OBS! Det här är en arkiverad webbplats för ett projekt som avslutades 2022.
Rätt från börjans doktorand Emil Erdtman har läst en ny bok om universell utformning, skriven av den norska teologen Inger Marie Lid.
En av Lids huvudpoänger är att universell utformning måste utgå från olika användares personliga erfarenheter i konkreta sammanhang. Det krävs en samskapande process där olika erfarenheter bryts mot varandra – i en ”oenighetsgemenskap”.
Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början bjuder in till studiecirklar om universell utformning i olika delar av landet.
I maj startar vi en webbaserad studiecirkel. Den vänder sig i första hand till intresserade inom funktionsrättsrörelsen i Stockholmsregionen, men vi välkomnar alla som är intresserade av frågan och har möjlighet att vara med.
Tanken var från början att studiecirkeln skulle arrangeras hos Funktionsrätt Sverige i Sundbyberg, men med tanke på Coronasituationen kommer vi istället att träffas på distans via webbkonferensverktyget Zoom.
Innehåll:
Så här ser programmet ut:
Välkommen att skicka in din intresseanmälan! Ett krav är att du behöver kunna vara med vid samtliga träffar i studiecirkeln.
Anmälan:
Länk till mer info och anmälan
I Coronakrisens spår går många skolor och utbildare över till distansundervisning. Det kan vara en utmaning att få distansutbildningen att fungera för alla elever. Många elever som har en fungerande skolsituation i klassrummet kan uppleva svårigheter i distansutbildningen, när det inte längre finns någon lärare som kan ge direkt stöd.
Här finns det mycket att hämta inom ramen för ramverket Universell design för lärande, UDL, som handlar om att redan från början planera för att eleverna är olika och har olika behov. UDL går ut på att erbjuda flexibilitet i lärandesituationen – det ska finnas flera olika likvärdiga sätt för eleverna att bli engagerade och stimulerade till lärande, ta till sig information och uttrycka sina inhämtade kunskaper.
Ställ frågor till undervisningen
Daniel Östlund, lektor i pedagogik vid Högskolan i Kristianstad, höll ett föredrag i samband med Funktionsrätt Sveriges öppna kongressdag 2019. Han gav bland annat tips på hur en utbildare eller lärare kan komma igång med att göra en kurs eller en utbildning mer inkluderande.
– Man kan börja i liten skala och ställa vissa frågor till sin undervisning: “Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt lärande?” “Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att utveckla kunskap och förmågor på olika sätt?” och “Låter vi eleverna visa vad de har lärt sig på olika sätt?”.
Hjälp med att organisera lärandet
När utbildningen sker på distans är det viktigt att tänka på att många elever kan behöva hjälp med att sätta mål, planera och organisera sitt lärande. Några saker som kan underlätta är att:
Här är fler viktiga saker att tänka på vid all webbkommunikation, där det också finns minimikrav som offentliga webbplatser behöver uppfylla enligt webbdirektivet.
Källor:
http://udloncampus.cast.org/page/teach_executive
https://ualr.edu/disability/online-education/
https://webbriktlinjer.se/tillganglighet/terminologi/
Är UDL vägen till en inkluderande skola? Presentation av Daniel Östlund (pdf)
Information om webbdirektivet
Universell utformning av arbetslivet kräver ett helhetstänkande – att vi slutar tänka i stuprör. Men då behövs en rejäl förändring av sättet att tänka i många organisationer.
– En del jobbar inte ens i stuprör – de jobbar i sugrör, säger Daniel Hjalmarsson från Akademikerförbundet SSR och projektet UUA, i introduktionen av en workshop om Universell utformning av arbetsplatser.
Vad behövs för att arbetsplatser ska fungera för personer med funktionsnedsättning? Vilka perspektiv måste finnas med redan från början? Det är några av de övergripande frågeställningar som diskuteras när projektet UUA håller i en workshop om Universell utformning av arbetsplatser.
