Ett hållbart arbetsliv

Vem finns inte på arbetsplatserna idag? Det är en viktig utgångspunkt för universell utformning – att identifiera de som är osynliga på dagens arbetsmarknad.

Det här är också en utgångspunkt för socialfondsprojektet Ett hållbart arbetsliv, som drivs av Funktionsrätt Västmanland. Projektets mål att fånga upp och utveckla möjligheter i arbetslivet för personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Ett hållbart arbetsliv vill utveckla och utvärdera arbetssätt för att tillgängliggöra arbetsplatser för fler.

Projektet utgår från ett arbetslivsförberedande program som utvecklats av företaget Conexi. Målgruppen i programmet är personer med autism och verksamheten bedrivs vid ett antal IKEA-varuhus, bland annat på varuhusen i Västerås och Kungens kurva. Samarbetet mellan IKEA och Conexi är långsiktigt och inleddes redan 1999.

Rätt från början träffade nyligen Emma Lundgren, projektledare för Ett hållbart arbetsliv, och Åsa von Dahn, grundare av Conexi, för att lära mer om projektets sätt att arbeta.

På bilden från vänster: Åsa von Dahn, Conexi, Emil Erdtman och Diana Chafik, Rätt från början, Emma Lundgren, Funktionsrätt Västmanland
På bilden från vänster: Åsa von Dahn, Conexi, Emil Erdtman och Diana Chafik, Rätt från början, Emma Lundgren, Funktionsrätt Västmanland

Hur samspelar universell utformning med rätten till självbestämmande?

Ola Linder, projektledare för Artikel 19-projektet
Ola Linder, projektledare för Artikel 19-projektet

Den 21 januari höll Rätt från början och Artikel 19-projektet ett gemensamt seminarium. Tanken var att visa hur universell utformning som begrepp är inbäddat i ett rättighetsperspektiv, men även att diskutera hur begreppet kan kopplas till enskilda rättighetsartiklar i Funktionsrättskonventionen.

Emil Erdtman, doktorand i projektet Rätt från början, gick igenom resultat från en intervjustudie om vilken ställning universell utformning har i Sverige. Studien kommer att ingå i ett avhandlingsarbete om universell utformning som bedrivs vid Certec på Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet.

Emil presenterade olika uppfattningar om begreppet universell utformning, men tog även upp olika former av ifrågasättande, som kan komma från olika aktörer i samhället.

Bilder visar panelen vid seminariet, från vänster, Jamie Bolling, Emil Erdtman och Hans von Axelson.
Panelen vid seminariet. Från vänster: Jamie Bolling, Emil Erdtman och Hans von Axelson

Universell utformning gäller för alla nya varor, produkter, anläggningar och tjänster. Det framgår av Funktionsrättskonventionen och de allmänna kommentarer som FN publicerat för att underlätta tolkningen av rättighetsartiklarna. I Allmän kommentar nr 2 om tillgänglighet understryks också den ekonomiska nyttan med att göra rätt från början.

–  Men det som inte framgår är nyttan med att alla får tillträde och tillgång. Framförallt så är det med universell utformning vi kan ställa om samhället till ett inkluderande jämlikt samhälle, framhöll Hans von Axelson, utredare på Myndigheten för delaktighet.

Rätten till ett självbestämt liv

Hur ser relationen ut mellan universell utformning och rätten till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen? (artikel 19 i Funktionsrättskonventionen). Det var en fråga som togs upp av Ola Linder, projektledare för Artikel 19-projektet. Artikel 19 i konventionen ger rätten att välja var och med vem man vill leva, men även rätt till samhällsservice och personlig assistans. Ola lyfte fram betydelsen av universell utformning som en grundförutsättning för ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Efterfrågan på särlösningar minskar om universell utformning kan komma in på strukturell nivå, redan i utformandet av program för samhällsutveckling.

Målet för universell utformning är alltså tillgänglighet.

– Man ska vara tydlig med att universell utformning är en process för att uppnå tillgänglighet, betonade Jamie Bolling, verksamhetsledare för Independent Living Institute.

