Ett år med pandemi – vad har vi lärt oss?

Ett år har passerat sedan pandemin i grunden förändrade vardagen för oss alla – inte minst i arbetslivet. Vilka lärdomar kan dras av detta första år?

Det är högst aktuellt att belysa den individuella variationen av förutsättningar i arbetslivet för att öka möjligheten till god hälsa vid distansarbete, säger Linda Widar, arbetsmiljöforskare Högskolan i Gävle.

Onsdagen den 24 mars arrangerade Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början och Lärandeforum UUA – Universell utformning av Arbetsplatser ett webbinarium med fokus på arbetsmiljökonsekvenserna av det ofrivilliga hemarbetet. Linda Widar, arbetsmiljöforskare Högskolan i Gävle, framhöll att den främsta utmaningen med att arbeta hemifrån är just att arbetet kryper in i hemmet.

– Det kan göra det svårt att separera arbetstiden från fritiden. På en arbetsplats finns strukturer, för raster, luncher och så vidare.

Effektivitet kan vara resultatet av dåliga arbetsrutiner

Linda Widar hänvisar under webbinariet till forskning som visar att många glömmer att ta pauser och börjar jobba mer tid, även på kvällar och helger, när arbetet flyttar in i hemmet. Hon menar att den ökade effektivitet vi ser under pandemin kan vara ett resultat av dåliga arbetsrutiner. Det här kan på sikt leda till utmattning och ökad sjukskrivning.

– Många studier visar också att anställda kan känna sig socialt isolerade och utanför den organisatoriska gemenskapen när de arbetar på distans, vilket också kan påverka arbetsmotivation och lojalitet mot arbetsgivaren.

Här är webbinariet i sin helhet. Moderator är Diana Chafik, projektledare för Rätt från början.

Men det finns också positiva aspekter av hemarbetet. Många upplever en frihet och mår bra av att kunna välja att arbeta hemifrån utifrån sina egna behov. Linda Widar lyfter fram tre faktorer som särskilt betydelsefulla för att anställda ska må bra när de arbetar hemifrån – Stöd genom ledarskap, tillit och tydliga förväntningar.

– Framförallt påpekar forskningen vikten av socialt stöd, att chefen upprätthåller en god kommunikation, bekräftar och möter de anställda i deras arbete. Det kan till exempel göras genom att hålla regelbundna, förutsättningslösa samtal där man fokuserar på hur anställda mår och hur det går för dem i deras arbete.

Ansvaret har förskjutits på de anställda

Linda Widar påpekar hur viktigt det är med tillit mellan anställd och chef för att medarbetare ska förstå vad som förväntas vid hemarbete och för att de ska skapa hållbara rutiner. Här är det en stor hjälp att ta fram policys som är anpassade för hemarbete.

– Men jag har sett att arbetsgivare i många verksamheter har förskjutit ett stort ansvar på de anställda att kunna “leda sig själva”. Det förutsätter att alla anställda har samma förutsättningar att skapa rutiner för distansarbete, men så är ju inte alltid fallet. Risken är att anställda får ojämlika arbetsvillkor. Det är högst aktuellt att belysa den individuella variationen av förutsättningar i arbetslivet för att öka möjligheten till god hälsa vid distansarbete, säger Linda Widar.

Utmaningar för personer med NPF har förvärrats under pandemin

Vid webbinariet medverkade även Eric Donell, vice ordförande för Riksförbundet Attention som berättade om hur pandemin påverkar personer med NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Det är en mycket heterogen grupp, som både rymmer personer som fungerar ovanligt bra och ovanligt dåligt vid en pandemi vid det här slaget. Men man förstår de utmaningar den här gruppen har mött när man tittar på den sårbarhet som gruppen haft innan och som förvärrats under pandemin. Personer med NPF har till exempel en ökad risk för socialt utanförskap, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och depression.

Eric Donell berättar att Riksförbundet Attention gjorde en enkätundersökning tidigt under pandemin om hur medlemmarna påverkades under pandemin. 8 av 10 svarade att de påverkades av pandemin på ett eller annat sätt.

Bilden visar Eric Donell
Eric Donell, Riksförbundet Attention

– Några beskrev hur rutiner som kullkastas, oro och ångest som ökar, isolering som blir värre, bristfällig anpassning i skolan blir sämre, inställd vård och intyg till försäkringskassan fördröjs, kontaktpersoner och kontaktfamiljer försvinner, mer ansvar för undervisning i skolan om man har barn läggs på redan hårt pressade föräldrar.

Har accentuerat en brist som redan fanns

Men Eric Donell framhåller också att familjer med NPF kan ha varit socialt isolerade i många år och att en del beskrivit i enkätsvaren att de upplevde att pandemin var utjämnande. De var ju redan “det nya normala”.

– Nu börjar vi skönja ljuset i tunneln, men frågan är i vilket skick vi kommer ut. Pandemin här har accentuerat en brist som vi redan visste fanns. Om den har lärt oss något så är det just att de svagaste drabbas hårdast. Nu är det dags att använda den kunskapen.

Eric Donell betonar också att det finns de personer med NPF som under pandemin äntligen kunnat känna sig “normala”. De som kunnat lägga sin energi på arbetsuppgifterna, istället för att kämpa för att vara sociala på jobbet.

– Nu spelar de äntligen på samma planhalva som alla andra och kan visa vad de kan. Det är viktigt att den här lärdomen tas tillvara, så att de får fortsätta arbeta på ett sätt som passar dem, även efter pandemin. Vi ska inte nödvändigtvis tvinga in dem till arbetsplatserna igen, men har inte råd att förlora allt de kan bidra med.

Lämna en kommentar

Skip to content