Min ambition som doktorand inom funktionsrättsrörelsen med anställning på Funktionsrätt Sverige har varit att berätta om doktorerandets vedermödor och lyckliga stunder på denna blogg. Det är nu ett tag sen sist och här kommer lite uppdatering.
En forskarutbildning är just en utbildning med en vardag av långa listor på kurslitteratur och invecklade litteraturseminarier – samtidigt självklart mycket inspirerande. Vilka kurser man går planeras tillsammans med handledaren, men att hitta passande kurser kan faktiskt varit riktigt knepigt eftersom de för det mesta bara ges när det finns intresserade doktorander. Dyker det däremot upp många intressanta kurser samtidigt kan pluggandet bli rätt intensivt. Det är just vad som hänt.
Förutom kursen Concepts, theories and experimental practices in art, technology and design vid Konstfack + KTH (som avslutades 31 januari) har jag klarat av en kurs i Forskningscirkeln som kunskapskälla vid Malmö universitet samt en kurs i Kvalitativ metod vid Karlstads universitet.
För våren 2020 har jag påbörjat kursen Theory of science and research methods in art, technology and design vid Konstfack+KTH och en kurs i etnografisk metod vid Stockholms universitet. Att Konstfack samarbetar om kurser med Kungliga tekniska högskolan kanske verkar märkligt, men tänker man på designforskningen som en skärningspunkt mellan konstnärlig och teknologisk vetenskap blir det mer begripligt. Min hemmainstitution är just Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet.
Själva forskningsarbetet rullar på men har kanske blivit något förskjutet på grund av kurserna. Samtidigt ger kurserna redskap för det jag ska lära mig att göra. Kursen i kvalitativ metod hjälpt mig i analysen av de intervjuer som jag gjorde i höstas.
Analysen görs i programmet NVivo och går till så att olika citat kategoriseras och läggs i olika mappar. Samtidigt görs en kodning där nyckelbegrepp eller sammanfattande termer får beteckna olika citat eller textdelar. Hela materialet analyseras som en helhet, vilket innebär att de olika åsikterna träder fram, men däremot inte vem som ligger bakom dem.
Etnografiskt fältarbete i den så kallade ”verkligheten”
Den påbörjade kursen i etnografisk metod kommer också väl till pass nu i vår, eftersom jag planerar att åka ut i den så kallade ”verkligheten” och fältarbeta i en miljö där man har ambitionen att ta tillvara på behov och önskningar från människor med olika bakgrund, bland annat erfarenhet av funktionshinder. Själva begreppet universell utformning används hittills inte i denna miljö, men själva tänket bedömer jag ligga nära det jag själv menar vara kärnan i universell utformning – ett brett helhetstänk där människors olikheter (inte bara gällande funktionsförmåga) blir en del i skapandeprocessen.
Jag har gjort ett besök på platsen, men eftersom det inte allt är bestämt återkommer jag med mer detaljer senare. En fråga som kommer upp vid den här typen av deltagande observation är hur pass aktiv roll forskarstuderanden ska ha i processen. Doktorandens kompetens kan vara efterfrågad och vara en naturlig del om det rör sig om aktionsforskning, men kan behöva tonas ner i andra typer av forskningsmetoder.
Kurs om forskningscirklar i höst
Kursen om forskningscirklar räknar jag också med att praktisera. Till hösten vill jag starta en sådan och den som är intresserad av att delta kan redan nu höra av sig med intresseanmälan.
Stöd i arbetet har jag också inom projektet Rätt från början på Funktionsrätt Sverige. Vår nya projektledare Diana Chafik, kommunikatör Tor Gustafsson och jag jobbar som bäst på att ta fram ett material som kan användas i de studiecirklar om universell utformning som under våren kommer att genomföras i Stockholm, Göteborg och förmodligen Linköping.
Jag kommer också att hålla några föreläsningar om universell utformning och kanske även berätta om forskningen på olika sätt. Den 21 januari gav jag några glimtar från intervjustudien på det seminarium Rätt från början höll tillsammans med projektet Artikel 19 som verktyg om universell utformning och rättigheter. Det är en avvägning hur mycket man vill och kan berätta under pågående analysarbete, men jag tycker det är viktigt att kommunicera vad sina tankar och det man håller på med även under den ibland ganska långdragna forskningsprocessen. Att prova metoder för samforskande, där flera personer analyserar ett material, är också något jag gärna vill pröva längre fram.