Enkätundersökning: Kunskap saknas om universell utformning

Enkätundersökning: Kunskap saknas om universell utformning

Universell utformning har blivit en del i samhällsstyrningen inom flera områden. Men det saknas fortfarande kunskap om – och sätt att arbeta med – universell utformning hos många av landets offentliga aktörer, trots att de ska se till att universell utformning tillämpas när nya produkter, tjänster och miljöer utformas.

Det visar en enkätundersökning som gjorts av Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början. Men undersökningen visar också att aktörer inom både offentlig och privat sektor har börjat bekanta sig med begreppet och det inkluderande arbetssätt det handlar om.

Det är positivt att så många kommuner tagit sig tid att svara på enkäten. Det visar att det finns ett stort intresse för universell utformning. Vi tror att det kommer att finnas goda förutsättningar för att komma igång med samskapande processer kring universell utformning framöver, säger Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare på Funktionsrätt Sverige.

Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen. Det handlar om att alla nya produkter, miljöer, tjänster ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning, utan att det behövs anpassning eller specialutformning.

Sverige har åtagit sig att förverkliga rättigheterna i konventionen. Idag har Universell utformning börjat implementeras i samhällsstyrningen. Nyligen gick myndigheten Vinnova ut med en utlysning för att finansiera innovationsprojekt som utvecklar lösningar utifrån universell utformning som “stärker tillgängligheten i städers och samhällens verksamheter, miljöer och tjänster”.

Enkätrapporten från Rätt från början tyder på att begreppet Universell utformning ännu inte har fått någon bred förankring i offentliga och privata organisationer. Bland annat efterfrågar en majoritet av de som svarade på enkäten kunskap om vad Universell utformning innebär. De öppna svaren tyder också, enligt rapportförfattaren och juristen Anna Zoteeva, på att många deltagare fortfarande likställer Universell utformning med tillgänglighet och anpassning.

Här är några av slutsatserna som går att dra från Rätt från börjans enkätrapport Universell utformning i Sverige.

  • En minoritet av de som deltog i undersökningen säger att deras organisationer använder begreppet Universell utformning i sin verksamhet (22 procent). Organisationer inom den ideella sektorn använder begreppet betydligt oftare än organisationer inom offentlig sektor.
  • Undersökningen tyder på att rättighetsbärarna är mer bekanta med universell utformning än skyldighetsbärarna. Det är statens myndigheter, kommuner och landsting som ska se till att Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomförs. Men vår undersökning visar att offentliga aktörer har lägre kunskap om universell utformning än till exempel intresseorganisationer.
  • Undersökningen visar också att kunskaperna om Universell utformning är sämre inom arbetsmarknad/HR än inom andra verksamhetsområden. Det finns anledning att undersöka de underliggande orsakerna till det resultatet.

  • Kunskapen om universell utformning är högre hos tjänstemän än hos personer i ledande befattning och förtroendevalda, vilket innebär att det behövs särskilda lösningar för att sprida kunskap till de senare grupperna.
  • Det som framförallt saknas hos många organisationer är konkreta mekanismer och arbetssätt kring Universell utformning. Endast 16 procent av de svarande har begreppet i styrdokument och bara 38 procent försöker inkludera målgrupper som i vanliga fall inte kommer till tals.

Länk till enkätrapporten Universell utformning i Sverige.
Rapportförfattare: Anna Zoteeva

Lämna en kommentar