Nyheter

Tillgänglighetsregler gör att människor kan komma in i en byggnad, medan universell utformning även fokuserar på hur du kan komma in. Universell utformning förutsätter en design som även handlar om att förverkliga olika värden – att exempelvis ge människor värdighet eller livsglädje.

Den här viktiga aspekten av universell utformning lyfts fram i Emil Erdtmans licentiatavhandling Mellan princip och praktik – Samtal om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige. Avhandlingen presenterades den 26 maj vid ett digitalt möte som arrangerades av Certec vid Lunds universitet, med den norske forskare Inger Marie Lid som diskussionsledare.

Argument och förhållningssätt

Syftet med avhandlingen är, vilket framgår av titeln, att belysa hur universell utformning uppfattas och vilka erfarenheterna varit av att praktisera universell utformning i Sverige.

– Det här är en fördjupning kring vad det finns för olika syn på universell utformning i Sverige. Min studie är inte ”uttömmande”, men den ger en bild av argument och förhållningssätt. Jag tror att både de som arbetar i kommuner och regioner med universell utformning och de som gör det inom design och arkitektur har nytta av att se denna bredd. De får sedan själv dra sina slutsatser, säger Emil Erdtman.

En utgångspunkt som ofta återkommit i Emils forskningsintervjuer var Funktionsrättskonventionens definition av begreppet. Enligt konventionens sätt att se handlar det om utformning ”som ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.”

De personer som intervjuats i studien upplevde generellt att universell utformning står för något gott och berikande, men också att det kan vara svårt att förstå vad det i praktiken innebär, exempelvis när det gäller uttrycket att något ska kunna användas ”av alla i största möjliga utsträckning”.

Forskningsdeltagarna gav en bild av universell utformning som en mycket flexibel design, vilket överraskade Emil Erdtman under arbetet.

– De missförstånd som vi ibland talar om när det gäller universell utformning – att det är ”en storlek för alla” och står i motsats till hjälpmedel – var det ingen av mina forskningsdeltagare som gav uttryck för. De tyckte snarare att universell utformning innebär en flexibel design som kan anpassa sig till individerna.

Åtskillnad mellan begrepp och företeelse

I diskussionsdelen i avhandlingen resonerar Emil kring svårigheten att ringa in en företeelse som universell utformning. Han beskriver hur relaterade begrepp som universell utformning, inkluderande design och tillgänglighet ges olika och överlappande innebörder, att de samspelar med och ofta även kommit att kontrasteras mot varandra. Emil skriver att diskussionen ofta kommer in på vad universell utformning är, men att den kanske snarare borde handla om vad olika aktörer är beredda att göra.

– När jag sysslat ett tag med detta insåg jag att det här med ordval kan stå i vägen för praktiken, något mina forskningsdeltagare också pratar om. Det verkar mänskligt att hänga upp sig på vilka ord som används, men egentligen tycker jag det är viktigare vad som görs. En sådan åtskillnad mellan begrepp och företeelse tyckte jag var ett viktigt grepp att göra i analysen, säger Emil Erdtman.

Vägledande, strävande och förenande

I analysen av sina forskningsintervjuer har Emil Erdtman funnit tre olika sätt att tala om universell utformning – universell utformning som vägledande, strävande och förenande.

– Men de olika sätten att tala om universell utformning kan komplettera varandra. Vi kan ibland behöva en designprocess att hålla oss till, ibland en vision att sträva mot och ibland något som håller ihop alla spretande frågor och perspektiv. Men det är viktigt att i samarbeten och dialoger vara tydlig med vad man menar med universell utformning så att inte missförstånd uppstår, säger Emil Erdtman.

---

Tre sätt att tala om universell utformning

Läs avhandlingen här:
Mellan princip och praktik – Samtal om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige

Torsdagen den 27 maj ”smyglanserade” Rätt från början en webbutbildningen om universell utformning, som tagits fram i samverkan med Certec vid Lunds universitet.