Jamie Bolling deltog i den avslutade diskussionen, där publikens frågor besvarades av en panel som också bestod av Hans von Axelson och Emil Erdtman.

Universell utformning kan ses som en grundförutsättning för självbestämmande och ett självbestämt liv.
Illustration: Emil Erdtman.

Nulägesrapport: Utmaningar och möjligheter för universell utformning i Sverige

Bilden visar framsidan på Rätt från börjans nulägesrapport om universell utformning

Den 21 januari presenterades en rapport som beskriver nuläget för arbetet med universell utformning i Sverige. Rapporten har tagits fram av Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början. I rapporten betonas vikten av att skyldighetsbärarna – staten, dess myndigheter och regioner/kommuner – ökar sina kunskaper om begreppet och vad det innebär att “göra rätt från början”.

Projektet Rätt från början utgår från definitionen av universell utformning i Funktionsrättskonventionen. Av konventionens definition framgår att universell utformning innebär att det som tas fram ska kunna användas “av alla i största möjliga utsträckning, utan behov av anpassning eller specialutformning”. FN betonar också i en allmän kommentar att universell utformning ska användas vid allt nytt som utvecklas i samhället – alla produkter, miljöer, tjänster och program som vänder sig till offentligheten.

I rapporten lyfter projektet både fram utmaningar och möjligheter för att arbeta med universell utformning i Sverige.

Till utmaningarna hör en ökande segregering i samhället och bristande kunskaper om sätt att arbeta med universell utformning i praktiken, men samtidigt har universell utformning börjat implementeras i samhällsstyrningen och Rätt från början ser också ett intresse hos offentliga aktörer att integrera universell utformning i verksamheten.

Det behövs mer kunskap

Rätt från början ser ett stort behov av insatser för spridning av kunskaper om universell utformning och konkreta sätt att arbeta med begreppet som utgångspunkt. Projektets enkätundersökning under hösten 2019 kartlade kunskapsläget hos aktörer inom tre fokusområden – bostad, arbetsliv och utbildning. Undersökningen presenterades i en enkätrapport och visar att det bara är ett fåtal organisationer som känner till och använder begreppet universell utformning (ungefär var femte som svarat på våra enkäter säger att begreppet på något sätt förekommer i organisationen).

Undersökningen visar också att många har svårt att skilja mellan universell utformning och anpassningar. Universell utformning handlar om att göra rätt från början så att behoven av anpassningar i efterhand minskar. Projektets resultat tyder också på att begreppet fått större spridning bland rättighetsbärare än hos skyldighetsbärarna (kommuner, regioner och statens myndigheter): Rätt från början skriver:
“Det här är bekymmersamt, eftersom det är skyldighetsbärarna som ska se till att konventionen genomförs”.

Nulägesrapporten presenterades i samband med ett seminarium om universell utformning och rättigheter, som Rätt från början arrangerade i samverkan med Independent Living Institutes projekt Artikel 19 som verktyg.

Segregation

En annan utmaning är utvecklingen mot ökad segregation inom projektets fokusområden. Rätt från början betonar att personer med funktionsnedsättning har svårt att hitta en bostad, ett arbete eller en utbildningsmiljö som fungerar. Fortfarande är särlösningar vanliga. Den här utvecklingen står i skarp kontrast till kravet på universell utformning, som innebär att alla människor ska kunna inkluderas inom ”mainstream”-lösningarna i samhället – inom den reguljära bostadsmarknaden, den vanliga arbetsmarknaden och det ordinarie utbildningssystemet. Tanken är att göra rätt från början så att behovet av stigmatiserande särlösningar minskar.

Kommunerna är engagerade i frågan

Universell utformning börjar implementeras inom flera politikområden och Rätt från början konstaterar att det finns ett intresse – både för begreppet och inkluderande arbetsprocesser – i landets kommuner. Projektets enkätundersökning besvarades av merparten av landets kommuner och där nämns flera exempel på pågående arbetsprocesser runtom i landet.

