Bostadsfrågan står i fokus för årets MR-dagarna, som nu är i full gång. Under tre dagar diskuteras hur vi kan motverka segregation på bostadsmarknaden och se till att rätten till bostad gäller för alla – och i hela landet.
Vi vill diskutera problemen, men också vilka lösningar som finns. Hur kan vi säkerställa att nya bostäder är hållbara och uppfyller löftet i FN:s Agenda 2030 – att ingen ska lämnas utanför? En av lösningarna är att byggprocesserna använder principen om universell utformning – ett tänkesätt som utgår från Funktionsrättskonventionen och där den mänskliga mångfalden tas med i kalkylen från början.
I seminariet ges olika exempel på den mångfald av behov som behöver uppmärksammas för att ingen ska lämnas utanför framtidens bostadsmarknad. Bostadsforskaren Dominika Polanska ger en presentation av vilka utmaningar som finns för jämlikheten på dagens bostadsmarknad. Därefter berättar Jamie Bolling och Rahel Atnafu utifrån exempel de mött i sitt arbete med projektet Disabled Refugees Welcome hos Independent Living Institute.
Diana Chafik, projektledare för Rätt från början, presenterar ett nytt processtöd för att arbeta med universell utformning av bostäder och bostadsområden. Seminariet avslutas med en paneldiskussion, där Dominika och Jamie diskuterar utmaningar och lösningar med Per-Olof Hedvall, föreståndare för Certec vid Lunds tekniska högskola.
Projekten Rätt från början, Lika Unika Akademi och Disabled Refugees Welcome finansieras av Arvsfonden. Under MR-dagarna kan du kontakta projektet Rätt från början eller diskutera universell utformning med oss via Funktionsrätt Sveriges digitala monter.
Ett år har passerat sedan pandemin i grunden förändrade vardagen för oss alla – inte minst i arbetslivet. Vilka lärdomar kan dras av detta första år?
– Det är högst aktuellt att belysa den individuella variationen av förutsättningar i arbetslivet för att öka möjligheten till god hälsa vid distansarbete, säger Linda Widar, arbetsmiljöforskare Högskolan i Gävle.
Onsdagen den 24 mars arrangerade Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början och Lärandeforum UUA – Universell utformning av Arbetsplatser ett webbinarium med fokus på arbetsmiljökonsekvenserna av det ofrivilliga hemarbetet. Linda Widar, arbetsmiljöforskare Högskolan i Gävle, framhöll att den främsta utmaningen med att arbeta hemifrån är just att arbetet kryper in i hemmet.
– Det kan göra det svårt att separera arbetstiden från fritiden. På en arbetsplats finns strukturer, för raster, luncher och så vidare.
Effektivitet kan vara resultatet av dåliga arbetsrutiner
Linda Widar hänvisar under webbinariet till forskning som visar att många glömmer att ta pauser och börjar jobba mer tid, även på kvällar och helger, när arbetet flyttar in i hemmet. Hon menar att den ökade effektivitet vi ser under pandemin kan vara ett resultat av dåliga arbetsrutiner. Det här kan på sikt leda till utmattning och ökad sjukskrivning.
– Många studier visar också att anställda kan känna sig socialt isolerade och utanför den organisatoriska gemenskapen när de arbetar på distans, vilket också kan påverka arbetsmotivation och lojalitet mot arbetsgivaren.
Här är webbinariet i sin helhet. Moderator är Diana Chafik, projektledare för Rätt från början.
Men det finns också positiva aspekter av hemarbetet. Många upplever en frihet och mår bra av att kunna välja att arbeta hemifrån utifrån sina egna behov. Linda Widar lyfter fram tre faktorer som särskilt betydelsefulla för att anställda ska må bra när de arbetar hemifrån – Stöd genom ledarskap, tillit och tydliga förväntningar.
– Framförallt påpekar forskningen vikten av socialt stöd, att chefen upprätthåller en god kommunikation, bekräftar och möter de anställda i deras arbete. Det kan till exempel göras genom att hålla regelbundna, förutsättningslösa samtal där man fokuserar på hur anställda mår och hur det går för dem i deras arbete.
Ansvaret har förskjutits på de anställda
Linda Widar påpekar hur viktigt det är med tillit mellan anställd och chef för att medarbetare ska förstå vad som förväntas vid hemarbete och för att de ska skapa hållbara rutiner. Här är det en stor hjälp att ta fram policys som är anpassade för hemarbete.
