Hur samspelar universell utformning med rätten till självbestämmande?

Ola Linder, projektledare för Artikel 19-projektet
Ola Linder, projektledare för Artikel 19-projektet

Den 21 januari höll Rätt från början och Artikel 19-projektet ett gemensamt seminarium. Tanken var att visa hur universell utformning som begrepp är inbäddat i ett rättighetsperspektiv, men även att diskutera hur begreppet kan kopplas till enskilda rättighetsartiklar i Funktionsrättskonventionen.

Emil Erdtman, doktorand i projektet Rätt från början, gick igenom resultat från en intervjustudie om vilken ställning universell utformning har i Sverige. Studien kommer att ingå i ett avhandlingsarbete om universell utformning som bedrivs vid Certec på Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet.

Emil presenterade olika uppfattningar om begreppet universell utformning, men tog även upp olika former av ifrågasättande, som kan komma från olika aktörer i samhället.

Bilder visar panelen vid seminariet, från vänster, Jamie Bolling, Emil Erdtman och Hans von Axelson.
Panelen vid seminariet. Från vänster: Jamie Bolling, Emil Erdtman och Hans von Axelson

Universell utformning gäller för alla nya varor, produkter, anläggningar och tjänster. Det framgår av Funktionsrättskonventionen och de allmänna kommentarer som FN publicerat för att underlätta tolkningen av rättighetsartiklarna. I Allmän kommentar nr 2 om tillgänglighet understryks också den ekonomiska nyttan med att göra rätt från början.

–  Men det som inte framgår är nyttan med att alla får tillträde och tillgång. Framförallt så är det med universell utformning vi kan ställa om samhället till ett inkluderande jämlikt samhälle, framhöll Hans von Axelson, utredare på Myndigheten för delaktighet.

Rätten till ett självbestämt liv

Hur ser relationen ut mellan universell utformning och rätten till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen? (artikel 19 i Funktionsrättskonventionen). Det var en fråga som togs upp av Ola Linder, projektledare för Artikel 19-projektet. Artikel 19 i konventionen ger rätten att välja var och med vem man vill leva, men även rätt till samhällsservice och personlig assistans. Ola lyfte fram betydelsen av universell utformning som en grundförutsättning för ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Efterfrågan på särlösningar minskar om universell utformning kan komma in på strukturell nivå, redan i utformandet av program för samhällsutveckling.

Målet för universell utformning är alltså tillgänglighet.

– Man ska vara tydlig med att universell utformning är en process för att uppnå tillgänglighet, betonade Jamie Bolling, verksamhetsledare för Independent Living Institute.

Jamie Bolling deltog i den avslutade diskussionen, där publikens frågor besvarades av en panel som också bestod av Hans von Axelson och Emil Erdtman.

Universell utformning kan ses som en grundförutsättning för självbestämmande och ett självbestämt liv.
Illustration: Emil Erdtman.

Nulägesrapport: Utmaningar och möjligheter för universell utformning i Sverige

Bilden visar framsidan på Rätt från börjans nulägesrapport om universell utformning

Den 21 januari presenterades en rapport som beskriver nuläget för arbetet med universell utformning i Sverige. Rapporten har tagits fram av Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början. I rapporten betonas vikten av att skyldighetsbärarna – staten, dess myndigheter och regioner/kommuner – ökar sina kunskaper om begreppet och vad det innebär att “göra rätt från början”.

Projektet Rätt från början utgår från definitionen av universell utformning i Funktionsrättskonventionen. Av konventionens definition framgår att universell utformning innebär att det som tas fram ska kunna användas “av alla i största möjliga utsträckning, utan behov av anpassning eller specialutformning”. FN betonar också i en allmän kommentar att universell utformning ska användas vid allt nytt som utvecklas i samhället – alla produkter, miljöer, tjänster och program som vänder sig till offentligheten.

I rapporten lyfter projektet både fram utmaningar och möjligheter för att arbeta med universell utformning i Sverige.

Till utmaningarna hör en ökande segregering i samhället och bristande kunskaper om sätt att arbeta med universell utformning i praktiken, men samtidigt har universell utformning börjat implementeras i samhällsstyrningen och Rätt från början ser också ett intresse hos offentliga aktörer att integrera universell utformning i verksamheten.