Rätt från början ser kommunerna som nyckelaktörer i arbetet för universell utformning. De skriver att: “eftersom kommunerna tillsammans är Sveriges största arbetsgivare – och i mindre kommuner den största arbetsgivaren lokalt – borde universell utformning tillämpas i kommunernas arbetslivsverksamhet – vare sig det gäller att anställa eller genomföra stödinsatser som ska leda till anställning. Kommunerna är även en viktig aktör för att säkra allas rätt till fungerande bostad och utbildning.”

Ett nytt verktyg – Europastandarden SS-EN 17161

Det finns ett nytt verktyg I mars 2019 fastställdes den nya europastandarden “Universell utformning – Tillgänglighet genom universell utformning inom produkter, varor och tjänster – utvidgar spektrumet av användare”. Standarden heter SS-EN 17161. Rätt från början framhåller att standarden “ger ett användbart verktyg åt alla organisationer – privata och offentliga – som vill beakta den mänskliga mångfalden i design och utvecklingsprocesser.” Den kan exempelvis användas för att leva upp till mottot i Agenda 2030 att ”Ingen ska lämnas utanför”.

Standarden är fri att använda och kan laddas ned via den här länken. Utgångspunkten är att alla användare ska göras delaktiga i utvecklingsprocesser så tidigt som möjligt – och genom hela användningskedjan.


“Vi behöver mötas mellan bubblorna”

– Engagerad diskussion om byggregler och bostäder för alla

Hur kan universell utformning bidra till mer inkluderande bostäder och bostadsområden? Det var utgångspunkten för det frukostseminarium som Rätt från början arrangerade den 22 november 2019.
– Jag tror att det lönar sig långsiktigt att bygga så att många grupper av människor kan bo i bostäderna, framhöll Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Ines Uusmann, tidigare vd för Boverket, fördelade ordet vid frukostseminariet och den avslutande paneldebatten. Det var många i rummet som ville göra inlägg i debatten, inte bara paneldeltagarna. Särskilt när frågan kom in på vad som behövs för att bygga bostäder som fungerar för alla.

Det “kvadratsmarta” boendet

Rätt från början samarbetar med bostadsföretaget Ikano bostad i syfte att få igång samskapande processer för universell utformning, där personer med funktionsnedsättning kan komma in tidigt i utvecklingsprocesser. Ikano bostad vill bygga bostäder som många kan efterfråga. Företaget har sina rötter i IKEA-familjen och har stort fokus på social hållbarhet och att hitta lösningar “som gör vardagen enklare för de många människorna“.

Ikano inriktar sig på att hitta bygga så kvadratsmart som möjligt. Att Ikano förordar det kvadratsmarta boendet och vill göra mindre lägenheter har flera förklaringar. Det handlar bland annat om behovet av billigare bostäder för att fler ska kunna efterfråga en bostad, men det handlar också om miljöfrågor:

– Det är ett sätt att få ner boendekostnaden. Men sen har vi också klimatfrågorna. Tittar man globalt finns det stora krafter som driver på för att bygga mindre. Jag efterfrågar mer forskning och kunskap. Det är lite därför vi har gått in i det här, säger Lotta Sjödin från Ikano bostad.

BIld på paneldeltagare. Från vänster: Lilian Müller, certifierad tillgänglighetssakkunnig, Lotta Sjödin, Ikano bostad och Daniel Koch, KTH.
Från vänster: Lilian Müller, certifierad tillgänglighetssakkunnig, Lotta Sjödin, Ikano bostad och Daniel Koch, KTH.

Många inlåsningseffekter

Men alla kan inte leva i små lägenheter. Lilian Müller, certifierad tillgänglighetssakkunnig, påpekar att hyresgäster har olika behov i olika delar av livet och att små lägenheter bara fungerar under en period av livet. Sedan behöver man flytta. Men då finns det många inlåsningseffekter som gör det svårt att flytta.

– Och om man har behov av god tillgänglighet och behöver bostadsanpassning – då kan man inte flytta.

Arkitekturforskaren Daniel Koch från KTH påpekar att det även finns stora ekonomiska hinder för människor att flytta.

– När vi pratar om möjligheten att flytta eller byta bostad är det inte så att vi har ett överskott på bostäder i samhället. Vi har ett enormt underskott. Om man tvingas flytta kan det bli väldigt långt eller väldigt dyrt, säger Daniel Koch.