Upplägget är interaktivt utifrån Open Space-metoden. Vi går runt mellan stationer där alla kan ge sin input till de fyra olika perspektiv som projektet arbetar med. Det handlar om arbetsplatsens fysiska utformning, den sociala arbetsmiljön, rekryteringen och kompetensförsörjningen, men även om arbetsorganisation och ledarskap.
Bland de medverkande finns representanter från olika medlemsförbund inom funktionsrättsrörelsen, som också får en rundvandring i Vasakronans lokaler i centrala Stockholm, där hela arbetsplatsen fått vara med i utformningen av det öppna kontorslandskapet med aktivitetsbaserade arbetsplatser.
Vad fungerar bra och vilka problem kan uppstå för olika användarpersoner med skilda krav på tillgänglighet? Efter rundvandringen reflekterade deltagarna kring den övergripande planeringen av lokalerna, men även detaljer i utformningen som heltäckningsmattor och glasmaterial i väggarna.
Vid en avslutande diskussion fördes perspektiven samman och gav prov på det helhetstänkande som kännetecknar universell utformning.
Under våren 2020 startar Rätt från början upp studiecirklar om universell utformning på två orter i Sverige, i samarbete med ABF. Först ut blir Göteborg, där en studiecirkel arrangeras mellan den 27 april och den 12 maj.
Studiecirkeln i Göteborg kommer att arrangeras i samarbete med Funktionsrätt Göteborg och Funktionsrätt Västra Götaland och blir ett första test av det studiematerial som projektet Rätt från början tar fram.
Intresset har varit stort, så i nuläget finns inga platser kvar till studiecirkeln i Göteborg.
Studiecirkeln i Stockholm startar den 18 maj och det sista tillfället blir den 1 juni.
Anmälan till studiecirkeln i Stockholm görs via den här länken:
https://funktionsratt.se/om-oss/kalendarium/studiecirkel-om-universell-utformning-i-stockholm/
Det här tas upp i studiecirklarna:
Studiecirklarna kommer att följas upp av workshops under hösten 2020, med inriktning mot projektets fokusområden – bostad, arbetsliv och utbildning.
Förutom studiematerialet kommer Rätt från början att ta fram ett processtöd för det fortsatta arbetet med universell utformning inom olika samhällsområden.
Rätt från början deltog den 11 februari i en Design för alla-verkstad hos föreningen och företaget Begripsam.
Designa för alla-verkstaden går ut på att företag och organisationer presenterar problemställningar kring egna produkter eller tjänster. Sedan diskuteras problem och lösningar utifrån användarnas perspektiv. I diskussionerna medverkar också personer med egna erfarenheter av kognitiva nedsättningar.
Begripsam arbetar bland annat utifrån Participatory design och värdebaserad design. Några utgångspunkter för Begripsams arbete är att personer som är berörda av en design ska ha ett inflytande i utvecklingsprocesser och att design kan användas för att förbättra människors liv.
Diskussionen vid workshopen modererades av Stefan Johansson, som är verksam vid Begripsam men också teknologie doktor i människa – datorinteraktion vid KTH, där han fokuserat sin forskning mot digital tillgänglighet och universell utformning.
Svårt med digitala lösningar
Design för alla-verkstaden arrangeras inom ramen för projektet Digikog, som ska utveckla metoder för att använda en ny standard om kognitiv tillgänglighet. Standarden heter ISO 21801-1: Cognitive Accessibility – Part 1: General Guidlines.
En viktig del i Digikog-projektet är att öka kännedomen om standarden bland personer med funktionsnedsättning, men även hos ideella, offentliga och kommersiella aktörer.
Digital tillgänglighet berör många människor i vardagen. Stefan Johansson hänvisar till en OECD-rapport som visat att en stor del av den svenska befolkningen har svårt med digital teknik, även om vi ligger bra till i en internationell jämförelse.