Det behövs mer kunskap

Rätt från början ser ett stort behov av insatser för spridning av kunskaper om universell utformning och konkreta sätt att arbeta med begreppet som utgångspunkt. Projektets enkätundersökning under hösten 2019 kartlade kunskapsläget hos aktörer inom tre fokusområden – bostad, arbetsliv och utbildning. Undersökningen presenterades i en enkätrapport och visar att det bara är ett fåtal organisationer som känner till och använder begreppet universell utformning (ungefär var femte som svarat på våra enkäter säger att begreppet på något sätt förekommer i organisationen).

Undersökningen visar också att många har svårt att skilja mellan universell utformning och anpassningar. Universell utformning handlar om att göra rätt från början så att behoven av anpassningar i efterhand minskar. Projektets resultat tyder också på att begreppet fått större spridning bland rättighetsbärare än hos skyldighetsbärarna (kommuner, regioner och statens myndigheter): Rätt från början skriver:
“Det här är bekymmersamt, eftersom det är skyldighetsbärarna som ska se till att konventionen genomförs”.

Nulägesrapporten presenterades i samband med ett seminarium om universell utformning och rättigheter, som Rätt från början arrangerade i samverkan med Independent Living Institutes projekt Artikel 19 som verktyg.

Segregation

En annan utmaning är utvecklingen mot ökad segregation inom projektets fokusområden. Rätt från början betonar att personer med funktionsnedsättning har svårt att hitta en bostad, ett arbete eller en utbildningsmiljö som fungerar. Fortfarande är särlösningar vanliga. Den här utvecklingen står i skarp kontrast till kravet på universell utformning, som innebär att alla människor ska kunna inkluderas inom ”mainstream”-lösningarna i samhället – inom den reguljära bostadsmarknaden, den vanliga arbetsmarknaden och det ordinarie utbildningssystemet. Tanken är att göra rätt från början så att behovet av stigmatiserande särlösningar minskar.

Kommunerna är engagerade i frågan

Universell utformning börjar implementeras inom flera politikområden och Rätt från början konstaterar att det finns ett intresse – både för begreppet och inkluderande arbetsprocesser – i landets kommuner. Projektets enkätundersökning besvarades av merparten av landets kommuner och där nämns flera exempel på pågående arbetsprocesser runtom i landet.

Rätt från början ser kommunerna som nyckelaktörer i arbetet för universell utformning. De skriver att: “eftersom kommunerna tillsammans är Sveriges största arbetsgivare – och i mindre kommuner den största arbetsgivaren lokalt – borde universell utformning tillämpas i kommunernas arbetslivsverksamhet – vare sig det gäller att anställa eller genomföra stödinsatser som ska leda till anställning. Kommunerna är även en viktig aktör för att säkra allas rätt till fungerande bostad och utbildning.”

Ett nytt verktyg – Europastandarden SS-EN 17161

Det finns ett nytt verktyg I mars 2019 fastställdes den nya europastandarden “Universell utformning – Tillgänglighet genom universell utformning inom produkter, varor och tjänster – utvidgar spektrumet av användare”. Standarden heter SS-EN 17161. Rätt från början framhåller att standarden “ger ett användbart verktyg åt alla organisationer – privata och offentliga – som vill beakta den mänskliga mångfalden i design och utvecklingsprocesser.” Den kan exempelvis användas för att leva upp till mottot i Agenda 2030 att ”Ingen ska lämnas utanför”.

Standarden är fri att använda och kan laddas ned via den här länken. Utgångspunkten är att alla användare ska göras delaktiga i utvecklingsprocesser så tidigt som möjligt – och genom hela användningskedjan.


“Vi behöver mötas mellan bubblorna”

Hur kan universell utformning bidra till mer inkluderande bostäder och bostadsområden? Det var utgångspunkten för det frukostseminarium som Rätt från början arrangerade den 22 november 2019.
– Jag tror att det lönar sig långsiktigt att bygga så att många grupper av människor kan bo i bostäderna, framhöll Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Läs mer“Vi behöver mötas mellan bubblorna”

Rätt från början på ArkDes

Bild på projektet Rätt från början

Rätt från början inledde det nya året med en planeringsdag i ArkDes lokaler. Det här blev också en kick-off för projektet med Diana Chafik som ny projektledare (i mitten på bilden ovan).

