Forskningsplanen växer fram

Emil Erdtman med nyckelbricka från Lunds universitet
Emil Erdtman med nyckelbricka från Lunds universitet

Jag antogs formellt den 1 april som doktorand vid Certec i Lund med syfte att öka kunskapen om hur universell utformning kan genomföras i samhället.  

Det jag framför allt håller på med just nu är att utarbeta, bearbeta, omarbeta… min forskningsplan.

Ibland känns det trögt, men förmodligen har jag framöver nytta av att tänka igenom upplägg och frågeställningar ordentligt – även om de kan komma att modifieras längs vägen. Den som är intresserad får gärna be om att få se planen i nuvarande skick för att kanske komma med goda råd och tips. 

“Kreativa metoder är givande “

Jag har fortsatt att gå den kurs jag skrev om i förra inlägget, Concepts, theories and experimental practices in art, technology and design på Konstfack/KTH. I april hade vi en tvådagars workshop om skrivande med Emma Cocker som är (skrivande) konstnär och lärare vid School of Art & Design,  Nottingham Trent university.

Det jag lärde mig är att kreativa metoder kan bidra till det vetenskapliga skrivandet och att man inte bör dela upp sitt skrivande så strikt i skilda praktiker utan låta dem korsbefrukta varandra (jag skriver till exempel poesi på fritiden, men har sett det som helt väsensskilt från akademiskt skrivande). Vi gjorde även några övningar kring läsande, som jag tyckte var givande. 


“Avhandlingar kan se väldigt olika ut”

Kursdagarna i maj handlade om avhandlingsstruktur. Två och två analyserade vi en utvald avhandling, i mitt fall A little bit of TLC (2011) skriven av arkitekten Sophie Handler – om hur äldre kan ges – eller ta – mer plats i det offentliga rummet (bland annat genom subversiva aktioner och motståndshandlingar). Avhandlingen använder färgkoder för olika texttyper och dessutom mycket bild- och fotomaterial.

Ja, avhandlingar kan se väldigt olika ut. En grupp presenterade en avhandling i koreografi, som var oerhört snyggt designad men kanske inte innehöll vad man i vanliga fall tänker på som en doktorsavhandling (med fotnoter, referenslistor o s v). Alla avhandlingar behöver argumentera på ett tydligt sätt och bidra till sitt kunskapsfält, men olika ämnesområden har olika traditioner av uttryck och befinner sig på olika delar av skalorna problemfinnande-problemlösande samt beskrivande-spekulerande (rationaliserande).

“Ta med sax och tejp”

Övningen Meadow of Precursors
Övningen Meadow of Precursors

Ett mycket givande inslag på kursen var gästföreläsningar av två italienska professorer i arkitektur och en brittisk feministisk arkitektforskare, som ifrågasatte våra normer om platser och bostäder. Hon ledde oss också i övningen ”Meadow of precursors” – en ”äng” (ett papper) med våra samlade föregångare/förebilder. En bra sak jag lärde mig var att i förväg be folk att ta med sax och tejp. Även om inte dessa användes var man just därför inställd på ”lek” och interaktiv övning. 

Samtal på introduktionskursen – från nanopartiklar till mögel på havre

Jag har även varit i Lund och fick nyckelbrickan som syns på bilden i början av det här inlägget.

Nu under maj pågår en obligatorisk introduktionskurs för alla nya doktorander på Lunds tekniska högskola. Det antas cirka 100 nya doktorander varje år. Sammanlagt har LTH cirka 600 doktorander och hela Lunds universitet knappt 3000. Förutom allmänna frågor om forskarstudier tar introduktionskursen upp vad det innebär att ha en handledare.

Till nästa gång ska både student och handledare besvara frågor om hur man ser på mål och ambitioner med forskarutbildningen, hur dess kvalitet ska bedömas, men också på vilket sätt man förväntas kommunicera och hur båda parter tror att rollerna kommer att utvecklas, utvärderas och omförhandlas under de fyra åren. Även hur framgång ska bedömas och eventuella felgrepp hanteras tas upp i frågeformuläret. 

På kursen hamnade jag i en samtalsgrupp med bland annat någon som höll på med nanopartiklar och någon med mögel på havre. Vad vi har gemensamt är väl själva studieprocessen – och alla dess våndor – samt att en forskarutbildning ska fostra till ett vetenskapligt tänkande och lära ut fungerande studiemetoder. Det betonades också att skattefinansierad forskarutbildning ska bidra till samhället och ge någonting tillbaka (även om det kan vara på lång sikt).

Det kan skilja sig åt hur mycket kurser man behöver läsa och i vilken ordning. Som Certec-doktorand är kursvalet väldigt öppet, något som känns fantastiskt bra, men ju fler valmöjligheter desto svårare kan det bli. Vilka kurser jag ska ta till hösten är till exempel fortfarande en öppen fråga. Pågående kurs fortsätter visserligen till november, men jag behöver mer metod- och teorikunskap. 

Missa förresten inte Rätt från börjans nya sammanfattning av vad universell utformning är, vår bedömning om den nyss lämnade styrutredningens syn på universell utformning samt frukostseminarium om en ny standard för universell utformning den 3 juni kl 9-12. 


Lämna en kommentar