Månad: mars 2020

Några enkla tips för en mer inkluderande distansutbildning

av
Bilden visar en laptop med uppfälld skärm på ett bord. Det finns en uppslagen bok och en mobiltelefon vid sidan av datorn.

I Coronakrisens spår går många skolor och utbildare över till distansundervisning. Det kan vara en utmaning att få distansutbildningen att fungera för alla elever. Många elever som har en fungerande skolsituation i klassrummet kan uppleva svårigheter i distansutbildningen, när det inte längre finns någon lärare som kan ge direkt stöd.

Här finns det mycket att hämta inom ramen för ramverket Universell design för lärande, UDL, som handlar om att redan från början planera för att eleverna är olika och har olika behov. UDL går ut på att erbjuda flexibilitet i lärandesituationen – det ska finnas flera olika likvärdiga sätt för eleverna att bli engagerade och stimulerade till lärande, ta till sig information och uttrycka sina inhämtade kunskaper.

Ställ frågor till undervisningen

Daniel Östlund, lektor i pedagogik vid Högskolan i Kristianstad, höll ett föredrag i samband med Funktionsrätt Sveriges öppna kongressdag 2019. Han gav bland annat tips på hur en utbildare eller lärare kan komma igång med att göra en kurs eller en utbildning mer inkluderande.

– Man kan börja i liten skala och ställa vissa frågor till sin undervisning: “Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt lärande?” “Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att utveckla kunskap och förmågor på olika sätt?” och “Låter vi eleverna visa vad de har lärt sig på olika sätt?”.

Hjälp med att organisera lärandet

När utbildningen sker på distans är det viktigt att tänka på att många elever kan behöva hjälp med att sätta mål, planera och organisera sitt lärande. Några saker som kan underlätta är att:

  • Ge omedelbar feedback.
  • Erbjuda checklistor som hjälp för att sätta mål och göra uppgifter.
  • Ordna inkluderande aktiviteter, exempelvis konferenser och möten med hjälp av webbkonferensprogram.
  • Erbjud flera alternativa och likvärdiga sätt att kommunicera
  • Visa innehåll från flera medier, inte bara text.

Här är fler viktiga saker att tänka på vid all webbkommunikation, där det också finns minimikrav som offentliga webbplatser behöver uppfylla enligt webbdirektivet.

Källor:

http://udloncampus.cast.org/page/teach_executive
https://ualr.edu/disability/online-education/
https://webbriktlinjer.se/tillganglighet/terminologi/
Är UDL vägen till en inkluderande skola?  Presentation av Daniel Östlund (pdf)
Information om webbdirektivet


Mycket plugg och planer på fältarbete

av

Min ambition som doktorand inom funktionsrättsrörelsen med anställning på Funktionsrätt Sverige har varit att berätta om doktorerandets vedermödor och lyckliga stunder på denna blogg. Det är nu ett tag sen sist och här kommer lite uppdatering.

En forskarutbildning är just en utbildning med en vardag av långa listor på kurslitteratur och invecklade litteraturseminarier – samtidigt självklart mycket inspirerande. Vilka kurser man går planeras tillsammans med handledaren, men att hitta passande kurser kan faktiskt varit riktigt knepigt eftersom de för det mesta bara ges när det finns intresserade doktorander. Dyker det däremot upp många intressanta kurser samtidigt kan pluggandet bli rätt intensivt. Det är just vad som hänt.

Förutom kursen Concepts, theories and experimental practices in art, technology and design vid Konstfack + KTH (som avslutades 31 januari) har jag klarat av en kurs i Forskningscirkeln som kunskapskälla vid Malmö universitet samt en kurs i Kvalitativ metod vid Karlstads universitet.

För våren 2020 har jag påbörjat kursen Theory of science and research methods in art, technology and design vid Konstfack+KTH och en kurs i etnografisk metod vid Stockholms universitet. Att Konstfack samarbetar om kurser med Kungliga tekniska högskolan kanske verkar märkligt, men tänker man på designforskningen som en skärningspunkt mellan konstnärlig och teknologisk vetenskap blir det mer begripligt. Min hemmainstitution är just Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet.

Själva forskningsarbetet rullar på men har kanske blivit något förskjutet på grund av kurserna. Samtidigt ger kurserna redskap för det jag ska lära mig att göra. Kursen i kvalitativ metod hjälpt mig i analysen av de intervjuer som jag gjorde i höstas.

Analysen görs i programmet NVivo och går till så att olika citat kategoriseras och läggs i olika mappar. Samtidigt görs en kodning där nyckelbegrepp eller sammanfattande termer får beteckna olika citat eller textdelar. Hela materialet analyseras som en helhet, vilket innebär att de olika åsikterna träder fram, men däremot inte vem som ligger bakom dem.

