Design för mångfald

Den sociala rörelsen i efterkrigstidens USA påverkade framväxten av lagstiftning om lika rättigheter och anti-diskriminering. Det medförde ett större tryck på designindustrin att producera produkter, tjänster och miljöer som var mer tillgängliga.

Decennierna efter andra världskriget utvecklades den ”barriärfria designen”, som skulle ta bort hinder i byggd miljö, genom att exempelvis bygga ramper för rullstolar i ingången till existerande byggnader. På 1970-talet kom sedan det mer generella begreppet ”Tillgänglig design” (Accessible design). Nu blev tillgängliga lösningar ett inslag i generell design av produkter, tjänster och miljöer.

Inom det hjälpmedelstekniska fältet utvecklades samtidigt specialiserade lösningar för personer med funktionsnedsättning. Designrörelser som fokuserar på användarna redan tidigt i designprocessen har varit viktiga influenser för universell design.

Idag talar man om ”Användarcentrerad design” (User-centered design) för att beskriva sättet att arbeta med design som utgår från olika användares behov, förmågor och begränsningar.

Den amerikanske arkitekten Ronald Mace är en av pionjärerna bakom konceptet Universell utformning. Han använde begreppet Universal Design för att beskriva en design som skulle vara både attraktiv och funktionell för alla människor – oavsett funktionsnedsättning. 

Ronald Mace var med och grundade Center for Universal Design vid North Carolina State University. Här utvecklades också sju principer om universell utformning (The Principles of Universal Design).