Månad: december 2020

I förra veckan presenterades regeringens forsknings- och innovationsproposition, som anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren.

Propositionen fokuserar på fem stora samhällsutmaningar, däribland jämlik hälsa och ett demokratiskt och starkt samhälle. Funktionsrätt Sverige tycker att propositionen innehåller många bra förslag, men kritiserar den generella avsaknaden av perspektivet att göra rätt från början genom universell utformning.

– Funktionsrätt Sverige menar att universell utformning är något som är helt avgörande för att lyckas möta de svåra samhällsutmaningar som pekas ut i propositionen, oavsett om det handlar om att bryta segregationen i olika delar av samhället eller att säkerställa att distanslösningar för arbete och utbildning kan användas av alla, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Vinnova hade ett särskilt uppdrag

Sverige har åtagit sig att genomföra Funktionsrättskonventionen. Ett åtagande i konventionen är att främja forskning och utveckling inom universell utformning. Vinnova har under åren 2017 – 2020 haft ett särskilt uppdrag om cirka 80 miljoner för att arbeta med tillgänglighetsdesign och universell utformning, men den här propositionen inte innehåller en enda krona till universell utformning.

– Det tycker vi är oacceptabelt. Men det är också mycket förvånande, eftersom principen om universell utformning ger så tydlig vägledning i arbetet med hållbar utveckling, att genomföra Agenda 2030 och fullgöra löftet om att ”Ingen ska lämnas utanför, säger Elisabeth Wallenius.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tillsammans med Myndigheten för delaktighet och Arbetsförmedlingen presenterat en guide till inkluderande arbetsplatser.

Guiden har tagits fram inom ramen för projektet Fler vägar in – Breddad rekrytering och presenterades den 4 december vid ett webbinarium om lärdomar från projektet.

Den nya guiden vänder sig till arbetsgivare som vill arbeta långsiktigt med nya tankesätt för inkludering i arbetslivet. Här introduceras Funktionsrättskonventionen och rättighetsperspektivet kopplat till arbetslivet, men guiden innehåller också information om Diskrimineringslagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Under hösten presenterade Arbetsmiljöverket nya föreskrifter om arbetsplatsens utformning, som helt tydligt utgår från principen om universell utformning och vikten av att ”göra rätt från början”.

Utgår från universell utformning

– Den första viktiga principen är universell utformning och vi hänvisar till konceptet UUA , sade Emanuel Galaup, utredare på Myndigheten för delaktighet (MFD).

Konceptet UUA -Universell utformning av arbetsplatser har fötts fram i ett projekt som just nu drivs av Akademikerförbundet SSR tillsammans med aktörer som Vasakronan och Funktionsrätt Sverige. Projektet betonar att vi inte har råd att gå miste om kompetensen hos personer med exempelvis olika ålder, funktionsnedsättningar, språkkunskaper eller ohälsa.

– Kommuner och regioner måste rekrytera otroligt mycket kompetens de närmaste åren. Då har man inte råd att välja bort personer. Det som är bra för ytterligheterna är bra för alla på arbetsmarknaden, framhöll Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

”Vem arbetar inte här?”

Guiden innehåller också olika verktyg och praktiska tips för att öka medvetenheten om mångfaldsperspektivet i organisationen.

–  Man kan till exempel gå runt i små grupper och fota sin egen arbetsplats och ställa frågan: Vem jobbar inte här? Var finns informationen? Kan alla förstå och hur tar man sig fram?, förklarade Ulrika Lifvakt, handläggare på SKR.

Lars Lööw, överdirektör på Arbetsförmedlingen, underströk vid webbinariet hur viktigt det är att arbetsplatserna rustas för att möjliggöra inkludering och mångfald. Då behöver arbetsmarknadspolitiken läggas om.

–  Hela fokuset på arbetsmarknadspolitiken riktad till personer med funktionsnedsättning har handlat om att bara rusta individer, men om vi inte rustar arbetsplatsen för att vara utformad för människor som helhet så kommer vi inte att lyckas. Det blir också en viktig roll för arbetsförmedlingen framöver.

Just nu pågår arbetet med att förnya Stora Torget i Uppsala. Principen om universell utformning är en av utgångspunkterna för utvecklingsprocessen.

I september hölls ett webbinarium och en workshop med Funktionsrätt Sverige och projektet Rätt från början. Representanter från Uppsala kommun och Karavan landskapsarkitekter medverkade.

Under hösten har Karavan gått vidare med workshops på plats på Stora Torget, tillsammans med personer med funktionsnedsättning. Redan i anbudsförutsättningarna har det tydligt framgått att det i tidigt skede ska genomföras platsbesök och intervjuer personer med funktionsnedsättning (experter) och att de ska få möjlighet att bidra med sina upplevelser och expertkunskaper om olika tillgänglighetsbehov.

