Välkommen till doktorandbloggen!

Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början har nu en doktorand hos Certec vid Lunds tekniska högskola. Tjänsten påbörjades den 1 mars och i bloggform kommer jag här på rattfranborjan.nu att berätta om framsteg och vedermödor i doktorerandet, månad för månad.

Syftet med det är att ni som är intresserade – främst inom funktionsrättsrörelsen – ska kunna följa processen. Kanske går det så småningom att koppla en forskargrupp av intresserade personer till doktorandtjänsten.

Tanken är att den svenska funktionsrättsrörelsen genom detta avhandlingsarbete ska lära sig mer om hur förändringsprocesser för ”ett samhälle för alla” ska kunna främjas.

Studieplan och antagning

Studieplanen för mitt projekt är nu godkänd och registrerad, men kommer att kunna revideras under arbetets gång. Rubriken är ”förändringsprocesser för ett universellt utformat samhälle” och målet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur universell utformning genomförs i samhället.

Det handlar också om att bygga förståelse för hur en inkluderande process för tillgänglighet kan göras likvärdig, jämlik och gynna alla människors delaktighet och därmed eliminera stigmatisering och exkludering av personer med funktionsnedsättning. Forskningen ska sedan kunna ligga till grund för utformning av politik och riktlinjer.

Begreppet universell utformning

1985 myntade den amerikanska arkitekten Ronald Mace begreppet Universal design (Universell utformning, UU) för att beteckna den utformning som tar hänsyn till alla människor, även personer med olika funktionsnedsättningar. Vid denna tid utvecklades disciplinen Disability Studies med sin syn på funktionshinder som hinder i den omgivande miljön, och den amerikanska antidiskriminerings- och tillgänglighetslagen Americans with disabilities Act (ADA).

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, definieras Universell utformning i artikel 2 som: ”sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning”.

I artikel 4f i konventionen åläggs staterna att främja universell utformning.

Universell utformning är en bärande komponent i konventionen och den förändringsprocess i samhället som konventionen ytterst syftar till – en utveckling från att vilja förändra människan (med funktionsnedsättning) till att förändra samhället. Standarder och lagstiftning är sedan folkrättsliga åtaganden som regering och riksdag valt att anta. Bland annat är universell utformning en inriktning i den funktionshinderpolitik som riksdagen antog 2017.

Involvering av funktionshinderperspektiv i samskapande processer

Universell utformning handlar om att nå acceptans för att alla människor är olika och del av en mångfald, men en förutsättning är att personer med funktionsnedsättning involveras i utvecklingsprocesserna. Frågan är sedan när och på vilket sätt detta bäst ska ske för bästa resultat. Blir design som konstrueras utifrån behov som människor med funktionsnedsättning har automatiskt fungerande för alla?

Funktionsrättskonventionen slår fast att funktionshinderrörelsen ska medverka i staternas politik och lagstiftning, men också att de människor som berörs ska involveras i processerna för Universell utformning.

Men hur går egentligen lyckade förändringsprocesser baserade på universell utformning till? Och vem är egentligen användaren och vilken roll har och ska de ha? Vad bidrar användaren med och hur uppfattas och hanteras användarerfarenhet? Hur ska slutligen användarerfarenhet utveckla och berika förändringsprocesser? Och inte att förglömma: hur inkluderas erfarenhet och kunskap som ”icke-användare” har? Det är några av frågorna jag ska ge mig i kast med.

Kurs på Konstfack påbörjad

Den 12 mars 2019 påbörjade jag min första kurs på doktorandnivå, Concepts, theories and experimental practices in art, technology and design (7,5p) på Konstfack. Kursledare är Hélène Frichot, arkitekt och disputerad i filosofi. Cirka tio doktorander deltar i kursen och bakgrunderna är mycket varierade – koreograf, kompositör, slöjdare, stadsplanerare och flera konstnärer och arkitekter. Samtidigt som mig har Lilian Müller antagits som doktorand på Certec och även hon deltar. Vi kommer att följas åt och säkerligen stötta varandra.

Gästföreläsningar hölls av Moa Matthis (om rasistisk bildkommunikation), Bo Westerlund (om involverande designskapande processer), Anette Göhtlund (om blicken och etnografisk metod) och Martin Ávila (om designteorier). Flera tog upp feministiska och postkoloniala perspektiv och lyssnade intresserat på mina kommentarer utifrån funktionshinderperspektivet.

Första inlämningsuppgiften

Inför kursen skulle vi skicka in en artikel som chockat eller åtminstone skakat om oss teoretiskt. Jag valde Out of Place, Knowing One’s Place: space, power and the exclusion of disabled peopleav Rob Kitchin.

I denna över 20 år gamla artikel vidgas den sociala modellen av funktionshinder till platsen och rummet som viktiga begrepp i formerandet av funktionshinder. Exkluderingen av personer med funktionsnedsättning – eller ”disabled people” som man säger i brittiska Disability Studies, har tidigare beskrivits som en historisk process, men författaren lägger till att även rummet och rumsligheter (spatialities) reproducerar och upprätthåller funktionshinder i miljön – och även utgör ett förtryck. Människor isoleras och marginaliseras inte bara socialt utan även rumsligen.

Koncept och teorier

I inlämningsuppgiften ingick att beskriva två koncept. Jag valde Universal Design och Involvement.

Vi skulle också beskriva ett teoretiskt paradigm i vår forskning. Jag tog upp det paradigmskifte som skedde när Disability Studies introducerade en ny syn på funktionshinder – från att tidigare ha varit inriktat på att förändra och bota kroppen till att förändra samhällsstrukturerna.

Vi skulle också berätta om ett intressant projekt vi varit involverade i. Jag valde den sommarskola om funktionshinder och mänskliga rättigheter som anordnats av Funktionsrätt Sverige (och Raoul Wallenberg Institutet) 2017 och 2018. Där möttes verksamma jurister, forskare och studenter, främst inom juridik. De fick här ett avslappnat tillfälle att lära känna och diskutera med aktivister från funktionsrättsrörelsen. 2018 hölls ett rättegångsspel (Moot Court) med två ”lag”. Övningen syftade till att lära sig mer om att hantera de rättsliga verktygen i Funktionsrättskonventionen.

Fyra delstudier

Avhandlingen kommer bestå av fyra delstudier och jag har hittills mest funderat över den första delstudien, som enligt plan ska vara klar i december. Det ser ut att bli en litteratur- och intervjustudie om vilka universell utformningsprocesser som pågått och pågår i Sverige.

Vilka aktörer har varit involverade och varför? Vilka processer, aktörer och faktorer ligger bakom? Har förändringen drivits av samskapande processer. Det pågår (förmodligen) flera Universell utformningsprocesser i Sverige, som jag inte känner till, till exempel inom boende, arbetsliv och utbildning, men kanske även inom konst, kollektivtrafik eller fritidsaktiviteter.

Du som läser detta och känner till tidigare, pågående eller kommande projekt där man tänker sig att arbeta utifrån universell utformning får väldigt gärna höra av dig till emil.erdtman@funktionsratt.se eller skriva en kommentar nedan.

Lämna en kommentar

Skip to content