Tillgänglighetsregler gör att människor kan komma in i en byggnad, medan universell utformning även fokuserar på hur du kan komma in. Universell utformning förutsätter en design som även handlar om att förverkliga olika värden – att exempelvis ge människor värdighet eller livsglädje.
Den här viktiga aspekten av universell utformning lyfts fram i Emil Erdtmans licentiatavhandling Mellan princip och praktik – Samtal om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige. Avhandlingen presenterades den 26 maj vid ett digitalt möte som arrangerades av Certec vid Lunds universitet, med den norske forskare Inger Marie Lid som diskussionsledare.
Argument och förhållningssätt
Syftet med avhandlingen är, vilket framgår av titeln, att belysa hur universell utformning uppfattas och vilka erfarenheterna varit av att praktisera universell utformning i Sverige.
– Det här är en fördjupning kring vad det finns för olika syn på universell utformning i Sverige. Min studie är inte ”uttömmande”, men den ger en bild av argument och förhållningssätt. Jag tror att både de som arbetar i kommuner och regioner med universell utformning och de som gör det inom design och arkitektur har nytta av att se denna bredd. De får sedan själv dra sina slutsatser, säger Emil Erdtman.
En utgångspunkt som ofta återkommit i Emils forskningsintervjuer var Funktionsrättskonventionens definition av begreppet. Enligt konventionens sätt att se handlar det om utformning ”som ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.”
De personer som intervjuats i studien upplevde generellt att universell utformning står för något gott och berikande, men också att det kan vara svårt att förstå vad det i praktiken innebär, exempelvis när det gäller uttrycket att något ska kunna användas ”av alla i största möjliga utsträckning”.
Forskningsdeltagarna gav en bild av universell utformning som en mycket flexibel design, vilket överraskade Emil Erdtman under arbetet.
– De missförstånd som vi ibland talar om när det gäller universell utformning – att det är ”en storlek för alla” och står i motsats till hjälpmedel – var det ingen av mina forskningsdeltagare som gav uttryck för. De tyckte snarare att universell utformning innebär en flexibel design som kan anpassa sig till individerna.
Åtskillnad mellan begrepp och företeelse
I diskussionsdelen i avhandlingen resonerar Emil kring svårigheten att ringa in en företeelse som universell utformning. Han beskriver hur relaterade begrepp som universell utformning, inkluderande design och tillgänglighet ges olika och överlappande innebörder, att de samspelar med och ofta även kommit att kontrasteras mot varandra. Emil skriver att diskussionen ofta kommer in på vad universell utformning är, men att den kanske snarare borde handla om vad olika aktörer är beredda att göra.
– När jag sysslat ett tag med detta insåg jag att det här med ordval kan stå i vägen för praktiken, något mina forskningsdeltagare också pratar om. Det verkar mänskligt att hänga upp sig på vilka ord som används, men egentligen tycker jag det är viktigare vad som görs. En sådan åtskillnad mellan begrepp och företeelse tyckte jag var ett viktigt grepp att göra i analysen, säger Emil Erdtman.
Vägledande, strävande och förenande
I analysen av sina forskningsintervjuer har Emil Erdtman funnit tre olika sätt att tala om universell utformning – universell utformning som vägledande, strävande och förenande.
– Men de olika sätten att tala om universell utformning kan komplettera varandra. Vi kan ibland behöva en designprocess att hålla oss till, ibland en vision att sträva mot och ibland något som håller ihop alla spretande frågor och perspektiv. Men det är viktigt att i samarbeten och dialoger vara tydlig med vad man menar med universell utformning så att inte missförstånd uppstår, säger Emil Erdtman.
Tre sätt att tala om universell utformning
- Några intervjuade, främst designers, pratade om universell utformning som en vägledande princip för en designprocess med tillgänglighet som mål, och där det är viktigt att involvera personer med funktionsnedsättning i processen.
- Andra intervjuade såg universell utformning som en drivkraft och strävan mot ett inkluderande samhälle – ett ”samhälle för alla” utan behov av särlösningar. De som talade om universell utformning som en vision hade ett långsiktigt perspektiv och tog upp behovet av strukturella förändringar av samhället.
- Ett tredje sätt att tala om begreppet är att betrakta universell utformning som ett slags förenande av olika policyperspektiv till en enhet. Här framstår universell utformning som en grundläggande etisk princip. Det kan handla om att koppla universell utformning till hållbar utveckling och Agenda 2030, men också hur universell utformning kan förena de olika diskrimineringsgrunderna eftersom det är ett intersektionellt perspektiv.
Läs avhandlingen här:
Mellan princip och praktik – Samtal om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige