Nyheter

Barn med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i alla beslutsfattande processer som rör dem. Det är en grundläggande tanke som kommer till uttryck i såväl Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen.

Så ser det sällan ut idag. Men om personal på skolor, i vården eller i domstolar ska göra kvalitativa beslut som handlar om barn behöver de bli bättre på att lyssna på barnen – och inta ett barnperspektiv. Det betonas i rapporten Fråga barnet vad det behöver, som nyligen presenterats av Malmö mot diskriminering. 

Ovanligt att barn blir inkluderade

Ett centralt problem är att beslutsfattare sällan inkluderar barn i beslutsprocessen. Besluten fattas istället ofta ovanför deras huvuden, inom skola och omsorg men även i privatlivet.

– Så skulle vi aldrig göra mot en vuxen människa. Vi skulle aldrig säga att ”vi har ett möte här om dig  – men vi behöver inte inkludera dig”. Det finns en syn att barn är ett bihang till föräldrarna. Vi vill vända på det och sätta barnet i centrum. Då växer barn, även om de får negativa besked, säger Therese Svensson, jurist vid Malmö mot diskriminering och en av rapportförfattarna.

Therese betonar att inkludering inte behöver betyda att det alltid blir som barnet vill – utan att barn ska få komma till tals. 

Bristande tillgänglighet vanligt i skolan

– Vi har faktiskt mött vårdnadshavare som börjat gråta när vi valt att prata med barnet, eftersom det är så ovanligt att barnets perspektiv får komma fram.
I rapporten betonas att upplevelsen av att faktiskt ses som en individ med rättigheter och att komma till tals i sig kan utgöra en stor del av upprättelseprocessen i diskrimineringsärenden. Många av de diskrimineringsärenden som kommit in till Malmö mot diskriminering handlar om bristande tillgänglighet i skolan.

– Det är sällan barnet tillfrågas om ett åtgärdsprogram i skolan. Man utvärderar inte tillsammans med barnet eller ens med företrädare för barnet. Sen ska man komma ihåg att vi har resursstarka föräldrar som anmäler till oss. Jag vill inte spekulera hur mörkertalet ser ut, säger Therese Svensson.

Upplevelserna bakom anmälningarna

Syftet med rapporten har varit att lyfta fram röster och upplevelser bakom anmälningarna om diskriminering. Att ge plats för olika upplevelser, behov och perspektiv.

Samtidigt betonar rapportförfattarna att Diskrimineringslagens förbud mot bristande tillgänglighet inte räcker för att barns rättigheter ska bli tillgodosedda. Diskrimineringsskyddet behöver kombineras med barnrättsperspektiv och ett systematiskt, förebyggande arbete – så kallade “aktiva åtgärder” – där samhällsaktörer låter barnens röster komma till tals.

Malmö mot diskriminering håller på att ta fram en konkret dialogmetod som kan användas för att säkerställa ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv. Metoden beskriver en dialog där barnets behov får vara vägledande och där flera viktiga aktörer runt barnet inkluderas.

Aktiva åtgärder och universell utformning

Universell utformning är en princip som kan användas i det förebyggande arbetet och som kan förverkligas i samskapande processer med alla berörda aktörer. 

– Universell utformning går hand i hand med aktiva åtgärder. I skolan kan UDL användas som ett verktyg för att förebygga diskriminering, säger Therese Svensson.

Alla elever har rätt till en inkluderande utbildning. Men trots att Funktionsrättskonventionen gäller i Sverige sedan 2009 och Barnkonventionen blivit svensk lag får barn och unga med funktionsnedsättningar sällan komma till tals i beslut som handlar om deras liv och skolgång.

I ett webbinarium den 6 november presenterades olika metoder och verktyg för att involvera barn med funktionsnedsättning i skolan. Att alla barn får komma till tals och att de får det stöd de behöver i skolarbetet är en förutsättning för att rätten till en inkluderande utbildning ska kunna förverkligas.

I ovanstående spelare kan du ta del av webbinariet i sin helhet!

Webbinariet arrangerades av Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början i samverkan Malmö mot diskriminering och projektet Aktion som metod. Båda projekten drivs med stöd av Arvsfonden.

Arbetet för en mer inkluderande och tillgänglig skola handlar bland annat om att skolor och lärmiljöer ska vara tillgängliga redan från början, att befintliga hinder undanröjs och att det finns ett effektivt skydd mot diskriminering när det behövs – att även barn som upplever bristande tillgänglighet får komma till tals och få sina rättigheter tillgodosedda.

Malmö mot Diskriminering och projektet Aktion som metod utvecklar metoder och verktyg där barn som blivit utsatta för diskriminering får göra sina röster hörda. Vid webbinariet presenterade Therese Svensson, jurist på Malmö mot Diskriminering, den färska rapporten Fråga barnet vad det behöver.

Rapporten ger en nulägesbeskrivning av anmälningar om bristande tillgänglighet mot barn i företrädesvis skolan som handlagts av Malmö mot Diskriminering under året. I samtliga beslutsfattarled har brister utifrån ett barnrätts- och funktionsrättsperspektiv identifierats.

Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början utvecklar bland annat metoder för universell utformning av lärmiljöer, där elever för möjlighet att komma till tals tidigt i utvecklingsprocessen.

Rätt från början är ett projekt som drivs i samverkan med Certec vid Lunds tekniska högskola.

Medverkande:

Therese Svensson, jurist på Malmö mot Diskriminering
Diana Chafik. projektledare Rätt från början
Emil Erdtman, doktorand, Certec och projektmedarbetare i Rätt från början
Tor Gustafsson, kommunikatör, Rätt från början

Högskolan i Kristianstad bjuder in till en internationell UDL-konferens den 7-8 oktober 2020. Med tanke på pandemin blir det en helt digital konferens. Projektet Rätt från början medverkar med en workshop på temat ”Hur säkerställer vi rätten till en inkluderande utbildning för alla elever?”. Ett par av de frågeställningar som tas upp i workshopen är:

• Vilka åtaganden har Sverige utifrån ett rättighetsperspektiv? Hur kan UDL och andra arbetssätt bidra till förverkligandet av rättigheterna?
  
• Hur kan ramverket UDL kombineras med samskapande metoder som ger elever med olika behov möjlighet att komma till tals i utvecklingsprocesser för mer inkluderande skolmiljöer?

Under veckan kommer vi att rapportera från konferensen via Facebook.

Universell utformning för lärande, UDL, är en undervisningsmetod för ökad inkludering som börjat introduceras i svenska skolor. Metoden går ut på att erbjuda flexibilitet i lärandesituationen – det ska finnas flera olika likvärdiga sätt för eleverna att bli engagerade och stimulerade till lärande, att ta till sig information och uttrycka sina inhämtade kunskaper.