– Men jag har sett att arbetsgivare i många verksamheter har förskjutit ett stort ansvar på de anställda att kunna ”leda sig själva”. Det förutsätter att alla anställda har samma förutsättningar att skapa rutiner för distansarbete, men så är ju inte alltid fallet. Risken är att anställda får ojämlika arbetsvillkor. Det är högst aktuellt att belysa den individuella variationen av förutsättningar i arbetslivet för att öka möjligheten till god hälsa vid distansarbete, säger Linda Widar.
Utmaningar för personer med NPF har förvärrats under pandemin
Vid webbinariet medverkade även Eric Donell, vice ordförande för Riksförbundet Attention som berättade om hur pandemin påverkar personer med NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Det är en mycket heterogen grupp, som både rymmer personer som fungerar ovanligt bra och ovanligt dåligt vid en pandemi vid det här slaget. Men man förstår de utmaningar den här gruppen har mött när man tittar på den sårbarhet som gruppen haft innan och som förvärrats under pandemin. Personer med NPF har till exempel en ökad risk för socialt utanförskap, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och depression.
Eric Donell berättar att Riksförbundet Attention gjorde en enkätundersökning tidigt under pandemin om hur medlemmarna påverkades under pandemin. 8 av 10 svarade att de påverkades av pandemin på ett eller annat sätt.
Eric Donell, Riksförbundet Attention
– Några beskrev hur rutiner som kullkastas, oro och ångest som ökar, isolering som blir värre, bristfällig anpassning i skolan blir sämre, inställd vård och intyg till försäkringskassan fördröjs, kontaktpersoner och kontaktfamiljer försvinner, mer ansvar för undervisning i skolan om man har barn läggs på redan hårt pressade föräldrar.
Har accentuerat en brist som redan fanns
Men Eric Donell framhåller också att familjer med NPF kan ha varit socialt isolerade i många år och att en del beskrivit i enkätsvaren att de upplevde att pandemin var utjämnande. De var ju redan ”det nya normala”.
– Nu börjar vi skönja ljuset i tunneln, men frågan är i vilket skick vi kommer ut. Pandemin här har accentuerat en brist som vi redan visste fanns. Om den har lärt oss något så är det just att de svagaste drabbas hårdast. Nu är det dags att använda den kunskapen.
Eric Donell betonar också att det finns de personer med NPF som under pandemin äntligen kunnat känna sig ”normala”. De som kunnat lägga sin energi på arbetsuppgifterna, istället för att kämpa för att vara sociala på jobbet.
– Nu spelar de äntligen på samma planhalva som alla andra och kan visa vad de kan. Det är viktigt att den här lärdomen tas tillvara, så att de får fortsätta arbeta på ett sätt som passar dem, även efter pandemin. Vi ska inte nödvändigtvis tvinga in dem till arbetsplatserna igen, men har inte råd att förlora allt de kan bidra med.
Hur ska en plats utformas för att den ska vara tillgänglig för alla? Och hur kan inkludering skapas genom universell utformning? Det har elever på Thorildsplans gymnasium utforskat i en tävling som Ikano Bostad arrangerat i samverkan med Funktionsrätt Sverige inom ramen för projektet Rätt från början. I förra veckan var det dags att kora vinnarna.
Med hjälp av Ikano Bostads designstrategi och Funktionsrättskonventionens perspektiv på universell utformning presenterade eleverna på Thorildsplans gymnasium olika lösningar på uppdragen. Gemensamt för de tre vinnande bidragen var att lösningarna var enkla att använda och tidlöst designade.
– Vi vill förenkla vardagen för de många människorna. I samarbetet kring projektet Rätt från början har vi lärt oss mycket om hur vi kan bli mer inkluderande för alla våra kunder, säger Lotta Sjödin, strategisk innovations- och utvecklingsledare på Ikano Bostad.
Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början har
bland annat syftat till att utveckla kunskapen om processen för att skapa
universellt utformade bostäder som ska vara tillgängliga för alla. I det här
arbetet har Ikano Bostad varit en särskild samarbetspartner.
– Det är viktigt att de som bygger våra bostäder
inkluderar behov och preferenser även hos personer i samhället som annars
riskerar att lämnas utanför. Med den här tävlingen ville vi medverka till att
nå framtidens arkitekter och bostadsbyggare, så att de får med sig ett
funktionsrättsperspektiv när de utvecklar morgondagens tillgängliga
boendemiljöer, säger Diana Chafik, projektledare för Rätt från början.