Testa gärna utbildningen via den här länken:
https://utbildning.rattfranborjan.nu

Utbildningen är tänkt som en första introduktion till universell utformning och vänder sig till funktionsrättsrörelsen, men även till alla andra som är intresserade.

Webbutbildningen kommer att uppdateras under den fortsatta projekttiden. Du kan lämna tankar och synpunkter till det fortsatta arbetet med utbildningen genom att lämna kommentarer i slutet av varje av varje avsnitt.

Den 26 maj firades vår projektmedarbetare Emil Erdtman efter att ha lagt fram sin licentiatavhandling hos Certec vid Lunds universitet.

Avhandlingen heter ”Mellan princip och praktik – Samtal om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige”..

Licentiatavhandlingen diskuterades vid ett digitalt seminarium under ledning av Inger Marie Lid, VID vitenskaplige högskola, Norge. Den kommer inom kort att finnas tillgänglig via Certecs webbplats.

Projektet Rätt från början samverkar med Certec vid Lunds tekniska högskola för att utveckla kunskapen om universell utformning inom bostad, arbetsliv och utbildning.

Den 26 maj kl 13.15-16.00 lägger vår projektmedarbetare Emil Erdtman fram sin licentiatavhandling – en kvalitativ studie om hur universell utformning förstås och praktiseras i Sverige.

Inger Marie Lid, VID vitenskaplige högskola, är diskussionsledare under seminariet.

Du kan följa presentationen den 26 maj via den här länken!

Den 20 maj firas den internationella it-tillgänglighetsdagen GAAD. Rätt från början och Funktionsrätt Sverige uppmärksammar den här dagen i ett gemensamt debattinlägg hos Computer Sweden och på sajten IDG.se:

”Ska vi nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter behöver politiker och branschen lägga om strategi och göra rätt från början.”, skriver Marie Sten, vice ordförande för Funktionsrätt Sverige och Rätt från börjans projektledare Diana Chafik.

I artikeln uppmanar vi makthavare som företagsledare, myndighetschefer och politiker att utgå från mångfalden varje gång ett beslut fattas, vare sig det handlar om satsningar på forskning och utveckling eller inköp av digitala produkter eller tjänster. 

Internationella IT-tillgänglighetsdagen GAAD har funnits i tio år och uppmärksammas med aktiviteter världen runt. Syftet med dagen är att sätta fokus på vikten av att alla människor inkluderas i det digitala samhället.

Ta del av hela debattartikeln på Computer Sweden

Läs mer om GAAD

Bostadsfrågan var i fokus för årets MR-dagarna. Under tre dagar diskuterades hur vi kan motverka segregation på bostadsmarknaden och se till att rätten till bostad gäller för alla.

Rätt från början och FN-förbundets projekt Lika Unika Akademi arrangerade ett webbinarium om hur vi kan uppfylla det viktigaste löftet i Agenda 2030 – att ingen ska lämnas utanför. Det blev ett mycket engagerat samtal kring segregation och vägar till större inkludering, under ledning av journalisten och författaren Alexandra Pascalidou.

– Mål 10 i Agenda 2030 om minskad ojämlikhet är ett portalmål som alla andra mål kan mätas emot. Mål 11 om Hållbara städer och samhällen är också ett väldigt viktigt mål i arbetet för hållbara bostäder, berättade Tiina Nummi- Södergren, projektledare för FN-förbundets projekt Lika Unika Akademi i introduktionen till det digitala seminariet.

Ökande segregation

Bostadsforskaren Dominika Polanska beskrev inledningsvis hur ojämlikheten och segregationen ökat på bostadsmarknaden.

– Vi vet att bostadsojämlikheten är en effekt av politiska beslut och då kan vi också förändra den genom politiska beslut. Bostadsojämlikheten ökar, men det finns boende och forskare som försöker synliggöra situationen och komma med lösningar, sade Dominika Polanska, som bland annat lyfte fram ett Bostadsmanifest av forskarnätverket CRUSH.

