen var gästföreläsningar av två italienska professorer i arkitektur och en brittisk feministisk arkitektforskare, som ifrågasatte våra normer om platser och bostäder. Hon ledde oss också i övningen ”Meadow of precursors” – en ”äng” (ett papper) med våra samlade föregångare/förebilder. En bra sak jag lärde mig var att i förväg be folk att ta med sax och tejp. Även om inte dessa användes var man just därför inställd på ”lek” och interaktiv övning. 

Samtal på introduktionskursen – från nanopartiklar till mögel på havre

Jag har även varit i Lund och fick nyckelbrickan som syns på bilden i början av det här inlägget.

Nu under maj pågår en obligatorisk introduktionskurs för alla nya doktorander på Lunds tekniska högskola. Det antas cirka 100 nya doktorander varje år. Sammanlagt har LTH cirka 600 doktorander och hela Lunds universitet knappt 3000. Förutom allmänna frågor om forskarstudier tar introduktionskursen upp vad det innebär att ha en handledare.

Till nästa gång ska både student och handledare besvara frågor om hur man ser på mål och ambitioner med forskarutbildningen, hur dess kvalitet ska bedömas, men också på vilket sätt man förväntas kommunicera och hur båda parter tror att rollerna kommer att utvecklas, utvärderas och omförhandlas under de fyra åren. Även hur framgång ska bedömas och eventuella felgrepp hanteras tas upp i frågeformuläret. 

På kursen hamnade jag i en samtalsgrupp med bland annat någon som höll på med nanopartiklar och någon med mögel på havre. Vad vi har gemensamt är väl själva studieprocessen – och alla dess våndor – samt att en forskarutbildning ska fostra till ett vetenskapligt tänkande och lära ut fungerande studiemetoder. Det betonades också att skattefinansierad forskarutbildning ska bidra till samhället och ge någonting tillbaka (även om det kan vara på lång sikt).

Det kan skilja sig åt hur mycket kurser man behöver läsa och i vilken ordning. Som Certec-doktorand är kursvalet väldigt öppet, något som känns fantastiskt bra, men ju fler valmöjligheter desto svårare kan det bli. Vilka kurser jag ska ta till hösten är till exempel fortfarande en öppen fråga. Pågående kurs fortsätter visserligen till november, men jag behöver mer metod- och teorikunskap. 

Missa förresten inte Rätt från börjans nya sammanfattning av vad universell utformning är, vår bedömning om den nyss lämnade styrutredningens syn på universell utformning samt frukostseminarium om en ny standard för universell utformning den 3 juni kl 9-12. 


Frukostseminarium om ny standard för universell utformning

Svenska institutet för standarder, SIS, arrangerar den 3 juni ett kostnadsfritt frukostseminarium om den nya standarden för tillgänglighet genom universell utformning – SS-EN 17161.

Alla organisationer har nytta av att integrera tillgänglighet genom universell utformning.

Den nya standarden underlättar för företag och organisationer att leva upp till gällande och kommande lagstiftning. Den stödjer dessutom flera av de globala målen för hållbarhet i Agenda 2030.

Vid seminariet medverkar Dan Nilsson från SIS, Bo Westerlund från Konstfack, Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige och Hans von Axelson från Myndigheten för delaktighet.

Länk till anmälan och program


Funktionsrätt Sverige: Det saknas konkreta förslag

Den 7 maj lämnade styrutredningen för funktionshinderspolitiken sitt betänkande till regeringen, Styrkraft i funktionshinderspolitiken. Utredaren lyfter fram universell utformning som en utgångspunkt för ett strategiskt och framtidsinriktat tillgänglighetsarbete.

Men Funktionsrätt Sverige tycker att utredningen är en besvikelse och saknar konkreta förslag om hur universell utformning ska tillämpas.

Universell utformning är en av fyra inriktningar för att nå det nationella målet för funktionshinderspolitiken – att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning.

I direktiven till styrutredningen lyfte regeringen särskilt fram att de ville se förslag på hur universell utformning kan tillämpas av aktörer i samhället.


Som ”vägledande princip”

I ett särskilt avsnitt om Universell utformning skriver utredaren Martin Olauzon att han ser stora möjligheter att använda universell utformning som ”en vägledande princip” för styrningen av funktionshinderspolitiken.

Särskilda krav ska ställas på att myndigheter tillämpar universell utformning i utvecklingen av sin verksamhet.

”Om staten går före i att anlägga ett perspektiv av universell utformning ger detta också en tydlig signal till resten av samhället.”


Saknas konkreta förslag

Funktionsrätt Sverige framhåller att utredningen saknar konkreta förslag om hur universell utformning ska tillämpas, och inte heller ger någon beskrivning av nuläget.

I ett gemensamt yttrande skriver Funktionsrätt Sverige och Lika Unika att universell utformning skulle kunna bli en offensiv motor för politiken, men att det krävs en mer inkluderande process med FN-konventionen och den allmänna kommentaren 2 som utgångspunkt för att ta fram förslag:

”En sådan process behövs snarast för att förtydliga en samordnad och effektiv tillämpning av universell utformning.”


Rätt från början

Med det nystartade projektet Rätt från början vill Funktionsrätt Sverige bidra till att ta fram konkreta exempel på hur universell utformning kan tillämpas inom olika samhällsområden.

Med utgångspunkt i Funktionsrättskonventionen och aktuell forskning vill projektet:

  • Stärka kunskapen om universell utformning och skapa strategier och metoder för att arbeta med universell utformning.

  • Bidra till skapandet av inkluderande miljöer, tjänster och verksamhet främst inom utbildningsområdet, bostadssektorn och arbetsmarknaden.

Länk till debattartikel från Funktionsrätt Sverige och Lika Unika

Seminarium om UDL vid öppna kongressdagen

Daniel Östlund medverkar vid seminariet.
Daniel Östlund medverkar vid seminariet.

Är UDL – Universal Design of Learning – vägen till en mer inkluderande skola? Det är frågeställningen för vårt seminarium vid Funktionsrätt Sveriges öppna kongressdag den 15 maj.

Rätt från början arrangerar seminariet Är UDL vägen till en inkluderande skola? vid Funktionsrätt Sveriges öppna kongressdag den 15 maj.

Universal Design for Learning, UDL, är ett ramverk för utbildning som tydligt utgår från olikheterna som grund och att alla elever ska ges samma chans till lärande. Ramverket utgår från forskning och bygger på tre huvudprinciper som är viktiga i lärprocessen. Principerna handlar om hur eleverna tar emot, förstår och hanterar information, samt hur engagerade eleverna är i lärsituationer i skolan.

Medverkande: Daniel Östlund, lektor i pedagogik inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.

Du som är intresserad av funktionsrättsfrågor är välkommen till den öppna kongressdagen.

Länk till kalendarium och anmälan

Skip to content