Tre lösningar på tre problem
Kvadratsmart mötesplats
Kvadratsmart mötesplats
Vinnare: Isabell Lindgren
Motivation: Väl genomarbetad lösning med en grundlig bakgrundsanalys med intervjuer. Behoven vävdes in i lösningen på ett tydligt sätt och skapar möjlighet för både aktiv lek men också att kunna få vara ifred samt odla på liten yta. Enkel och tidlös design, helt enligt Ikano Bostads designstrategi, och bra med multifunktionella moduler som kan kombineras på olika sätt.
Grillplats
Grillplats
Vinnare: Hugo Karlsson
Motivation: En enkel och tilltalande design som bidrar till gårdens helhet. Få, väl valda material, bra analys utifrån tillgänglighet men också möjlighet för fler att samlas trots olika kost. Genomförbar med enkla material och fin att titta på även från balkongen.
Tripp-trapp-trull
Tripp Trapp Trull
Vinnare: Maya Johansson
Motivation: Denna produkt har löst utmaningen på ett genomtänkt sätt och skapat en funktionell lösning som kan inkludera många olika behov, inklusive personans behov av avskildhet. Den är enkel att placera både på en gård och vid en entré, på ett kvadratsmart sätt, och är fint integrerad med grönska. Det är en lösning som är enkel att genomföra och har aktiva materialval och detaljlösningar.
Tid: 2021-03-24 klockan 09:00 – 10:00 Plats: Distansmöte via Zoom
Ett år har passerat sedan pandemin i grunden förändrade vardagen för oss alla – inte minst i arbetslivet. Vilka lärdomar kan dras av detta första år? Hur utformar vi ett framtida arbetsliv där ingen behöver lämnas utanför?
De nya utmaningarna i vardagen har varierat för olika människor, men behovet av att snabbt skapa nya inkluderande lösningar har blivit tydliga – både arbetsmiljömässigt och organisatoriskt.
För många människor har hemarbetet inneburit nya möjligheter, medan andra upplevt nya hinder i form av otillgängliga IT – lösningar eller den ofta påtalade svårigheten att arbetsleda och coacha sig själv – särskilt när det behöver göras i den egna bostaden.
Hur kan vi utforma vi ett hållbart arbetsliv där ingen behöver lämnas utanför? Ett sätt är att starta från insikten att det som är viktigt för några oftast är bra för alla.
I det här webbinariet närmar vi oss frågan från olika perspektiv med utgångspunkt i principen om universell utformning, som handlar om att utforma samhället och arbetslivet utifrån ett mångfaldsperspektiv.
Medverkande:
Linda Widar, arbetsmiljöforskare Högskolan i Gävle Eric Donell, vice ordförande för Riksförbundet Attention
FN har rekommenderat den svenska regeringen att se till att krav på tillgänglighet blir systematiskt inkluderade i alla avtal om offentlig upphandling.
Hur får vi till ett hållbart och systematiskt arbete med att ställa krav på tillgänglighet i samband med upphandling av digitala produkter och tjänster? Det var en huvudfråga vid det rundabordssamtal som Funktionsrätt Sverige arrangerade den 28 januari tillsammans med G3ict och Microsoft.
Vid rundabordssamtalet redogjorde Ima Placencia Porrero från EU-kommissionen för den europeiska tillgänglighetslagen och hur den på ett samspelar med det nya upphandlingsdirektivet.
– Direktiven interagerar på ett väldigt smidigt sätt. När du köper produkter och tjänster som täcks av tillgänglighetslagen måste du använda tillgänglighetskraven som finns med i upphandlingsdirektivet. Men du behöver också ställa ytterligare krav.
– Låt mig vara väldigt tydlig. Att köpa in tillgängligt enligt upphandlingsdirektiven är inte ett val – det är en skyldighet, betonade Ima Plancencia Porrero.
Ima Plancencia Porrero underströk också att inköpare behöver ta hänsyn till nationell lagstiftning men även standarder när de preciserar tillgänglighetskraven. Exempelvis går det att ställa krav på att organisationer arbetar utifrån standarden EN 17161 om tillgänglighet genom universell utformning.
”Myndigheterna har inte hängt med”
Det stora problemet är att få myndigheterna att leva upp till kraven och ställa tillgänglighetskrav rutinmässigt vid inköp av digitala produkter och tjänster. Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige berättade om en undersökning från Myndigheten för delaktighet som visar att endast en liten andel av myndigheterna (15 procent) systematiskt ställer tillgänglighetskrav vid upphandling.