– Idag finns så många likartade tekniska lösningar, men de har ofta lite olika utformning. Trots att så många har problem med tekniken saknas kunskaper om kognitiv tillgänglighet, säger Stefan Johansson.
Ett problem är att lösningar för IT-säkerhet ibland hamnar i konflikt med behovet av tillgänglighet.
– Människor som jobbar med säkerhet utvecklar olika sätt att skilja robotar från människor, men då blir det ibland otillgängliga lösningar även för många människor. Det handlar om en konflikt mellan normer. Säkerhet behöver inte alltid vara överordnat tillgänglighet, säger Stefan Johansson.
Vem finns inte på arbetsplatserna idag? Det är en viktig utgångspunkt för universell utformning – att identifiera de som är osynliga på dagens arbetsmarknad.
Det här är också en utgångspunkt för socialfondsprojektet Ett hållbart arbetsliv, som drivs av Funktionsrätt Västmanland. Projektets mål att fånga upp och utveckla möjligheter i arbetslivet för personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Ett hållbart arbetsliv vill utveckla och utvärdera arbetssätt för att tillgängliggöra arbetsplatser för fler.
Projektet utgår från ett arbetslivsförberedande program som utvecklats av företaget Conexi. Målgruppen i programmet är personer med autism och verksamheten bedrivs vid ett antal IKEA-varuhus, bland annat på varuhusen i Västerås och Kungens kurva. Samarbetet mellan IKEA och Conexi är långsiktigt och inleddes redan 1999.
Rätt från början träffade nyligen Emma Lundgren, projektledare för Ett hållbart arbetsliv, och Åsa von Dahn, grundare av Conexi, för att lära mer om projektets sätt att arbeta.
Den 21 januari höll Rätt från början och Artikel 19-projektet ett gemensamt seminarium. Tanken var att visa hur universell utformning som begrepp är inbäddat i ett rättighetsperspektiv, men även att diskutera hur begreppet kan kopplas till enskilda rättighetsartiklar i Funktionsrättskonventionen.
Emil Erdtman, doktorand i projektet Rätt från början, gick igenom resultat från en intervjustudie om vilken ställning universell utformning har i Sverige. Studien kommer att ingå i ett avhandlingsarbete om universell utformning som bedrivs vid Certec på Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet.
Emil presenterade olika uppfattningar om begreppet universell utformning, men tog även upp olika former av ifrågasättande, som kan komma från olika aktörer i samhället.
Universell utformning gäller för alla nya varor, produkter, anläggningar och tjänster. Det framgår av Funktionsrättskonventionen och de allmänna kommentarer som FN publicerat för att underlätta tolkningen av rättighetsartiklarna. I Allmän kommentar nr 2 om tillgänglighet understryks också den ekonomiska nyttan med att göra rätt från början.
– Men det som inte framgår är nyttan med att alla får tillträde och tillgång. Framförallt så är det med universell utformning vi kan ställa om samhället till ett inkluderande jämlikt samhälle, framhöll Hans von Axelson, utredare på Myndigheten för delaktighet.
Rätten till ett självbestämt liv
Hur ser relationen ut mellan universell utformning och rätten till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen? (artikel 19 i Funktionsrättskonventionen). Det var en fråga som togs upp av Ola Linder, projektledare för Artikel 19-projektet. Artikel 19 i konventionen ger rätten att välja var och med vem man vill leva, men även rätt till samhällsservice och personlig assistans. Ola lyfte fram betydelsen av universell utformning som en grundförutsättning för ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Efterfrågan på särlösningar minskar om universell utformning kan komma in på strukturell nivå, redan i utformandet av program för samhällsutveckling.
Målet för universell utformning är alltså tillgänglighet.
– Man ska vara tydlig med att universell utformning är en process för att uppnå tillgänglighet, betonade Jamie Bolling, verksamhetsledare för Independent Living Institute.
Jamie Bolling deltog i den avslutade diskussionen, där publikens frågor besvarades av en panel som också bestod av Hans von Axelson och Emil Erdtman.
