Partierna om universell utformning i Europa

Funktionsrätt Sverige har frågat partierna vilken funktionsrättspolitik de vill driva i Europaparlamentet. En av frågorna handlar om universell utformning. Läs partiernas svar i nedanstående sammanställning.

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet

Svar: Ja. Vänsterpartiet är inte nöjda med det nu färdigförhandlade tillgänglighetsdirektivet utan kommer fortsätta arbetet för att kraven på tillgänglighet även ska innefatta fysiska miljöer och transporter. Det innebär att fysiska hinder på offentliga platser och byggnader ska elimineras och tillgängligheten för alla ska öka. Direktivet ska också gälla alla företag så det underlättar möjligheterna till anställning eller att alla människor oavsett funktionsnedsättning ska kunna nyttja dess verksamhet (affärer/serviceinrättningar). Att direktivet nu de facto endast omfattar digitala tjänster och plattformar anser Vänsterpartiet inte vara tillräckligt och kommer därför arbeta vidare tills vi har ett direktiv med utgångspunkt i att alla människor har rätt till självständighet och full delaktighet i samhället. Det är vårt mål med funktionshinderspolitiken både i Sverige men även inom EU. Bristerna i det antagna tillgänglighetsdirektivet visat också tydligt hur viktigt det är att enskilda länder går före och gör bättre.

Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativ

Svar: Ja. Vi ska nationellt verka för att det vid offentlig upphandling ställs krav på tillgänglighet med universell design som mål och detta tar vi med oss till och fortsätter arbeta med i EU.

Socialdemokraterna
Socialdemokraterna

Svar: Ja. Vi ser en stor potential i att när ny teknik tas fram, inte minst inom artificiell intelligens, så är det inte bara rimligt utan också smart att göra det på ett sådant sätt att det fungerar oavsett behov och förutsättningar. Det skapar ett inkluderande samhälle med mindre klyftor och dessutom en större marknad för företagen.

Miljöpartiet
Miljöpartiet

Svar: Ja! Detta är grundläggande för att inte skapa nya gap mellan olika användare. Vi instämmer helt och fullt i vikten av universell utformning, och det är ju också en del av de allmänna åtagandena i artikel 4 i konventionen.

Liberalerna
Liberalerna

Svar: Ja, och en del av detta är att se till att EU:s tillgänglighetsdirektiv kommer i mål, även om det inte ser ut att komma att omfatta så många områden som vi från början hoppats. Men varje litet steg framåt gör ändå att EU blir lite mer tillgängligt, inkluderande och användbart. Gemensamma minimiregler förbättrar den fria rörligheten för personer med funktionsnedsättning.

Centerpartiet
Centerpartiet

Svar: Ja. Det är viktigt att försäkra att den tekniska utvecklingen inte resulterar i att vissa personer eller grupper utestängs. Digitala verktyg och tekniska lösningar kan i många fall vara något positivt som främjar tillgängligheten och gör den mer åtkomlig för fler. Det är något vi arbetar aktivt för.

Kristdemokraterna
Kristdemokraterna

Svar: Ja. Jag hade inte klarat min vardag eller mitt arbete utan den teknik som finns att tillgå idag. Det är ofta extra viktigt för personer med funktionsnedsättningar. Vi behöver fortsätta att påminna alla de som driver teknikutveckling framåt, vare sig det är inom det offentliga eller den privata sektorn, om vikten av att även kommande tekniksprång görs för alla medborgare. EU har en viktig roll att spela, dels genom forskning och dels genom gemensamma regelverk.

Moderaterna
Moderaterna

Svar: Ja, vi värnar varje människas möjlighet att delta i den tekniska utvecklingen och därför är det viktigt att till exempel produkter, miljöer och tjänster är universellt utformade.

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna

Svar: Ja. Sverigedemokraterna arbetar nationellt och långsiktigt med denna fråga och kommer att fortsätta detta arbete framöver för att göra det enklare för personer med funktionsnedsättning att ta del av den tekniska utvecklingen.

Välkommen till doktorandbloggen!

Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början har nu en doktorand hos Certec vid Lunds tekniska högskola. Tjänsten påbörjades den 1 mars och i bloggform kommer jag här på rattfranborjan.nu att berätta om framsteg och vedermödor i doktorerandet, månad för månad.

Syftet med det är att ni som är intresserade – främst inom funktionsrättsrörelsen – ska kunna följa processen. Kanske går det så småningom att koppla en forskargrupp av intresserade personer till doktorandtjänsten.

Tanken är att den svenska funktionsrättsrörelsen genom detta avhandlingsarbete ska lära sig mer om hur förändringsprocesser för ”ett samhälle för alla” ska kunna främjas.