Funktionsrätt Sverige har gjort en egen undersökning av hur arbetet med tillgänglighetskrav följs upp i myndigheter och kommuner. Vid rundabordsseminariet berättade Mia Ahlgren om några av de framgångsfaktorer som tillfrågade kommuner lyft fram.
– Det är väldigt tydligt att frågan behöver prioriteras politiskt och att det systematiska arbetet med att ställa tillgänglighetskrav behöver fortsätta även efter ett val. En kommun lyfte vikten av att anställa personer med funktionsnedsättning i kommunen. Då blir det lättare att förstå och få gehör för frågorna.
För att driva på arbetet håller EU-kommissionen nu på att uppdatera en guide för hur sociala frågor kan lyftas i samband med upphandling, En informationssatsning görs också i Sverige, där Upphandlingsmyndigheten nyligen presenterat webbverktyg på sin webbplats. Här finns exempelvis tips om att myndigheterna kan använda kriterier för universell utformning vid upphandling. Det ser något bättre ut i kommuner och regioner,
Ima Plancencia Porrero berättade hur den europeiska lagstiftningen kan användas.
– Myndigheterna har inte hängt med i att man nu ska ställa krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Därför satsar vi hårt på att sprida den här kunskapen, sade Ellionor Triay Strömvall från Upphandlingsmyndigheten vid rundabordssamtalet.
Universell utformning lyfts ändå fram i avsnittet om socialt hållbar upphandling i den svenska upphandlingsstrategin. Där står följande:
”Det är viktigt att upphandlande myndigheter och enheter i ett tidigt skede av upphandlingsprocessen tillämpar principen om s.k. universell utformning, dvs. tänker strategiskt för att säkerställa att produkter och tjänster kan användas av så många som möjligt och inte på förhand utesluter vissa användare”
Inkluderande design hos Microsoft
Vid rundabordssamtalet berättade Stina Biärsjö från Microsoft om företagets erfarenheter av att integrera universell utformning i verksamheten och skapa produkter som kan användas av alla.
Stina Biärsjö lyfte fram Microsofts arbete med inkluderande design.
– Om vi inkluderar personer med olika perspektiv får vi fram bättre produkter. Ett bra exempel på inkluderande design är en avancerad läsare. 2015 fick en grupp titta på hur elever med dyslexi kan arbeta bättre. Gruppen bestod av lärare, forskare logopeder och personer från Microsoft. Funktionen skulle vara för elever med dyslexi men används idag brett i samhället, berättade Stina Biärsjö.
Behöver bli mer systematiskt
Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige knöt ihop rundabordssamtalet och betonade vikten av att arbetet med tillgänglighetskrav blir en naturlig del av offentliga aktörers arbete med upphandling.
– Det finns tre standarder som är framtagna på uppdrag av EU-kommissionen som kan användas. Inköpare kan exempelvis ställa krav på att användarna involveras i produktionen av varor och tjänster genom att använda standarden EN 17161, som beskriver ett systematiskt sätt att arbeta med tillgänglighet genom universell utformning. Vi har också fått positiva besked från EU-kommissionen att man ska utveckla verktygen för hur man kan ställa tillgänglighetskrav. Att politiker prioriterar frågan om hållbar upphandling är väldigt viktigt, avslutade Mia Ahlgren.
Det är inte särskilt vanligt att användare involveras vid design- och utveckling av IT-tjänster i Sveriges kommuner. Än mindre vanligt är att personer med funktionsnedsättning är med i utvecklingsprojekten. Det visar en enkät som företaget Funka har skickat till landets kommuner och som gjort tillsammans med studenter vid Uppsala universitet. Endast 12 procent av de svarande uppger att personer med funktionsnedsättning ibland blir involverade.
Enkäten visar att det är vanligast att användare involveras i slutfasen av utvecklingsprojekten och att många rekryteras via personliga kontakter.
Processtöd för universell utformning
Enkäten visar också att kommunerna saknar rutiner för hur användare ska bli delaktiga i utvecklingsprocesserna. 70 procent svarar nej på frågan om deras kommun har riktlinjer för involvering av användare.
Under 2020 publicerade Rätt från början en enkät som visade att Sveriges kommuner behöver mer kunskaper kring hur de kan arbeta med involvering av användare genom universell utformning som ett konkret arbetssätt. Bland annat finns det idag en europeisk processtandardsom kan användas som vägledning för inkluderande utvecklingsprocesser genom universell utformning.
Projektet Rätt från början kommer under 2021 att ta fram ett processtöd för universell utformning.
