”Det är en stor hjälp i det konkreta förändringsarbetet att utgå från en gemensam definition. I våras blev en europeisk standard (EN 17161) klar för hur arbetet med universell utformning ska gå till inom en organisation eller verksamhet. För att verkligen något ska hända i samhället kan en sådan standard vara en vägledning att hålla sig i” , skriver Emil Erdtman, doktorand hos Certec vid Lunds universitet.
Första sommaren som doktorand har gått och jag har försökt att som vanliga människor vara ledig och ta det lugnt. Före sommaren genomförde jag två intervjuer – inklusive en pilot – och nu efter semester har jag avverkat tre till. Återstår tre av de planerade åtta intervjuerna. Den första delstudien i mitt avhandlingsarbete är nämligen en intervjustudie om hur det går med förverkligandet av universell utformning i Sverige, med andra ord vilken ställning universell utformning har samt möjligheter och dilemman med konceptet.
I våras blev en europeisk standard (EN 17161) klar för hur arbetet med universell utformning ska gå till
Frågor om begreppet, användningen och implementeringen
Det är alltså inte så många som intervjuas, men en bredd har eftersträvats av personer som på olika sätt jobbar med universell utformning hos myndigheter, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Frågorna handlar om begreppet, användningen och implementeringen. Intervjuerna är semi-strukturerade så att följdfrågorna kan variera efter person.
Genom att undersöka olika tolkningar och förståelser av begreppet och sätta det i samband med den pågående implementeringen kommer delstudien att bidra till att belysa universell utformning och situationen för generell tillgänglighet i Sverige.
Att utifrån ett så litet antal intervjuer bedöma ställning, dilemman och utmaningar kan verka svårt, men det gäller att dels se intervjupersonernas kontext och kompetensområde, och sätta det de säger i ett sammanhang. Sådana frågeställningar kommer jag att fördjupa mig i under den kurs i kvalitativ metod som jag påbörjar i november.
Olika sätt att förstå begreppet
Det står redan ganska klart att begreppet universell utformning förstås på olika sätt inom olika områden.
Alla är inte bekväma med begreppet. Särskilt ordet ”universell” förstås på sätt som inte stämmer med hur begreppet tolkades när det lanserades. Det finns också de som menar att universell utformning inte är ett särskilt gångbart begrepp i praktiken. Då blir det en utmaning när det gäller hur implementeringen i samhället ska gå till.
Det gäller till exempel inom politiken för gestaltad livsmiljö där universell utformning finns med, men även inom den nuvarande funktionshinderspolitiken där det är en av fyra inriktningar.
Från medborgarrättsrörelsen till Independent Living
Efter Andra världskriget kom många skadade soldater hem till USA och krävde att få bostäder och jobb. Det satte igång den första rörelsen för ”barrier-free design” i USA. Samtidigt drev den svarta medborgarrättsrörelsen sin kamp för att inkluderas i samhället utan att separeras i egna skolor, bussar och så vidare.
1954 års domslut från Högsta domstolen i fallet Brown mot skolstyrelsen i Topeka slog fast att skolor inte fick anta elever efter hudfärg. Även om domen handlade om skolsegregering fick den stor betydelse även för synen på tillträde till samhället även på andra områden – och för andra grupper. Begreppet tillgänglighet växte fram i arbetet med rasdiskrimineringskonventionen och syftade då på rätten att vistas ute i samhället på samma villkor som andra.
Independent living-rörelsen tog upp tråden från medborgarrättsrörelsen och vid universitet i Berkeley drev en grupp kring Ed Roberts på 1960-talet rätten att få studera och arbeta. På nätterna rullade de ut och hällde ut asfalt där trottoarerna behövde avfasas. Det ledde till att staden Berkeley tog tag i tillgänglighetsarbetet redan i början av 1970-talet. Det började då att utvecklas ett designtänkande där alla människors behov skulle tas med.
Universal Design
Arkitekten Ronald Mace hade egen funktionsnedsättning och var engagerad i att formulera detaljerade tillgänglighetskrav som undan för undan antogs av olika delstater. Men när han själv fick ett innovativt byggnadsprojekt underkänt med hänvisning till att det inte uppfyllde alla tillgänglighetskrav började han tänka bredare, bland annat efter kontakt med independent living-rörelsen i Berkeley. Från det mer regelstyrda ”Accessibility Design” utvecklade han (och personer som Edward Steinfeld, Elaine Ostroff, James Mueller med flera) i början av 80-talet tankarna bakom ”Universal Design”.
Samtidigt pågick liknande utveckling i t ex Storbritannien, där konceptet ”Inclusive Design” växte fram. I Europa generellt och även Sverige har ”Design for All” varit det ledande konceptet. I Sverige skrev funktionsrättsrörelsen år 1972 handlingsprogrammet Ett samhälle för alla, som bygger på tanken att samhällets utformning är det som orsakar hinder för att människor med funktionsnedsättning ska fungera fullt ut.
Gemensam definition och ny standard
Det är alltså svårt att utifrån människors språkanvändning nagla fast ett begrepp vid en exakt betydelse. Begreppen används med överlappande betydelser.
Samtidigt är det en stor hjälp i det konkreta förändringsarbetet att utgå från en gemensam definition. En sådan definition av universell utformning finns i Funktionsrättskonventionen från 2006 och den utvecklas ytterligare i Allmän kommentar nr 2 om tillgänglighet. I våras blev dessutom en europeisk standard (EN 17161) klar för hur arbetet med universell utformning ska gå till inom en organisation eller verksamhet. För att verkligen något ska hända i samhället kan en sådan standard vara en vägledning att hålla sig i.
Behöver du anlita transkriberare till intervjuerna? Jobbar inom universitet med detta sen ett par år och ämnet ser jag som särskilt relevant