Studieplan och antagning

Studieplanen för mitt projekt är nu godkänd och registrerad, men kommer att kunna revideras under arbetets gång. Rubriken är ”förändringsprocesser för ett universellt utformat samhälle” och målet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur universell utformning genomförs i samhället.

Det handlar också om att bygga förståelse för hur en inkluderande process för tillgänglighet kan göras likvärdig, jämlik och gynna alla människors delaktighet och därmed eliminera stigmatisering och exkludering av personer med funktionsnedsättning. Forskningen ska sedan kunna ligga till grund för utformning av politik och riktlinjer.

Begreppet universell utformning

1985 myntade den amerikanska arkitekten Ronald Mace begreppet Universal design (Universell utformning, UU) för att beteckna den utformning som tar hänsyn till alla människor, även personer med olika funktionsnedsättningar. Vid denna tid utvecklades disciplinen Disability Studies med sin syn på funktionshinder som hinder i den omgivande miljön, och den amerikanska antidiskriminerings- och tillgänglighetslagen Americans with disabilities Act (ADA).

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, definieras Universell utformning i artikel 2 som: ”sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning”.

I artikel 4f i konventionen åläggs staterna att främja universell utformning.

Universell utformning är en bärande komponent i konventionen och den förändringsprocess i samhället som konventionen ytterst syftar till – en utveckling från att vilja förändra människan (med funktionsnedsättning) till att förändra samhället. Standarder och lagstiftning är sedan folkrättsliga åtaganden som regering och riksdag valt att anta. Bland annat är universell utformning en inriktning i den funktionshinderpolitik som riksdagen antog 2017.

Involvering av funktionshinderperspektiv i samskapande processer

Universell utformning handlar om att nå acceptans för att alla människor är olika och del av en mångfald, men en förutsättning är att personer med funktionsnedsättning involveras i utvecklingsprocesserna. Frågan är sedan när och på vilket sätt detta bäst ska ske för bästa resultat. Blir design som konstrueras utifrån behov som människor med funktionsnedsättning har automatiskt fungerande för alla?

Funktionsrättskonventionen slår fast att funktionshinderrörelsen ska medverka i staternas politik och lagstiftning, men också att de människor som berörs ska involveras i processerna för Universell utformning.

Men hur går egentligen lyckade förändringsprocesser baserade på universell utformning till? Och vem är egentligen användaren och vilken roll har och ska de ha? Vad bidrar användaren med och hur uppfattas och hanteras användarerfarenhet? Hur ska slutligen användarerfarenhet utveckla och berika förändringsprocesser? Och inte att förglömma: hur inkluderas erfarenhet och kunskap som ”icke-användare” har? Det är några av frågorna jag ska ge mig i kast med.

Kurs på Konstfack påbörjad

Den 12 mars 2019 påbörjade jag min första kurs på doktorandnivå, Concepts, theories and experimental practices in art, technology and design (7,5p) på Konstfack. Kursledare är Hélène Frichot, arkitekt och disputerad i filosofi. Cirka tio doktorander deltar i kursen och bakgrunderna är mycket varierade – koreograf, kompositör, slöjdare, stadsplanerare och flera konstnärer och arkitekter. Samtidigt som mig har Lilian Müller antagits som doktorand på Certec och även hon deltar. Vi kommer att följas åt och säkerligen stötta varandra.

Gästföreläsningar hölls av Moa Matthis (om rasistisk bildkommunikation), Bo Westerlund (om involverande designskapande processer), Anette Göhtlund (om blicken och etnografisk metod) och Martin Ávila (om designteorier). Flera tog upp feministiska och postkoloniala perspektiv och lyssnade intresserat på mina kommentarer utifrån funktionshinderperspektivet.

Första inlämningsuppgiften

Inför kursen skulle vi skicka in en artikel som chockat eller åtminstone skakat om oss teoretiskt. Jag valde Out of Place, Knowing One’s Place: space, power and the exclusion of disabled peopleav Rob Kitchin.

I denna över 20 år gamla artikel vidgas den sociala modellen av funktionshinder till platsen och rummet som viktiga begrepp i formerandet av funktionshinder. Exkluderingen av personer med funktionsnedsättning – eller ”disabled people” som man säger i brittiska Disability Studies, har tidigare beskrivits som en historisk process, men författaren lägger till att även rummet och rumsligheter (spatialities) reproducerar och upprätthåller funktionshinder i miljön – och även utgör ett förtryck. Människor isoleras och marginaliseras inte bara socialt utan även rumsligen.

Koncept och teorier

I inlämningsuppgiften ingick att beskriva två koncept. Jag valde Universal Design och Involvement.

Vi skulle också beskriva ett teoretiskt paradigm i vår forskning. Jag tog upp det paradigmskifte som skedde när Disability Studies introducerade en ny syn på funktionshinder – från att tidigare ha varit inriktat på att förändra och bota kroppen till att förändra samhällsstrukturerna.