Den 18 januari arrangerade Myndigheten för delaktighet, MFD, heldagskonferensen Delaktighetsdagen– i år med fokus på hur universell utformning kan användas som ett sätt att arbeta med hållbar utveckling och för att förverkliga Agenda 2030. Rätt från börjans doktorand och medarbetare Emil Erdtman deltog i ett panelsamtal och betonade att universell utformning inte bara är ett tänkesätt.
– Det är dags att vi börjar prata om universell utformning som ett konkret sätt att arbeta. Genom projektet Rätt från början har vi sammanfört funktionsrättsrörelsen med företag och andra organisationer för att utveckla kunskapen i konkreta utvecklingsprojekt. Vi har exempelvis tagit fram ”personas” tillsammans med ett stort bostadsföretag, som de kan utgå ifrån när de designar framtidens bostäder. Vi jobbar också med en designbyrå som bygger om en grundskola.
Det finns hjälpredor
Emil Erdtman berättade också att det finns ”hjälpredor” i arbetet, bland annat en ny europeisk processtandard, SS-EN 17161, där universell utformning beskrivs som en arbetsprocess för att skapa tillgängliga lösningar. En poäng med standarden är att visa hur organisationer kan bli mer inkluderande och vidga spektrumet av användare för sina produkter och tjänster. Standarden kan även användas för att skapa ett hållbart arbetsliv.
– Om man utgår från de som redan finns på en arbetsplats cementerar man lätt vissa företeelser. En bra checkfråga i arbetet med universell utformning är därför: Vilka är det som inte är här idag? sade Emil Erdtman, som framhöll vikten av att se universell utformning och hållbarhet som nära sammanlänkade.
Emil Erdtman är processledare i projektet Rätt från början, men skriver också en avhandling om universell utformning vid Certec på Lunds universitet.
Ett praktiskt verktyg
Andreas Johansen är utvecklingsledare för universell utformning på fastighetskontoret i Göteborgs Stad. Han höll med Emil Erdtman om vikten av att universell utformning används som ett praktiskt verktyg.
– Alla som har samlats här är överens om att delaktighet är viktigt, men universell utformning är det verktyg som hjälper oss förstå hur vi ska göra för att skapa delaktighet. Det är ett verktyg som visar hur vi på ett systematiskt sätt kan möta den mångfald som faktiskt finns i samhället idag.
Lösningar som ”träffar där de ska”
Malin Ekman Aldén, generaldirektör för MFD, deltog också i paneldiskussionen och betonade att universell utformning kan vara ett viktigt instrument som hjälper till att lösa stora samhällsutmaningar i kommunerna och samhället i stort.
– Man behöver hitta lösningar i kommunerna som fungerar för merparten av de som bor där. Det viktiga är att hitta sätt att få med så många behov som möjligt och också involvera de som representerar behoven genom hela utvecklingsprocessen. Då vinner man bra lösningar som träffar precis där de ska, men också medborgare i kommunen som bidrar till att utveckla det gemensamma arbetet, sade Malin Ekman Aldén.
Propositionen fokuserar på fem stora samhällsutmaningar, däribland jämlik hälsa och ett demokratiskt och starkt samhälle. Funktionsrätt Sverige tycker att propositionen innehåller många bra förslag, men kritiserar den generella avsaknaden av perspektivet att göra rätt från början genom universell utformning.
– Funktionsrätt Sverige menar att universell utformning är något som är helt avgörande för att lyckas möta de svåra samhällsutmaningar som pekas ut i propositionen, oavsett om det handlar om att bryta segregationen i olika delar av samhället eller att säkerställa att distanslösningar för arbete och utbildning kan användas av alla, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Vinnova hade ett särskilt uppdrag
Sverige har åtagit sig att genomföra Funktionsrättskonventionen. Ett åtagande i konventionen är att främja forskning och utveckling inom universell utformning. Vinnova har under åren 2017 – 2020 haft ett särskilt uppdrag om cirka 80 miljoner för att arbeta med tillgänglighetsdesign och universell utformning, men den här propositionen inte innehåller en enda krona till universell utformning.
Elisabeth Wallenius: ”Universell utformning är avgörande för att lyckas möta de svåra samhällsutmaningar som pekas ut i propositionen”.
– Det tycker vi är oacceptabelt. Men det är också mycket förvånande, eftersom principen om universell utformning ger så tydlig vägledning i arbetet med hållbar utveckling, att genomföra Agenda 2030 och fullgöra löftet om att ”Ingen ska lämnas utanför, säger Elisabeth Wallenius.