ArkDes är ett museum och en myndighet som ligger intill Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Som myndighet har de ett uppdrag att säkerställa kvalitetsaspekter inom arkitektur och design i Sverige. 

Under hösten 2019 samarbetade Rätt från början med ArkDes i samband med utskicket av en enkät om kunskapsläget för universell utformning i Sverige. Den visade att kunskapen om begreppet universell utformning är låg i Sverige, särskilt bland offentliga aktörer som är de som är ansvariga för att genomföra universell utformning enligt Funktionsrättskonventionen.

ArkDes har börjat fokusera på universell utformning de senaste åren.

–  Vi har identifierat universell utformning som ett område där det finns kunskapsluckor. Det behövs mer innovation, både i den offentliga sektorn som ska gå före, men även inom byggbranschen, säger Karin Svensson, som är projektledare för Unikt Publikt – ett nytt projekt där designers och personer med funktionsvariationer samskapar för att ta fram inkluderande lösningar för offentliga platser i Göteborg.

Bild på Karin Svensson, ArkDes
Karin Svensson arbetar bland annat med Politiken för gestaltad livsmiljö på ArkDes

Karin arbetar även med uppföljningen av Politiken för gestaltad livsmiljö. I den proposition om Politiken för gestaltad livsmiljö som riksdagen fattade beslut om 2018 nämns universell utformning och målet med politiken är att:

”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.”  

Läs mer om ArkDes och Politiken för gestaltad livsmiljö i Doktorandbloggen via den här länken.

Seminarium om Universell utformning ur ett rättighetsperspektiv

Loggorna för Artikel 19-projektet, Rätt från början och Arvsfonden

Universell utformning handlar om att göra rätt från början och begreppet definieras i Funktionsrättskonventionen, men hur samspelar universell utformning med rättighetsperspektivet i konventionen som helhet och dess olika rättighetsartiklar?

Det här är temat för ett seminarium som arrangeras den 21 januari 2020 av Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början och Independent Living Institutes projekt Artikel 19 som verktyg.

Fokus kommer ligga på forskning om universell utformning och kopplingen till rättigheterna i artikel 19 i Funktionsrättkonventionen om rätten att leva självständigt och att delta i samhället.

Vi kommer särskilt in på artikel 19 c som ställer krav på att samhällsservice och anläggningar avsedda för allmänheten ska vara tillgängliga på lika villkor för personer med funktionsnedsättning. Det blir även en diskussion om de politiska strategierna för genomförande av konventionens rättigheter.

Tid: 2020-01-21 klockan 14:00 – 16:00
Plats: Funktionsrätt Sverige, Landsvägen 50 a i Sundbyberg, våning 4

Länk till anmälan:
https://funktionsratt.se/om-oss/kalendarium/seminarium-universell-utformning-och-rattigheter/

Preliminärt program:

14.00-14:10 Välkommen

14.10-14.20 Presentation av Rätt från börjans nulägesrapport om universell utformning
Tor Gustafsson, kommunikatör, Rätt från början

14:20-14:40 Universell utformning – Vad är det och hur går forskningen till?
Emil Erdtman, doktorand, Rätt från början  

14.40-14.50 Kaffe

15:10-15:25 Tillgänglighet i samhället utifrån Artikel 9 i Funktionsrättskonventionen
Hans von Axelson, utredare, Myndigheten för delaktighet 

14:50-15:10 Artikel 19 c) – Vad kräver den för att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva i samhällsgemenskapen?
Ola Linder, jurist, Artikel 19 som verktyg 

15:25-15:55 Panelsamtal och diskussion om strategier för genomförande 
Hans von Axelson, Myndigheten för delaktighet
Jamie Bolling,
 Independent Living Institute
Emil Erdtman, Rätt från början

Moderator: Mia Ahlgren

15:55-16:00 Avslutande ord
Diana Chafik, projektledare, Rätt från början

Välkommen!