Vi skulle också berätta om ett intressant projekt vi varit involverade i. Jag valde den sommarskola om funktionshinder och mänskliga rättigheter som anordnats av Funktionsrätt Sverige (och Raoul Wallenberg Institutet) 2017 och 2018. Där möttes verksamma jurister, forskare och studenter, främst inom juridik. De fick här ett avslappnat tillfälle att lära känna och diskutera med aktivister från funktionsrättsrörelsen. 2018 hölls ett rättegångsspel (Moot Court) med två ”lag”. Övningen syftade till att lära sig mer om att hantera de rättsliga verktygen i Funktionsrättskonventionen.

Fyra delstudier

Avhandlingen kommer bestå av fyra delstudier och jag har hittills mest funderat över den första delstudien, som enligt plan ska vara klar i december. Det ser ut att bli en litteratur- och intervjustudie om vilka universell utformningsprocesser som pågått och pågår i Sverige.

Vilka aktörer har varit involverade och varför? Vilka processer, aktörer och faktorer ligger bakom? Har förändringen drivits av samskapande processer. Det pågår (förmodligen) flera Universell utformningsprocesser i Sverige, som jag inte känner till, till exempel inom boende, arbetsliv och utbildning, men kanske även inom konst, kollektivtrafik eller fritidsaktiviteter.

Du som läser detta och känner till tidigare, pågående eller kommande projekt där man tänker sig att arbeta utifrån universell utformning får väldigt gärna höra av dig till emil.erdtman@funktionsratt.se eller skriva en kommentar nedan.

Workshop om ett hållbart arbetsliv

Deltagarna diskuterade i tre olika grupper


Hur skulle du göra för att skapa en inkluderande arbetsmiljö om du fick möjlighet att starta en helt ny arbetsplats – en bilverkstad, en friskola eller en ny myndighet?

Det var utgångspunkten för den workshop som projektet Rätt från början arrangerade i Funktionsrätt Sveriges lokaler den 1 april. Deltagarna arbetade i olika grupper och ritade upp sina visioner.

Deltagarna diskuterar sina förslag
Deltagarna diskuterar sina förslag

Du behöver tänka på flera olika saker när du skisserar en arbetsplats som fungerar för alla. Det handlar om att beskriva hur lokalen ska utformas och hitta lösningar som säkerställer en god social arbetsmiljö för alla medarbetare.

Men det handlar också om att fundera kring hur organisationen ska se ut och hur de anställda ska rekryteras.

Vid workshopen delades deltagarna in i tre olika grupper. Grupperna fick ansvar för planeringen av arbetsplatser med helt olika krav och förutsättningar – en bilverkstad, en friskola och en ny myndighet.

Att anställa med mångfald

Flera deltagare poängterade att det är viktigt att “anställa med mångfald” och att rekrytera personal som kan möta personer med olika behov. Men hur ska det kunna bli verklighet? En av grupperna ville öka motivationen ute på arbetsplatserna genom att chefer får mer betalt om de anställer med mångfald.

Andra frågor som lyftes fram är vikten av att hyra in sig i tillgängliga lokaler, men också att det ska vara möjligt att kommunicera – och ta del av kommunikation – på flera olika, likvärdiga sätt.

Ritning på en tillgänglig arbetslokal.
Ritning på en tillgänglig arbetslokal.

Gruppövningen leddes av Emil Erdtman, medarbetare i projektet Rätt från början, men också doktorand hos Certec vid Lunds tekniska högskola.

– Det var första gången vi gjorde den här workshopen, men grupperna jobbade väldigt bra och kreativt med uppgiften, säger Emil Erdtman.

Emil arbetar med att ta fram nya workshopmodeller för projektet Rätt från början. Parallellt med arbetet i projektet ska han skriva en doktorsavhandling med fokus på hur olika användare kan involveras i designprocesser.

Samarbetsprojektet medverkade

Deltagarna fick även vägledning på plats av Sara Johansson, som arbetar i Rätt från börjans samarbetsprojekt UUA – Universell Utformning av Arbetsplatser.
UUA-projektet har varit igång ett tag och har fokus på just de fyra områden som fanns med i den här gruppövningen – fysisk arbetsmiljö, social arbetsmiljö, organisation/ledarskap och rekrytering.

Användarna är jätteviktiga

Workshopen avslutades med en intressentanalys – Vilka intressenter måste vara med på vägen mot ett mer hållbart arbetsliv? Ett flertal myndigheter återfanns bland de intressenter som deltagarna tyckte var viktigast att nå fram till.

Men vilka placerades allra längst ut på skalan, som allra viktigast att nå fram till?
Jo, där hittar vi användarna.

Deltagarna placerade ut vilka intressenter som är viktigast att nå fram till.
Deltagarna placerade ut vilka intressenter som är viktigast att nå fram till.