Etnografiskt fältarbete i den så kallade ”verkligheten”

Den påbörjade kursen i etnografisk metod kommer också väl till pass nu i vår, eftersom jag planerar att åka ut i den så kallade ”verkligheten” och fältarbeta i en miljö där man har ambitionen att ta tillvara på behov och önskningar från människor med olika bakgrund, bland annat erfarenhet av funktionshinder. Själva begreppet universell utformning används hittills inte i denna miljö, men själva tänket bedömer jag ligga nära det jag själv menar vara kärnan i universell utformning – ett brett helhetstänk där människors olikheter (inte bara gällande funktionsförmåga) blir en del i skapandeprocessen.

Jag har gjort ett besök på platsen, men eftersom det inte allt är bestämt återkommer jag med mer detaljer senare. En fråga som kommer upp vid den här typen av deltagande observation är hur pass aktiv roll forskarstuderanden ska ha i processen. Doktorandens kompetens kan vara efterfrågad och vara en naturlig del om det rör sig om aktionsforskning, men kan behöva tonas ner i andra typer av forskningsmetoder.

Kurs om forskningscirklar i höst

Kursen om forskningscirklar räknar jag också med att praktisera. Till hösten vill jag starta en sådan och den som är intresserad av att delta kan redan nu höra av sig med intresseanmälan.

Stöd i arbetet har jag också inom projektet Rätt från början på Funktionsrätt Sverige. Vår nya projektledare Diana Chafik, kommunikatör Tor Gustafsson och jag jobbar som bäst på att ta fram ett material som kan användas i de studiecirklar om universell utformning som under våren kommer att genomföras i Stockholm, Göteborg och förmodligen Linköping.

Jag kommer också att hålla några föreläsningar om universell utformning och kanske även berätta om forskningen på olika sätt. Den 21 januari gav jag några glimtar från intervjustudien på det seminarium Rätt från början höll tillsammans med projektet Artikel 19 som verktyg om universell utformning och rättigheter. Det är en avvägning hur mycket man vill och kan berätta under pågående analysarbete, men jag tycker det är viktigt att kommunicera vad sina tankar och det man håller på med även under den ibland ganska långdragna forskningsprocessen. Att prova metoder för samforskande, där flera personer analyserar ett material, är också något jag gärna vill pröva längre fram.    

På workshop om universell utformning i arbetslivet

av
Daniel Hjalmarsson från Akademikerförbundet SSR går igenom vad som kommit fram vid den avslutande diskussionen vid workshopen.
Daniel Hjalmarsson från Akademikerförbundet SSR, leder den avslutande diskussionen vid workshopen.

Universell utformning av arbetslivet kräver ett helhetstänkande – att vi slutar tänka i stuprör. Men då behövs en rejäl förändring av sättet att tänka i många organisationer.

– En del jobbar inte ens i stuprör – de jobbar i sugrör, säger Daniel Hjalmarsson från Akademikerförbundet SSR och projektet UUA, i introduktionen av en workshop om Universell utformning av arbetsplatser.

Vad behövs för att arbetsplatser ska fungera för personer med funktionsnedsättning? Vilka perspektiv måste finnas med redan från början? Det är några av de övergripande frågeställningar som diskuteras när projektet UUA håller i en workshop om Universell utformning av arbetsplatser.

Upplägget är interaktivt utifrån Open Space-metoden. Vi går runt mellan stationer där alla kan ge sin input till de fyra olika perspektiv som projektet arbetar med. Det handlar om arbetsplatsens fysiska utformning, den sociala arbetsmiljön, rekryteringen och kompetensförsörjningen, men även om arbetsorganisation och ledarskap.

Bild som visar Vasakronans kontorslokaler, med glasväggar, heltäckningsmatta och vita förvaringsskåp
Deltagarna vid workshopen gick runt i Vasakronans kontorslokaler.


Bland de medverkande finns representanter från olika medlemsförbund inom funktionsrättsrörelsen, som också får en rundvandring i Vasakronans lokaler i centrala Stockholm, där hela arbetsplatsen fått vara med i utformningen av det öppna kontorslandskapet med aktivitetsbaserade arbetsplatser.

Vad fungerar bra och vilka problem kan uppstå för olika användarpersoner med skilda krav på tillgänglighet? Efter rundvandringen reflekterade deltagarna kring den övergripande planeringen av lokalerna, men även detaljer i utformningen som heltäckningsmattor och glasmaterial i väggarna.

Vid en avslutande diskussion fördes perspektiven samman och gav prov på det helhetstänkande som kännetecknar universell utformning.

Skip to content