“Om inte samhället gör bostäder tillgängliga blir följden segregation”

“Arkitektur och design kan bidra till ett jämlikt och hållbart samhälle. Men frågan är om tillgänglighet och användbarhet för alla är det som vägleder utvecklingen av livsmiljön i Sverige idag. Det finns flera grupper som helt saknar bostad, något som ofta hänger samman med att sakna arbete och försörjning. Om inte samhället gör bostäder tillgängliga kommer utanförskap och segregation bli följden,”

Det skriver Emil Erdtman i en artikel som med utgångspunkt i politiken för gestaltad livsmiljö diskuterar förutsättningar för hållbart samhällsbyggande i Sverige.

Läs mer“Om inte samhället gör bostäder tillgängliga blir följden segregation”

Enkätundersökning: Kunskap saknas om universell utformning

Bild på en mångfald av människor i olika färger

Universell utformning har blivit en del i samhällsstyrningen inom flera områden. Men det saknas fortfarande kunskap om – och sätt att arbeta med – universell utformning hos många av landets offentliga aktörer, trots att de ska se till att universell utformning tillämpas när nya produkter, tjänster och miljöer utformas.

Det visar en enkätundersökning som gjorts av Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början. Men undersökningen visar också att aktörer inom både offentlig och privat sektor har börjat bekanta sig med begreppet och det inkluderande arbetssätt det handlar om.

Det är positivt att så många kommuner tagit sig tid att svara på enkäten. Det visar att det finns ett stort intresse för universell utformning. Vi tror att det kommer att finnas goda förutsättningar för att komma igång med samskapande processer kring universell utformning framöver, säger Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare på Funktionsrätt Sverige.

Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen. Det handlar om att alla nya produkter, miljöer, tjänster ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning, utan att det behövs anpassning eller specialutformning.

Sverige har åtagit sig att förverkliga rättigheterna i konventionen. Idag har Universell utformning börjat implementeras i samhällsstyrningen. Nyligen gick myndigheten Vinnova ut med en utlysning för att finansiera innovationsprojekt som utvecklar lösningar utifrån universell utformning som “stärker tillgängligheten i städers och samhällens verksamheter, miljöer och tjänster”.

Enkätrapporten från Rätt från början tyder på att begreppet Universell utformning ännu inte har fått någon bred förankring i offentliga och privata organisationer. Bland annat efterfrågar en majoritet av de som svarade på enkäten kunskap om vad Universell utformning innebär. De öppna svaren tyder också, enligt rapportförfattaren och juristen Anna Zoteeva, på att många deltagare fortfarande likställer Universell utformning med tillgänglighet och anpassning.

Här är några av slutsatserna som går att dra från Rätt från börjans enkätrapport Universell utformning i Sverige.

  • En minoritet av de som deltog i undersökningen säger att deras organisationer använder begreppet Universell utformning i sin verksamhet (22 procent). Organisationer inom den ideella sektorn använder begreppet betydligt oftare än organisationer inom offentlig sektor.
  • Undersökningen tyder på att rättighetsbärarna är mer bekanta med universell utformning än skyldighetsbärarna. Det är statens myndigheter, kommuner och landsting som ska se till att Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomförs. Men vår undersökning visar att offentliga aktörer har lägre kunskap om universell utformning än till exempel intresseorganisationer.
  • Undersökningen visar också att kunskaperna om Universell utformning är sämre inom arbetsmarknad/HR än inom andra verksamhetsområden. Det finns anledning att undersöka de underliggande orsakerna till det resultatet.

  • Kunskapen om universell utformning är högre hos tjänstemän än hos personer i ledande befattning och förtroendevalda, vilket innebär att det behövs särskilda lösningar för att sprida kunskap till de senare grupperna.
  • Det som framförallt saknas hos många organisationer är konkreta mekanismer och arbetssätt kring Universell utformning. Endast 16 procent av de svarande har begreppet i styrdokument och bara 38 procent försöker inkludera målgrupper som i vanliga fall inte kommer till tals.

Länk till enkätrapporten Universell utformning i Sverige.
Rapportförfattare: Anna Zoteeva

Skip to content