Jamie Bolling och Rahel Atnafu från Independent Living Institute presenterade ett arbete som gjorts inom projektet Disabled Refugees Welcome, där de träffat ett hundratal migranter med normbrytande funktionalitet.

De träffade bland annat en hel familj som bodde i ett rum på 20 kvadratmeter. Mamman i familjen behövde använda rullstol, men det fanns inte utrymme för det.

– Osäkerheten leder till svårigheter att planera långsiktigt. Har du inget förstahandskontrakt är det svårt att hitta vissa hjälpmedel eller få bostadsanpassning. Boendesituationen är en nyckel, underströk Rahel Atnafu.

Processtöd för universell utformning

Diana Chafik, projektledare för Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början, presenterade en förhandsversion av projektets processtöd för universell utformning, med särskilt fokus på bostäder och bostadsområden.

Ett verktyg i det här arbetet är en ny processtandard som fokuserar på identifiering och inkludering av personer som riskerar att hamna utanför.

– En viktig del i den processen är att man börjar med att analysera vilka användare som inte kommer till tals. Vilka bor inte här och riskerar att hamna utanför? berättade Diana Chafik.

För att utveckla kunskapen har Rätt från början samverkat med bostadsföretaget Ikano bostad. Samarbetet resulterade bland annat i en designtävling för gymnasieelever som studerar design.

Respekt för mänskliga rättigheter

Vad behöver göras för att motverka segregation och se till att ingen lämnas utanför? Seminariet avslutades med en paneldiskussion där Per-Olof Hedvall, föreståndare för Certec vid Lunds tekniska högskola, betonade att det behövs en kulturomdaning för att arbetet med inkludering ska få genomslag:

– Vi behöver se att ojämlikhet har olika grunder. Vi måste också bli bättre på att lyfta fram samhällets roll och ansvar, så att inte individerna beskylls.

Dominika Polanska tyckte att det är viktigt att prata med om ”hem” och inte bara om hur många bostäder vi ska bygga:

– Vi behöver behöver skifta fokus och prata mer om kvalitet, om vad som är goda och tillgängliga hem. Att ha ett hem är ett grundläggande behov för människor.

Jamie Bolling menade att respekten för mänskliga rättigheter behöver bli betydligt större.

– Att exempelvis bo i ett rum där man inte får plats med sin rullstol… Hur ska det fungera? Jag tycker att respekten för mänskliga rättigheter ständigt försämras.

Äldre och personer med funktionsnedsättning osynliggörs i hög utsträckning i dokument som används i stadsplaneringsprocesser.

Det är en av slutsatserna i en ny forskningsstudie, som bygger på en analys av officiella planeringsdokument från offentliga och privata aktörer som verkan i en medelstor svensk kommun.

Studien har publicerats i Scandinavian Journal of Disability Research och författare är Lilian Müller och Per-Olof Hedvall från Certec vid Lunds tekniska högskola, Stina Ericsson och Daniel Wojahn från Göteborgs universitet.

Syftet med studien är att få en bild av den rådande diskursen kring utformning av dagens stadsmiljöer. Den bild som ofta framträder i den sociala kategorisering som görs i dokumenten är att stadens miljöer främst är skapade för unga, högutbildade och mobila personer. Personer med andra egenskaper – exempelvis hög ålder, funktionsnedsättning, utländsk härkomst eller olika former av ohälsa – är i hög grad frånvarande i planeringsdokumenten.

Frånvaron av mångfald i planeringsdokumenten kontrasterar mot den gällande politiken för gestaltad livsmiljö och även mot funktionshinderpolitiken, som båda utgår från principen om universell utformning och att det offentliga rummet ska utformas utifrån ett mångfaldsperspektiv.

Studiens författare lyfter behovet av nya sätt att tänka kring inkludering och hållbarhet i stadsbyggnadsprocessen. De menar att likvärdighet och flexibilitet behöver vara vägledande principer genom hela utvecklingsprocessen och att universell utformning kan vara det verktyg som behövs för att bygga ett inkluderande samhälle.