Skilda perspektiv

Utredningen Modernare byggregler lämnade nyligen sina förslag som syftar till förenklingar av byggreglerna. Många av byggbranschens företrädare hoppas att förändringarna ska göra det möjligt att bygga billigare och mer kvadratsmarta bostäder. Inom byggbranschen har det länge funnits en opinion för förenklingar av byggreglerna, men inom funktionsrättsrörelsen uttrycks ofta en stark oro över att förenklingar i regelverket kommer att leda till försämringar av tillgängligheten.

Diskussionen vid frukostseminariet speglade de skilda perspektiven. Det blev en mycket engagerad diskussion mellan paneldeltagare och med ett flertal inlägg från publiken.

Bilden föreställer Karin Svensson, myndigheten ArkDes
Karin Svensson från myndigheten ArkDes.

Vid seminariet deltog även Karin Svensson, som är projektledare vid myndigheten ArkDes. Hon menar att det är viktigt att vara försiktig med att införa förenklingar i byggreglerna, särskilt med tanke på hur det ser ut i mindre kommuner.
– När vi tittar på mindre kommuner så upplever man sig mer i händerna på marknadsintressen. Då kanske reglerna är det enda man har och de blir en slags miniminivå.

Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, menar att det som främst behövs är en aktiv bostadspolitik:

– Det viktigaste nu från samhällets sida är att hålla igång bostadsbyggandet. Jag är väldigt orolig för att bostadsbyggandet viker. Då tror jag att det är viktigt att fundera på hur samhället ska subventionera boendet. Jag tror att det lönar sig att långsiktigt att bygga så att många grupper av människor kan bo i bostäderna.

Bild som föreställer Marie Linder från Hyresgästföreningen.
Marie Linder från Hyresgästföreningen vill se en mer aktiv bostadspolitik.

Vi behöver mötas mellan bubblorna”

Lotta Håkansson från Funktionsrätt Sverige betonar att organisationen är angelägen att dialogen fortsätter mellan olika samhällsintressen kring universell utformning av bostäder.

– Det är kul att Ikano bostad vågar ge sig in i den här leken. Jag hoppas att fler aktörer kan vara med i den här diskussionen. Det behövs, för annars sitter vi i olika bubblor och pratar med oss själva, säger Lotta Håkansson.

Rätt från början på ArkDes

Bild på projektet Rätt från början

Rätt från början inledde det nya året med en planeringsdag i ArkDes lokaler. Det här blev också en kick-off för projektet med Diana Chafik som ny projektledare (i mitten på bilden ovan).

ArkDes är ett museum och en myndighet som ligger intill Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Som myndighet har de ett uppdrag att säkerställa kvalitetsaspekter inom arkitektur och design i Sverige. 

Under hösten 2019 samarbetade Rätt från början med ArkDes i samband med utskicket av en enkät om kunskapsläget för universell utformning i Sverige. Den visade att kunskapen om begreppet universell utformning är låg i Sverige, särskilt bland offentliga aktörer som är de som är ansvariga för att genomföra universell utformning enligt Funktionsrättskonventionen.

ArkDes har börjat fokusera på universell utformning de senaste åren.

–  Vi har identifierat universell utformning som ett område där det finns kunskapsluckor. Det behövs mer innovation, både i den offentliga sektorn som ska gå före, men även inom byggbranschen, säger Karin Svensson, som är projektledare för Unikt Publikt – ett nytt projekt där designers och personer med funktionsvariationer samskapar för att ta fram inkluderande lösningar för offentliga platser i Göteborg.

Bild på Karin Svensson, ArkDes
Karin Svensson arbetar bland annat med Politiken för gestaltad livsmiljö på ArkDes

Karin arbetar även med uppföljningen av Politiken för gestaltad livsmiljö. I den proposition om Politiken för gestaltad livsmiljö som riksdagen fattade beslut om 2018 nämns universell utformning och målet med politiken är att:

”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.”  

Läs mer om ArkDes och Politiken för gestaltad livsmiljö i Doktorandbloggen via den här länken.