Syftet är att hitta lösningar som – så långt det är möjligt – gör Stora Torget till en tillgängligt plats, utan behov specialutformningar eller särlösningar för enskilda grupper.

–  Vi har gjort vissa avvägningar och ska ha en återkoppling med experterna och höra deras synpunkter på vilka avvägningar vi har gjort. Den återkopplingen ska göras innan jul, berättar Helena Brämerson Gaddefors, projektledare på Uppsala kommun.

Vad behöver vi göra för att leva upp till Agenda 2030 och löftet om att ”Ingen ska lämnas utanför”?

Det var temat vid en avslutande paneldiskussion under en heldags webbkonferens som arrangerades av Sveriges länsstyrelser och Myndigheten för delaktighet på internationella funktionsrättsdagen den 3 december. Rätt från börjans projektledare Diana Chafik var med i panelen och lyfte fram universell utformning som ett viktigt verktyg för att förverkliga Agenda 2030.

–  Universell utformning är en central del i hållbar utveckling och måste tillämpas vid allt nytt som skapas i samhället. Vi måste involvera de människor som har störst behov. Då blir det bra för alla. Det handlar om att samskapa med de som riskerar att lämnas utanför och ta fram nya lösningar för att komma närmare ett samhälle för alla, sade Diana Chafik.

Diana Chafik fick möjlighet att avsluta med att uppmana organisationer att reflektera över sin verksamhet vid uppstarten efter pandemin.

–  Ta tillfället i akt och fundera över vilka som inte är med i er verksamhet och varför. Och vad kan ni göra för att förändra så att ingen lämnas utanför? Det finns en möjlighet att sätta igång med förändringen när vi måste tänka nytt.

I den här programpunkten presenterades också FN-förbundets projekt Lika unika akademi, som vill stärka funktionshinderperspektivet i arbetet med de globala målen för hållbar utveckling. Projektet har valt att fokusera på tre mål – God utbildning för alla (mål 4), Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8) och Minskad ojämlikhet (mål 10).

–  Sverige arbetar just nu med att genomföra rättigheterna i Funktionsrättskonventionen parallellt med att genomföra Agenda 2030. Genom att koppla rättigheterna i konventionen till Agenda 2030 får vi ett hållbart resultat, framhöll Tiina Nummi-Södergren, projektledare för Lika unika akademi.

Här är en länk till hela webbkonferensen på Youtube:

Både Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen betonar att alla barn har rätt till en tillgänglig lärmiljö.

Idag är det många elever som stannar hemma från skollektionerna och en av orsakerna kan vara en otillgänglig och otrygg skolmiljö. Nyligen presenterade Skolforskningsinstitutet och SPSM en systematisk översikt som kan hjälpa lärare i ämnet idrott och hälsa att utforma en tillgänglig lärmiljö för alla elever. Översikten fokuserar särskilt på elever som möter svårigheter i det sociala samspelet, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte.

Tillitsfulla relationer

En framgångsfaktor som lyfts fram i översikten är skapandet av tillitsfulla relationer, både mellan elever och lärare och elever emellan. Här handlar det om att lärare uppmärksammar elever med olika behov, men också att tillsammans med eleverna främja gemenskap och samhörighet.

Det är också viktigt att arbeta med struktur och stöd. För barn som möter svårigheter i det sociala samspelet kan det vara särskilt viktigt med förutsägbarhet och tydlig information. 

Översikten pekar också på vikten av att erbjuda valmöjligheter för eleverna och att skapa ett utvecklande klimat, där elevers olikheter ses som en tillgång i undervisningen.

–  Att känna självtillit betyder tilltro till sin förmåga. Det handlar mycket om att erbjuda alternativ och att man ska få pröva flera gånger. Det ska vara okej att göra fel, säger Alva Appelgren, projektledare på Skolforskningsinstitutet.

Tre frågeställningar

Vid ett webbmöte med Rätt från början och Funktionsrätt Sverige den 30 november presenterar rapporten av Alva Appelgren och biträdande projektledare Karin Fröding från SPSM. 

De lyfter tre frågeställningar att ha med sig när resultaten ska tillämpas i praktiken:

Tillitsfulla relationer
Hur kan jag uppmuntra och bekräfta alla mina elever i deras lärande och utveckling?

Struktur och stöd
Är eleverna trygga med vad de ska lära och vad som ska ske under lektionen eller kan jag tydliggöra övningar, moment eller den information som ges?

Utvecklande klimat 
Hur arbetar jag för att lära mig om och av mina elever? Välkomnar jag mina elevers förslag och synpunkter?

Läs hela rapporten:

En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa